Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arvika - Arvika - Arviohufvud-ränta - Arviorubel-ränta. Se Arviohufvud-ränta - Arvode. Se Arfvode - Arx - Arzamas - Arzberg - Arzeu - As
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsprivilegier höja näringslifvet därstädes; men den
unga staden, Oskarsstad, nedgick år 1821 till
köping. Den är såsom sådan ganska blomstrande,
synnerligen sedan numera lättade förbindelser
beredts, såväl till lands som till sjöss. A. passeras
nämligen af nordvästra stambanan (34 km. från
norska gränsen, 68 km. från Karlstad), och genom
Glafsfjärdens vid Säffle kanaliserade utlopp, Byälfven,
står det i ångbåtsförbindelse med Göteborg,
Vänersborg, Åmål m. fl. städer. År 1902 funnos 3,535 inv.
I A. utgifvas "Arvika nyheter" och "Arvika tidning".
Köpingen eger ett treklassigt elementarläroverk och
kommissionskontor af Värmlands enskilda bank. 1901
hade den 31 fabriker med 474 arbetare och 1,732,277
kr. i tillverkningsvärde. De viktigaste fabrikerna äro
en tobaksfabrik, en mekanisk verkstad med
tillverkning af bl. a. slåtter- och skördemaskiner och
två instrumentfabriker (musikaliska). Antalet
handtverkare var 69 med 67 arbetare; handlande 36 med
46 biträden och till 96,521 kr. uppskattad inkomst.
Hemmahörande fartyg voro s. å. 1 segelfartyg och
2 ångbåtar öfver 20 ton. Till köpingen hade anländt
och därifrån afseglat 210 fartyg om 18,159 ton.
Köpingens inkomster utgjorde 1900: 143,503 kr.
(däraf för försåld jord 57,736 kr.), dess utgifter
58,343 kr., dess tillgångar 666,377 kr., dess skulder
219,445 kr. Hela utdebiteringen per
bevillningskrona utgjorde 3 kr. Taxeringsvärdet var s. å.
2,773,725 kr., däraf för jordbruksfastighet 9,100 kr.
I A. tillämpas sedan 1883 ordningsstadgan för rikets
städer. – I närheten ligga en mängd större landt- och
bruksegendomar, bland andra Skog, Vik, Sälboda,
Älgå, Segerfors.
J. F. N.
Arvika, socken i Värmlands län, Jösse härad.
Arealen, äfven omfattande A. köping, 19,355 har.
3,741 inv. (1902). A. jämte köpingen (som vanligen
anses såsom annexförsamling), Älgå och Ny bildar ett
konsistoriellt pastorat i Karlstads stift, Jösse kontrakt.
Arviohufvud-ränta (af fi. arvio, uppskattning,
värdering) och Arviorubel-ränta kallas
skatter, hvilka infördes i vissa trakter af östra Finland
under deras förening med Ryssland och som där
bibehållit sig efter Viborgs läns återförening med
storfurstendömet Finland (1811). Den förra är en
personell skatt, hvilken åligger alla arbetsföra
manspersoner mellan 15 och 60 år, men som utgår till
olika belopp för hemmans-åbor, torpare eller
nybyggare samt inhysingar. Jordskatten däremot utgår i
nämnda trakter efter arvio-rubel, af hvilka i
allmänhet fyra anses motsvara ett mantal.
R. C. (M. G. S.)
Arviorubel-ränta. Se Arviohufvud-ränta.
Arvode. Se Arfvode
Arx (lat.), borg. Jfr Akropolis.
Arzamas, ett efter staden Arzamas i guvern.
Nisjnij-Novgorod uppkalladt ryskt litteratursällskap, hvars
ordenssymbol var – gåsen, en af den rysk-bulgariska
handelsstadens viktigare landtmannaprodukter. Ehuru
det hufvudsakligen egnade sig åt komisk och parodierande
vitterhet och existerade blott 4 år (1815–18),
har det dock haft stor betydelse för den ryska
vitterheten, genom att det blef en motvikt mot den af den
obildade amiral Sjisjkov ledda akademiska föreningen
"Besedy ljubitelej russkago slova" och icke blott
bekämpade "akademikernas" föråldrade, ensidiga
och torra estetiska grundsatser, utan ock ifrade för
större konstnärlig frihet öfver hufvud och för konstens
samband med det socialpolitiska lifvet. Klubben,
som hade en afgjordt romantisk karaktär, räknade
i sin förtroliga krets flere af det dåtida Rysslands
mer framstående författare: historikern Karamzin,
lyrikern Zjukovski, furst P. A. Vjazemskij, de fint
bildade bröderna Turgenjev m. fl. Bland de siste upptogs
äfven Alexander Pusjkin, som betydligt påverkades
af "Arzamas" romantiska åskådning.
A–d J.
Arzberg, stad i bajerska reg.-området Oberfranken,
på Fichtelgebirge, vid Egers biflod Rösla, 480
m. ö. h. 2,588 inv. (1900). Porslinsfabrikation.
Arzeu [arsö’], hamnstad i algeriska depart. Oran,
vid Arzeu-viken, som bildar Algeriets bästa hamn.
5,555 inv. (1901). Ändpunkt för järnvägen till
Ain Sefra. Export af alfagräs och salt från den
söder om staden belägna Arzeu-sjön.
As [ass], lat., hos de gamle romarna namnet såväl
för det hela i fråga om ränta, arf och andra
räkneförhållanden (däraf uttrycket heres ex asse,
universalarfvinge), som ock för enheten af mått,
vikt, mynt o. s. v., i motsats till dess multiplar
(t. ex. dupondius, tressis, decussis o. s. v., 2, 3,
10 as o. s. v.) och dess bråkdelar. Såsom mynt-enhet,
"lödig mark", uppgifves as i äldre tider hafva
hållit i vikt en mark (libra) koppar l. 12 uns
(= 327,45 gr.) och kallas därför som fullviktigt mynt
as libralis; men faktiskt höll myntet endast 10 à 11
uns, och kopparn var starkt legerad med zink och
bly. As delades efter duodecimalsystemet i 12 uns
(unciæ). Af dessa bråkdelar förekommo såsom mynt
särskildt: semis, 1/2 as = 6 uns; triens, 1/3 as = 4
uns; quadrans, 1/4 as = 3 uns; sextans, 1/6 as = 2
uns; uncia, 1/12 as = 1 uns och slutligen semuncia,
1/24 as = 1/2 uns. I prägeln buro dessa mynt
vanligen på ena sidan ett gudahufvud, t. ex. den
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
