Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 173-174 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

A) Oberoende stater.		Areal kvkm.	Folkmängd	Inv. pr kvkm.
Kina		11,138,880	400,000,000	36
Japan		417,412	48,703,000	117
Korea		218,650	10,000,000	46
Siam		633,000	10,000,000	16
Persien		1,645,000	9,000,000	5
Afganistan		624,000	5,000,000	8
Nepal		154,000	3,000,000	19
Bhutan		34,000	250,000	7
Oman		193,600	1,000,000	5
Oafhäng. arab. områden		2,279,300	3,000,000	1,3
B) Biländer till europ. stater och Förenta staterna.
Brittiska biländer		5,223,864	301,810,000	58
Nederl.	"	1,520,628	37,525,000	25
Ryska	"	16,813,691	28,519 000	2
Franska	"	664,209	21,134,000	32
Turkiska	"	1,769,300	17,153,000	10
Filippinerna (tillh. För. stat.)		296,310	8,000,000	27
Portugisiska biländer		19,918	851,000	43
Tyska	"	501	120,000	240

De oberoende asiatiska folken råda alltså öfver
17,338,442 kvkm. med en folkmängd af 490
millioner människor, medan de europeiska och amerikanska
biländerna upptaga 26,308,421 kvkm. med 415
millioner inv. (af dem europeiska biländer 26,012,111
kvkm. med 407 millioner inv.). För erhållande af
A:s hela areal få tilläggas 506,457 kvkm. för
Kaspiska hafvet och Aral.

För ungefär hälften af A:s folkmängd känner
man fördelningen efter kön, och skulle i enlighet
härmed mot hvarje tusental män svara ungefär 960
kvinnor. För Europa är motsvarande tal 1,026
kvinnor mot tusen män. Om man betänker kvinnans
sociala ställning i A., är dock ej omöjligt att hela
undertaligheten för kvinnorna beror endast på
ofullständiga uppgifter om det mera tillbakasatta könet.
Giftermålsfrekvensen för A. i dess helhet kan ej
till siffran uppgifvas, men är säkerligen högre än i
de öfriga världsdelarna, liksom äfven A:s
födelsetal är det högsta (45 à 50 födda årligen på tusen
inv., troligen närmare den senare siffran, medan
Europas tal är 37). Men äfven dödstalet i A.
är högre än i de andra världsdelarna: det
öfverskrider troligen 40 på tusen, medan Europas dödstal
blott är 27. Folkökningen är, om Kina frånses, i
våra dagar ungefär så hög som i Europa, d. v. s.
vid pass 10 pro mille årligen; huru förhåller sig
med tillväxten af Kinas folkmängd, är absolut okändt.
Bestämmandet af A:s folkmängd i äldre tider
omöjliggöres af ovissheten om Kinas siffror. Utflyttningen
från A. är i det hela oväsentlig och troligen mindre
än inflyttningen.
G. S–g.

Alla jordens hufvudstammar äro i A.
representerade. Semiterna ha sitt hemland i sydvästra A.;
af dem finnas nu blott två folk, araber och judar.
Till arierna höra indier, perser, afganer, belutsjer,
kurder, armenier och de i Kaukasus boende osseterna,
oafsedt de från Europa inflyttade folken, af hvilka
de flesta äro germaner eller slaver. Af hamitiskt
ursprung anses den stora folkmassan i Syrien vara,
ehuru den visserligen är mycket arabiserad. Till
denna grupp räknas kufar l. fellahs i Palestina, syrer,
nosaïri, maroniter och druser. De mongoloida folken
bebo allra största delen af den asiatiska kontinenten.
Till dem höra östra A:s kulturfolk: kineser,
japaner, koreaner och tibetaner samt Östra indiska
halföns hufvudfolk, annamiter, siameser och
burmaner. Osäkert är hvart man skall föra en del i
dessa trakter boende små folk, som synas hafva
undanträngts till otillgängligare nejder vid mongolernas
invandring, såsom de kinesiska bergstammarna
miaotse, lolo, miao och salung m. fl., samt några
små stammar i Bortre Indien. Rena mongoler äro
däremot de s. k. uralaltaiska folken i mellersta,
norra och västra A. De delas i en uralisk grupp,
omfattande samojeder, ugrier (ostjaker, voguler),
med släktingar i Europa, och en altaisk grupp,
omfattande dels tunguser, mandsjuer, lamuter,
daurier. gilghaner och golder, dels de egentlige
mongolerna, östmongoler, kalmucker, burjäter, de iranska
mongolstammarna, hasarer och aimak, samt
turk-tatarerna. Till den sistnämnda afdelningen höra
flera vidt skilda stammar, som bära det föga
lämpliga namnet tatarer, vidare jakuter, kirgiser,
usbeker, turkmener, kiptsjak, karakalpater, nogaier,
kabardiner, kumyker, dunganer och osmaner, som
bebo största delen af Mindre Asien. I norra A.
förekomma några folk, som förr räknades till
mongolerna, men nu vanligen upptagas såsom "isolerade
nordasiater", näml. tsjuktsjer, korjäker, itelmer l.
kamtsjadaler, Jenissei-ostjaker, giljaker, namollo och
aino. Stora delar af södra A. bebos af mörkhyade
raser, negroider, hvilkas sammanhang med Afrikas
negrer dock är outredt. Hit höra Indiens urfolk
munda och dravida samt på Ceylon singhaleser och
vedda. Dem närstående äro negritos l. väst-papúas,
som från början synas ha befolkat de malajiska
öarna, ehuru de i regel trängts undan till deras
inre delar. De i öster boende negritos ha förr kallats
alfurer. Till negritos höra aëtas, kalang, minkopis,
semang och sakai, hvilka båda sistnämnda bebo de
inre delarna af Malakkahalfön. På den malajiska
arkipelagen bo malajerna, sannolikt invandrade från
fastlandet. – En alldeles egendomlig ställning i
etnografiskt afseende intar Kaukasus, som är bebodt
af en mängd stammar, i allmänhet utan närmare
sammanhang med hvarandra och mestadels utan känd
släktskap med andra folk (se Kaukasusfolken).
Om de asiatiska folken se vidare de olika lands- och
folknamnen samt planschen Asiatiska folk.

Kulturförhållanden. Alltmer synes
forskningen konstatera att A., sannolikt
Eufrat-Tigris-området, är den högre civilisationens urhem.
Därifrån har troligen Egypten fått sin första kultur,
liksom äfven östra A. och Europa. Mest ostörd
af yttre inblandningar, har i Kina en rent asiatisk
civilisation utvecklats i sina säregna, numera stelnade
former och därifrån spridts till de kringliggande
länderna, af hvilka dock Japan i våra dagar antagit
europeisk bildning på alla områden, utom det
religiösa. Äfven Indien har en egen, högt, men ensidigt
utbildad civilisation; dock har där genom
engelsmännens herravälde mycket af Europas kultur
införts. Eljes är södra hälften af A. i våra dagar
hemvist för en halfkultur eller för något ännu lägre.
Nomadlifvet, som i så stora delar af mellersta A.
är det enda möjliga, lägger oöfverstigliga hinder i
vägen för högre andlig odling; men inom den lägre,
som där är möjlig, verkar särskildt det ryska väldet
som en uppfostrare af utomordentlig betydelse. I
norra A., där befolkningen är så gles och naturen
så hård, skola säkert aldrig de fåtaliga stammarna
kunna höjas öfver den låga ståndpunkt de nu
intaga såsom "samlarefolk", hvilka utan tanke på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>