- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
121-122

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arves-sjöarna - Arveyron. Se Arve - Arvicola. Se Sorksläktet - Arvidi. Se Andreas Arvidi - Arvidsjaur - Arvidsson, Truls - Arwidsson, Adolf Ivar - Arwidsson, Torsten Adolf - Arvidsvik - Arvid Västgöte. Se Västgöte - Arvika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Arves-sjöarna, småsjöar inom Lycksele lappmark,
väster om sjön Stor-Juktan.
Rm.

Arveyron [arvärå’]. Se Arve.

Arvicola, zool. Se Sorksläktet.

Arvidi. Se Andreas Arvidi.

Arvidsjaur, socken i Norrbottens län, Arvidsjaurs
lappmarks tingslag. Areal omkr. 6,052 kvkm.
5,494 inv. (1902). A. utgör ett lappmarkspastorat
i Luleå stift, Västerbottens andra kontrakt. –
Arvidsjaurs lappmarks tingslag i
Norrbottens län ingår i Piteå domsaga och fögderi
samt omfattar endast Arvidsjaurs socken.

Arvidsson (Arnvidsson), Truls,
kopparstickare, f. omkr. 1660 i Västervik, d. omkr. 1711 i
Stockholm, gjorde som student i Uppsala en studieresa
till Holland och anställdes sedan som gravör vid
antikvitetsarkivet i Stockholm, i hvilken egenskap han
graverade illustrationerna till flera arkeologiska
arbeten äfvensom ett par porträtt.
Upk. (O. G–g.)

illustration placeholder


Arwidsson. 1. Adolf Ivar A., skriftställare,
föddes 7 aug. 1791 i Finland, i Padasjoki socken
(Tavastland). Redan tidigt utvecklade sig hos honom
en liflig beundran för Sveriges stora minnen,
både från den gamla sagotiden och från den nya
sagotid, hvars hjältar voro Gustaf II Adolf och Karl
XII samt de män, som omgåfvo dem. Ur denna
ungdomliga entusiasm utvecklade sig den glödande
fosterlandskärlek, som sedermera blef bestämmande
för hans lif. Han blef
1810 student i Åbo, promoverad 1815 och 1817
förordnad till docent i allmän historia. Redan hans
gradualafhandling, Ingenii romantici, ævo medio
orti, expositio historica
, visar honom som en liflig
anhängare af nyromantiken. A. medarbetade i den
af Atterbom utgifna "Poetisk calender" under åren
1815–22 och deltog äfven en kortare tid i
redigeringen af "Svensk literaturtidning". 1832 utgaf
A. en i blott 25 exemplar tryckt samling af sina
dikter under titeln Ungdoms rimfrost af Sonen i
Örnskog
. Hans diktning beundrades särskildt af
Hammarsköld, hvaremot den gjordes till föremål för
spe af Runeberg. Någon betydande skald var A.
aldrig, men han egde en liflig fantasi, som gärna
sysslade med hemska och vilda ämnen, och
eftersträfvade våldsamma, häftiga känsloeffekter med sin
stundom lyckligt stämningsstarka, stundom konstladt
kraftiga diktion. Samtidigt ledde honom emellertid
hans fosterlandskärlek in på ett annat verksamhetsfält,
där hans arbete blef af större betydelse. Med
bekymmer hade han sett, huru det finska folket efter
skilsmässan från Sverige tycktes löpa fara att förlora
sitt nationella själfmedvetande, och för att i sin mån
söka återväcka detta till lif deltog han med ifver i
det litterära arbete, hvars frukter voro kalendern
"Aura" och tidskriften "Mnemosyne", hvarjämte han
i jan. 1821 uppsatte en särskild tidning, Åbo
Morgonblad
, som skulle blifva ett organ för
hans politiska idéer. Han uppmanade däri sina
landsmän att bevara och utveckla sin nationella
själfständighet samt att manligt försvara frihet och
rätt, och såsom ett medel därtill framhöll han
särskildt, att det finska språket borde insättas i sina
naturliga rättigheter. Hans djärfva språk väckte
regeringens missnöje, och Finlands första politiska
tidning blef indragen redan efter 9 månaders tillvaro.
A:s 1822 i "Mnemosyne" införda "Betraktelser" hade
till följd ett kejserligt reskript, hvarigenom han s. å.
utan dom och rannsakning skildes från universitetet.
Trött på de trakasserier, för hvilka han var utsatt,
och misströstande om att kunna uträtta något för sitt
land, flyttade han 1823 till Sverige.

I Stockholm fick A. snart anställning vid kungl.
biblioteket och utnämndes 1843 till k. bibliotekarie.
Han egnade sig där hufvudsakligen åt forskning i
Finlands och Sveriges häfder. Bland hans många
arbeten må här nämnas: en öfversättning af Rühs’
på sin tid utmärkta arbete "Finland och dess
invånare" (omarb. uppl. 1827), Lärobok i Finlands
historia och geografi
(1832), en viktig
urkundsamling: "Handlingar till upplysning af Finlands
häfder" (1846–58), Förteckning öfver kongl.
bibliotekets i Stockholm isländska handskrifter
(1848,
hufvudsakligen efter en af islänningen Jon Sigurdsson
uppsatt katolog) samt texten till åtskilliga historiska
planschverk (Svenska konungar och deras tidehvarf,
Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer
m. fl.)
Han utgaf jämväl flera andra författares arbeten:
"Matthiæ Calonii opera omnia" I–III (1829, 1830,
1833), K. F. Dahlgrens samlade arbeten (1847),
Kl. Livijns skrifter (1850) m. fl. Den svenska
litteraturen har han dock gagnat mest genom sin samling
af Svenska fornsånger (I–III; 1834, 1837, 1842),
hvilken samling i både intresse och noggrannhet står
öfver den samling af "Svenska folkvisor", som
tidigare utgifvits af E. G. Geijer och A. A. Afzelius.
Såsom politisk skriftställare uppträdde A. (pseudonymt)
flera gånger, bl. a. i den broschyr-polemik,
som i slutet af 1830- och början af 1840-talet fördes
rörande Finlands politiska ställning (Finland och
dess framtid
af Pekka Kuoharinen, 1838, och
Finlands nuvarande statsförfattning af Olli
Kekäläinen
, 1841). Bland hans öfriga broschyrer må
nämnas: Catilina-Crusenstolpe (1843), Catilinariska
bref till och från en gammal bekant
(1844). Under
en resa i sitt gamla fädernesland afled han i Viborg
21 juni 1858. Se C. G. Estlander, "Adolf Ivar
A. som vitter författare" (1893) och "A. som publicist
i Åbo" (1894, i Sv. litt. sällsk. i Finland förh.
o. upps.), samt sign. O. G., "Från A. I. A:s sista
lefnadsår" (ibid. 1901).
O. E. T.*

2. Torsten Adolf A., den föregåendes son,
sjömilitär, f. 1827, d. 1893 som kommendör i. k.
flottans reserv och chef för sjökarteverket, uppfann
det s. k. Arwidssons instrument, ett instrument för
mätning af strömhastigheter (se d. o.).

Arvidsvik, hafsbadort, belägen på Koöns västra
strand, midt emot Marstrand; ständig förbindelse
medelst roddbåtar. Tillfälle till såväl varma som
kalla bad. Besökes under sommaren af omkr. 400 à
500 personer. Gemensam läkare med Marstrand.
Badanstalten eges af änkefru A. Krikortz.
Ln.

Arvid Västgöte. Se Västgöte.

Arvika, köping i södra delen af Jösse härad,
Värmlands län, har ett naturskönt läge invid stranden
af Kyrkviken, en vik af Älgå- eller Glafsfjärden.
Intill 1811 var stället en by. De följande 10 åren
försöktes, likväl utan framgång, att genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free