- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
199-200

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Askersund - Askersund-Skyllberg-Lerbäcks järnväg - Askersunds landsförsamling - Askeryd - Askes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allmänhet välbyggd. Folkmängden uppgick 1870
till 1,433 inv., 1890 till 1,508 och 1901 till 1,784.
– A. eger ett treklassigt allmänt läroverk, som dock
på stadens bekostnad
utvidgats till
femklassigt, äfvensom en
elementarskola för flickor
(i 8 klasser),
sparbank (sedan 1840) samt
kommissionskontor af
Örebro och
Smålandsbankerna. Sedan 1884
har det
järnvägsförbindelse (14 km.) till
Lerbäck på
Hallsberg–Mjölbybanan. Handeln
består hufvudsakligen
i afsättning af

illustration placeholder

Askersunds vapen.

smidesalster (spik, nubb, liar m. m.) från den i n. ö.
liggande socknen Lerbäck. Hamnen är god, 3–4 m.
djup, vid lastbryggan 2,97 m. I staden
hemmahörde 1901 två ångare och ett
segelfartyg (af öfver 20 ton) om
tillhopa 213 ton. Ångbåtsförbindelse
underhålles med Stockholm, Göteborg
och städerna vid Vättern. Hamnen
besöktes 1901 af 141 fartyg om
10,933 ton. Antalet fabriker var s. å.
19 med 116 arbetare och 263,189 kr.
i tillverkningsvärde. Handtverkarna
voro 61 med 44 arbetare, handlandena
24 med 24 biträden och en taxerad
årsinkomst af 60,710 kr.
Taxeringsvärdet var s. å. 1,729,400 kr., däraf
för jordbruksfastighet 389,300 kr.
Stadens bokförda tillgångar stego till
315,123 kr., dess skulder till 177,530
kr. Dess inkomster voro 57,073 kr.,
dess utgifter 113,392 kr., den påförda
utdebiteringen 5,40 kr. på
bevillningskrona. I staden utgifves en
veckotidning, "Askersunds veckoblad". A.
bildar för sig ett konsistoriellt pastorat
af 3:e kl., Kumla kontrakt, Strängnäs
stift. – I grannskapet märkas: godset
Stjärnsund, 5 km. söderut, och
Åmmebergs zinkverk, 15 km. österut.
J. F. N.

illustration placeholder

Situationsplan af Askersund.

[text i bilden]
1. Stadskyrka
2. Prestgård
3. Elem. lärov.
4. Kyrkogård
5. Folkskola
6. Rådhus
7. Post
8. Länets andesvagskola
9. Jernvägsst.
10. Banker
11. Apotek
Berglyckan
Björkelund
Nya Kyrkogården
Kraftskärrbäcken
Vattent.
Sundet
Toreberg
Stafvahagen
Ekhaga
Ekeberg
Klockarbäcken
Askersund
Hamn
Byfogden
Stenholmen
Klockarholmen
Borgmästare holmen

Askersund–Skyllberg–Lerbäcks
järnväg.
Under denna benämning
trafikeras gemensamt sedan 5 dec.
1884 den Askersund–Skyllbergs
järnvägsaktiebolag tillhöriga
järnvägslinjen Askersund-Skyllbergs
bruk
samt den redan förut för enskild trafik
upplåtna, Skyllbergs bruks aktiebolag tillhöriga bandelen
Skyllbergs bruk–Lerbäck. Den
sammanlagdt 14 km. långa järnvägen, som är smalspårig
(0,891 m.), sammanbinder staden Askersund med
stadsbanelinjen Hallsberg–Mjölby.
A. d’A.

Askersunds landsförsamling, i Örebro län,
Sundbo härad. 26,436 har. 2,916 inv. (1902). A.
utgör ett till egaren af Stjärnsund patronellt pastorat
i Strängnäs stift, Kumla kontrakt.

Kyrkan, uppförd på bekostnad af Stjärnsunds
grundläggare, J. G. Oxenstierna, är vackert belägen
helt nära staden Askersund och har ett af Erik
Dahlberg byggdt grafkor för släkten Oxenstierna.

Askeryd, socken i Jönköpings län, Norra Vedbo
härad. 12,005 har. 1,246 inv. (1902). A. bildar
med Bredestad ett regalt pastorat i Linköpings stift,
Norra Vedbo kontrakt.

Askes (af grek. askesis, öfning, i synnerhet
atleternas), teol., i allmänhet försakelse af denna
världens goda, särskildt öfning i själfplågeri och
späkning, åsyftande såväl det kroppsligas
undertryckande som affektlifvets behärskning genom
särskilda medel för att främja det sedligt religiösa lifvets
utveckling. En dylik öfning i själftuktande
återhållsamhet och andlig koncentration grundar sig i
regeln på antagandet af en dualistisk söndring mellan
ande och materia, gudomligt och världsligt. Enär
det sinnligt jordiska fattas såsom orent och besmittadt,
måste detsamma undertryckas för att ej hämma det
andliga. Denna askesen framkallande känsla af
splittring från Gud har, liksom offer, böner och
reningsbruk, starkare eller svagare präglat sig i alla
folks religiösa lifsformer. Med etnografiska och
kulturhistoriska skiljaktigheter framdrifver
mänsklighetens stora botbehof och längtan efter en högre
fullkomlighet asketiska yttringar af både individuell
och social, kroppslig och andlig natur. Den
individuellt kroppsliga askesen ingriper på privatlifvets
områden dels såsom planmässig återhållsamhet i
fråga om dietiska, sexuella och öfriga lifsbehof, dels
såsom direkta själfbestraffningar genom gisslan,
förbränning o. s. v. ända till själfmord. Den andliga
askesen, hvars karaktär är ett lyftande öfver det
sinnliga till Gud, är dels böneaskes eller kontemplativ
askes, dels kult-askes (t. ex. reglerad läsning,
vigilier, pilgrimsfärder). Ur den individuella askesen
framgår den sociala, då samfundsdriften förenar dem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free