- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
101-102

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arthritis - Arthropoda. Se Leddjur - Arthrospor. Se Bakteriologi - Arthrostraca - Arthur. Se Arthur-sagan - Arthur, Sir George - Arthur, Chester Alan - Arthur, Vilhelm Patrik Albert - Articles of religion - Articulata. Se Leddjur - Articuli fidei. Se Trosartikel - Artificiell - Artificiella gödningsämnen. Se Gödningsämnen - Artificiella ängar. Se Äng - Artificiell horisont. Se Horisont - Artificiellt system - Artikel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kallas arthritis deformans på grund af dess förändring
och ojämnhet af ledytorna.
J. Å.

Arthropoda (af grek. arthron, led, och pus, fot),
zool. Se Leddjur.

Arthrospor (af grek. arthron, led), bot. Se
Bakteriologi.

Arthrostraca (af grek. arthron, led, och ostrakon,
skal), zool., en grupp högre kräftdjur, hvilken
utmärker sig genom oskaftade sidoögon, vanligen sju
(sällan sex eller färre) bröstsegment samt lika många
benpar; särskildt skalpansar är ej utbildadt. Till
denna grupp höra ordningarna märldjur (Amphipoda)
och likfotingar (Isopoda).
L–e.

Arthur, Arthur-sagan. Se Artur-sagan.

Arthur [a’thə], Sir George, brittisk militär
och ämbetsman, f. 1784, d. 1854, deltog med
utmärkelse i expeditionerna till Sicilien 1808,
Walcheren 1809 och Jamaica 1812, var 1814–22
viceguvernör i British Honduras och innehade 1823–37
samma ämbete i Van Diemens Land (Tasmanien).
Där egnade han sig med ifver och energi åt
reformering af de deporterades behandling och anlade 1832
vid Port Arthur en genom den därstädes rådande
strängheten vida beryktad förvaringsort för
deporterade. Till följd af den i England alltmer
tillväxande oppositionen mot hela deportationssystemet
fick A. aldrig tillfälle att rätt pröfva värdet af sina
reformer. Hans ämbetstid utmärktes för öfrigt af
ett genom förrymda fångars öfvergrepp framkalladt
krig med öns urinvånare (1830) och af dessas
öfverflyttande (1835) till Flinders island i Bass’ sund.
1837 utnämndes A. till generalmajor och sändes som
vice-guvernör till Öfre Canada, där han med klokhet
återställde ordningen efter det s. å. där utbrutna
upproret samt kraftigt försvarade kolonien mot de
anfall, för hvilka den utsattes från upprorsmännens
vänner i Förenta staterna. Hemkallad 1841,
utnämndes han 1842 till guvernör öfver presidentskapet
Bombay och visade mycken duglighet äfven på denna
särskildt under krigen i Afganistan och Sind
synnerligen kräfvande post. Särskildt förtjäna nämnas hans
åtgärder för samfärdsmedlens och bevattningsväsendets
förbättring samt den under hans ämbetstid utförda
uppmätningen af Deccan. A. utsågs 1846, under
kriget mot sikherna, till provisorisk generalguvernör
öfver Brittiska Indien, men tvangs s. å. af ohälsa
att återvända till hemlandet.
V. S–g.

Arthur [a’thə], Chester Alan, Förenta
staternas tjuguförste president, f. 1830 i Albany,
Vermont, d. 1886 i New York, blef 1854 praktiserande
advokat, utmärkte sig under inbördeskriget som
generalkvartermästare vid utrustningen af staten New
Yorks trupper och blef 1863 generalinspektör med
brigadgenerals rang. 1871 blef A., som varit nära
förbunden med det republikanska partiet från dess
bildande, af Grant utnämnd till öfverinspektor vid
tullen (collector of customs) i New York, men afsattes
1878 af Hayes i samband med dennes reformer af
missbruken inom förvaltningen. Efter häftiga
partistrider bekräftade senaten 1879 denna åtgärd. Vid
det republikanska partikonventet i Chicago (juni 1880)
tillhörde A. senator Conklings fraktion, som önskade
nominera Grant. Då Garfield i stället blef partiets
kandidat, beslöt man af lämplighetshänsyn att till
vicepresident uppsätta en af Grants anhängare från
den viktiga staten New York. Valet föll på A., och,
sedan Garfield dött för mördarehand 19 sept. 1881,
blef A. dennes efterträdare som president. Han möttes
af rätt mycken misstro och hade, som tillhörande
en minoritet inom sitt parti, en svår ställning, helst
som demokraterna snart fingo öfvervikt i
representanternas hus. Hans styrelse utmärkte sig emellertid
för ärlighet och fasthet, reformerna i ämbetsförvaltningen
fortsattes, och A. använde i flera fall sin
vetorätt med mycken klokhet. Han lät på
partikonventet 1884 föreslå sig till omval, men besegrades
af Blaine och understödde sedan lojalt denne under
valkampanjen. Efter ämbetstidens utgång (3 mars
1885) drog sig A., allmänt aktad, tillbaka till
privatlifvet.
V. S–g.

Arthur [a’thə], Vilhelm Patrik Albert,
hertig af Connaught, drottning Viktorias tredje son,
f. 1 maj 1850, genomgick från 1866 militärakademien
i Woolwich, blef löjtnant vid ingenjörkåren 1868
och vid artilleriet 1869 samt erhöll 1874 titeln hertig
af Connaught och Strathearn. Han förmäldes 1879
med prinsessan Lovisa Margareta af Preussen (f.
25 juli 1860), dotter af generalfältmarskalken prins
Fredrik Karl. Med henne har han två döttrar och
en son. A. var 1875–76 biträdande generaladjutant
i Gibraltar, blef 1880 öfverste och anförde
gardesbrigaden i slaget vid Tel-el-Kebir 1882. Hösten 1886
begaf han sig jämte sin gemål till Indien och förde
där 1888–90 kommandot öfver brittiska härsmakten
i Bombay. Därefter var han befälhafvande
generallöjtnant öfver södra distriktet (Portsmouth) och
utnämndes 1893 till general, var 1893–98 befälhafvare
öfver lägret i Aldershot och blef 1900 högste
befälhafvare öfver trupperna på Irland samt 1901
befälhafvare för tredje armékåren. Vid Edvard VII:s
proklamering som indisk kejsare (i Delhi 1 jan. 1903)
representerade han den engelska konungafamiljen.

Articles of religion [a’tikəls əv rili’dʃən], eng.,
engelska kyrkans förnämsta bekännelseskrift. Se
Trettionio artiklarna.

Articulata (lat.), ”ledade”, zool. Se Leddjur.

Articuli fidei (lat.), trons artiklar. Se Trosartikel.

Artificiell (fr., af lat. ars, konst, och facere,
göra), konstgjord, konstlad, på konstlad väg framkallad.

Artificiella gödningsämnen. Se Gödningsämnen.

Artificiella ängar, landtbr. Se Äng.

Artificiell horisont, astron. Se Horisont.

Artificiell ledning, telegr.- och telefontekn., en
sammanställning af reostater och kondensatorer,
hvarmed afses att efterhärma en naturlig
linjelednings elektriska egenskaper. Användes bl. a.
till utbalansering af den verkliga linjen vid
s. k. duplextelegrafering (se Elektrisk telegraf).
A. E–m.

Artificiellt system, vetenskapligt system,
uppgjordt i klassificerande syfte, utan strängt
iakttagande af naturliga släktskapsförhållanden (motsats:
naturligt system).

Artikel (af lat. articulus, led), stycke, del af
ett helt; afdelning l. hufvudpunkt af ett kontrakt,
fördrag o. s. v.; afdelning af den kristna trosläran
(tros-artikel); uppsats i en tidning eller tidskrift;
uppsats i ett samlingsverk; förordning (t. ex.
bergs-artiklar, gruf-artiklar, hof-artiklar, krigs-artiklar,
sjö-artiklar); en handelsvara, betraktad särskildt för
sig. – I språkvetenskapen menas med artikel ett ord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free