Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framtiden lefva af hvad dagen skänker. – I
religionernas historia är A. den märkligaste världsdelen:
hos dess spekulativt anlagda folk ha världens alla
stora religioner uppstått: bramaism, buddaism,
sjinto-religionen, Konfutses, Laotses och Zoroasters
läror, judendom, kristendom och muhammedanism.
Men vid sidan af dem finnas alla former af fetischism
och sjamanism. Alla uppgifter om antalet olika
religionsbekännare äro naturligen mycket osäkra.
Enligt Juraschek finnas: kristna 23,2 mill.,
israeliter 1,5 mill., muhammedaner 127,3 mill.,
bramaner 214,4 mill., buddister 120,8 mill., Konfutses
anhängare 300,5 mill., sjintoister 14 mill. och
polyteister 40,3 mill.
J. F. N.
Handel och samfärdsel. Sedan gamla
tider var A. det land, från hvilket Europa erhöll
några af sina dyrbaraste handelsvaror (diamanter,
kryddor, siden, porslin), men som i sin stora
rikedom icke behöfde något af Europas alster. A:s
handel var därför så godt som uteslutande
exporthandel, och hvad Europa köpte fick det betala med
ädla metaller, hvilka därför i stor mängd kommo
att magasineras i A:s södra och östra länder. Först
under 1800-talet ändrades detta förhållande: A.
började köpa industrialster från Europa, och vid
sidan af dess gamla exportvaror uppstodo nya, som
snart fingo större merkantil betydelse. Till dessa
höra i främsta rummet ris, hvete, bomull, råsilke,
jute, tobak, te och kaffe äfvensom andra produkter
af växtriket, pälsvaror (från norra A.) samt vissa
metaller.
Af sädesslagen spelar såsom bekant riset i östra
A. hufvudrollen och odlas där i utomordentligt
stor utsträckning. Af de i Europa odlade
sädesslagen frambringar A. däremot ej så synnerligen
stora kvantiteter. Af världsproduktionen af hvete
lämnar A. sålunda blott ungefär 15 %, af råg blott
4 %, af korn 17, af hafre endast 3 och af majs
6 %. Dock saknas här alla uppgifter från Kina och
i vissa fall äfven från en del öfriga länder af A.
Potatisodlingen är mycket obetydlig. Till jordens
kaffeproduktion bidrager A. med knappt mer än
5 %, men är däremot så godt som ensamt om
teodlingen. Af världens produktion af rörsocker lämnar
A. mer än 50 % (hvaraf dock blott obetydligt
exporteras), af tobak mer än 35, af bomull 25, af silke
mer än 80 %. Till den samfällda årliga
guldproduktionen i våra dagar bidrager A. med ungefär en
sjundedel, hvaremot silfverproduktionen ej är
nämnvärd. Koppar lämnas hufvudsakligen af Japan (6 %
af världsproduktionen); af allt världens tenn
frambringa Malakka samt öarna Bangka och Billiton vid
pass 80 %. A. lämnar i våra dagar endast
obetydliga kvantiteter järnmalm. Hvad angår stenkol, anses
Kinas kolfält vara de mest omfattande i världen, men
bearbetningen kan nätt och jämnt sägas vara börjad.
Indien och Japan bryta äfven något stenkol, men
A:s hela bidrag till världsproduktionen hinner ännu
blott till 2 %.
G. S–g.
Införseln omfattar numera industrialster af olika
slag, och därför har A. blifvit en af de förnämsta
marknaderna för Europas och Amerikas industri.
Men i Japan har redan en asiatisk industri börjat
uppstå, som alltmer tränger undan den europeiska
i dessa trakter, och om en gång Kina följer Japans
exempel, skall detta vålla en mycket ödesdiger
omhvälfning i Europas ekonomi. – Värdet af A:s
införsel var 1882: 2,171,7 mill. kr., 1891: 2,784,5
mill. kr., 1900: 4,206,6 mill. kr.; af dess utförsel
1882: 2,776,5 mill. kr., 1891: 3,183 mill. kr. och
1900: 4,099,5 mill. kr. Mesta delen af
varuomsättningen sker sjövägen, men A:s sjöfart är
hufvudsakligen passiv, d. v. s. förmedlas genom främmande
fartyg, om än Japan äfven här börjar konkurrera
med utlandet. Regelbundna ångbåtslinjer förena nu
både Europa och Amerika med A:s stora sjöstäder,
och till Europa går i regel ångbåtstrafiken numera
genom Sues-kanalen. Af de på A. trafikerande
linjerna äro följande de viktigaste: de engelska
"Peninsular and oriental company" ("P. and O. line"),
"British India steam navigation comp.", "Pacific
steam navigation company", den tyska
"Norddeutscher Llyod-linjen" och den franska "Messageries
maritimes", hvartill kan läggas den japanska
Nippon-Yusen-Kabushiki-Kvaisha. De asiatiska hamnar, som
vanligast anlöpas af dessa linjer, äro Aden, Bombay,
Colombo, Calcutta, Singapore, Hong-kong, Sjang-hai
och Yokohama. Från Bremerhaven till Sjang-hai
åtgå 47 dagar. – A:s hela järnvägsnät var vid
1901 års slut 66,678 km. Häraf funnos i engelska
Indien 40,239 km., i Japan 8,164 km., i ryska A.
7,984 km., i turkiska A. 2,524 km., i de holländska
kolonierna 3,226 km., i de franska 2,493 km., i Kina
1,516 km., i Siam 327 km., på Filippinerna 192
km. och i Persien 13 km. Den längsta linjen är
den sibiriska, som förenar det europeiska Rysslands
järnvägsnät med Vladivostok vid Stilla oceanen
och som möjliggör en resa från Petersburg till nämnda
stad (omkr. 10,000 km.) på 10 dagar. Från denna
linje utgår vid Charbin den mandsjuriska banan, med
ändpunkter i Tien-tsin och Port Arthur. Af de ryska
banorna märkas för öfrigt: Isthmus-banan genom
Transkaukasien (Batum–Tiflis–Baku) och den
transkaspiska banan (1,531 km.) från Krassnovodsk
vid Kaspiska hafvet öfver Merv, Buchara,
Samarkand och Kokan till Andishan i Ferghana; från
den sistnämnda utgår vid Merv en bibana till den
afganska gränsen. – I Indien gå hufvudbanor från
Bombay till Calcutta och till Madras, från Calcutta
öfver Delhi–Peshawar till Afganistans gräns; äfven
Indusdalen har sin bana (Lahore-Karachi). På Dekan
märkes vidare banan Calicut–Madras samt i
Bengalen Himalaya-banan. från Calcutta till Dardjiling,
en 2,182 m. högt liggande kurort i Himalaya. I
franska Indien gå de förnämsta banorna från Saigon
–Mytho och Hanoï–Lang-son. I den indiska
arkipelagen har Java det största nätet (2,823 km.); bland
Japans öar kan Hondo i hela sin längd från
Shimonoseki till Avomori genomfaras på järnväg. Kina
står långt efter, men f. n. äro där många
järnvägsanläggningar under arbete; af färdiga linjer märkas
kustbanan från Pei-hos mynning (Tien-tsin) till
Kin-tsjou i södra Mandsjuriet samt banor från Tien-tsin
till Peking och från Peking till Tsjöng-ting i
sydvästra delen af prov. Tsji-li. Synnerligen raskt
utvecklar sig med hjälp af europeiskt kapital
järnvägsnätet i det turkiska A. I Mindre Asien är
hamnen Haidar-Pasja vid Skutari genom den s. k.
anatoliska banan förenad med Angora, och den från
stationen Eskisjer utgående linjen har redan nått
Konia. Båda dessa linjer skola fortsättas i östlig
riktning till Tigrisdalen och mötas i Mosul, för att
sedan öfver Bagdad gå till Basra. Många andra
järnvägslinjer äro likaledes planlagda i Mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
