- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
117-118

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aruaker - Aruba - Arum - Arun. Se Gentianaceae - Aruncus - Arundel - Arundel - Arundel marbles - Arundel society - Arundinaria - Arundo - Arup, Jens Laurits

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

indianstam i Syd-Amerika. Namnet, som betyder
"mjölätare", har gifvits dem af deras grannar, emedan de
voro de förste, som gjorde mjöl af manihot. Själfva
kalla de sig lukkunu, människor. De bebodde förr
hela kuststräckan från Amasonflodens mynning mot
norr, men finnas nu blott på sträckan mellan
Corentyn-floden och Pomerun. Jfr Indianer.

Aruba l. Oruba, holländsk ö bland Antillerna,
belägen vid inloppet till Venezuela-viken, n. v. om
Curaçao. 165 kvkm. 9,600 inv. (1900). Ön är
bergig och utan hamn. Därifrån exporteras i
synnerhet fosfater. Hufvudort: Orange-staden.

Arum L., bot., växtsläkte, efter hvilket nat. fam.
Araceæ fått sitt namn. Det utmärkes genom sitt

illustration placeholder


hölster, som vid basen är buklikt utvidgadt, emedan
blomkolfven endast vid basen är fruktbärande.
Kolfvens mellersta del uppbär endast hanblommor; spetsen
är naken och klubblik. Bladen äro vanligen bredt
pillika. A. maculatum L. (se fig.), den mest bekanta
arten, växer på fuktiga, skuggiga ställen i södra
och mellersta Europa samt äfven i Danmark och
(förvildad) i Skåne. Denna art är en mångårig, stjälklös
ört med rundad eller äggformig, underjordisk
knölstam, hvilken, befriad från rottrådar och ytterbark
samt torkad, utgör den förr hos oss officinella drogen
rhizoma ari (dansk ingefära, aronsrot),
bestående af nötstora, gulhvita, ojämna knölar, med
rundtom spridda ärr efter rottrådar. Aronsroten
saknar lukt, och den hos de färska knölarna skarpa
smaken är hos den torra drogen försvunnen. Liknande
drog, men till storleken gröfre, fås af andra arter,
t ex. A. italicum Mill., A. Dioscoridis Sibth., m. fl.
Den enda viktiga beståndsdelen i drogen är
stärkelse, uppgående till 65 %. Föga användt medel.
Som krukväxt odlas ej sällan A. palæstinum v.
sanctum, "svart kalla", utmärkt af sitt nära 1/2 m.
långa sammetssvarta hölster.
O. T. S. (G. L–m.)

Arun, bot., Se Gentianaceæ.

Aruncus Kost., bot., växtsläkte af fam. Rosaceæ,
nära släkt med Spiræa. Arten A. silvester (Spiræa
Aruncus
L.), en ända till 2 meter hög örtartad
växt med elegant utseende, odlas ofta i
trädgårdar.
G. L–m.

Arundel [ä’r*ndl], stad i engelska grefskapet
Sussex, vid floden Arun, ej långt från dess
utlopp i Kanalen. 2,738 inv. (1901). Staden har
ett storartadt gammalt slott, tillhörigt ätten Howard,
hvars hufvudman bär titeln duke of Norfolk och
earl of A.

Arundel [ä’r*ndl], engelsk earltitel inom släkterna
Fitzalan och Howard (se d. o.).

Arundel marbles [ä’r*ndl ma’bls] l.
Arundelian marbles [är*ndi’lien ma’bls],den arundelska
antiksamlingen, grundad i början af 1600-talet af
earlen af Arundel (se Howard) och skänkt 1667
af stiftarens sonson, sedermera hertigen af Norfolk,
till Oxfords universitet. Dess märkligaste nummer
är den s. k. arundelska marmortaflan, en tyvärr
mycket skadad tafla af parisk marmor med en
inskrift, som omnämner de viktigaste tilldragelserna
i Greklands historia från Kekrops till år 354
f. Kr.
(O. G–g.)

Arundel society [ä’r*ndl s*sai’iti], ett 1849 i
London stiftadt och efter Thomas Howard, earl of
Arundel, uppkalladt sällskap för konststudiers
främjande.

Arundinaria Michx., bot., växtsläkte af fam.
Gramineæ, afd. Bambuseæ. Dess arter,
förekommande i Amerika och Asien, användas till
förfärdigande af spatserkäppar och pipskaft, som i norra
Indien utgöra en viktig handelsartikel. Flera arter
odlas i Europa som prydnadsväxter. A. japonica
Sieb. uthärdar vintern på fritt land till och med i
södra England
G. L–m.

Arundo L., bot., växtsläkte af fam. Gramineæ.
Arten A. Donax L., italiensk vass, som
förekommer i Medelhafsländerna, blir ända till 4 m. hög
och användes till skyddshäckar, flätverk och
taktäckning; rotstocken användes som diarretiskt
läkemedel. Om A. phragmites se Vass.
G. L–m.

Arup, Jens Laurits, norsk präst, f. 20 apr.
1793 i Kristiansand, d. 9 apr. 1874, tjänstgjorde
redan 1812, innan han tagit sin teologiska examen,
som skeppspräst på ett af de franska linjeskepp, som
då utrustades med danska och norska besättningar.
1818 aflade han sin examen med den största
utmärkelse, som man kan få vid Kristiania universitet,
samt anställdes året därpå som residerande kapellan
först i Ullensaker och sedan i Drammen. 1832 blef
han "sogneprest" i nämnda stad, och 1845 kallades
han till stiftsprost i Kristiania samt blef 1846 biskop
i Kristiania stift. Som biskop utvecklade A. en
mycket betydande verksamhet. Vid Drammens skola
tillvann han sig därjämte ett aktadt namn som
praktisk skolman. I stortingen 1836, 1842 och 1845
var A. den ene af Drammens representanter och hade
såsom sådan väsentlig andel i den 1845 utfärdade
dissenterlagen. Vid dessa tre storting var han
ordförande i kommittéer (utskott), nämligen 1842 och
1845 i kyrkokommittén och 1836 i tullkommittén;
han hade några år förut författat en på mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free