- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
205-206

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asklepios - Askman. Se Ask - Askola - Askold - Askome - Askomyceter. Se Ascomycetes - Ask-onsdag - Askospor. Se Ascomycetes - Askov - As-kråkan. se Gallinazon - Asksläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

symboler äro ormen, själfföryngringens sinnebild,
stafven, den kringvandrande läkarens tecken, och
skålen, kärlet för den hälsosamma drycken. A:s
dotter Hygieia dyrkades äfven. De på

illustration placeholder

Asklepios (antik staty, nu i Louvre).

1880-talet företagna utgräfningarna af hans helgedomar i
Epidauros och Aten ha genom mängden af funna
minnesmärken, statyer och inskrifter om underkurer
spridt ljus öfver antikens läkekonst. Jfr S. Wide:
"Helbregdagörelse i forntiden" (i "Nord. tidskr.",
1890), Blinkenberg, "A. og hans frænder i Hieron
ved Epidauros" (1893), samt A. v. Sallet, "A. und
Hygieia" (1878), P. Girard, "L’Asclepieion
d’Athènes" (1882), och Brunn. "Griechische götterideale"
(1893).

Den latinska namnformen Aesculapius, försvenskad
Eskulap, nyttjas stundom, liksom äfven
uttrycket Aesculapii-son, såsom appellativ i betydelsen
läkare.

Askman. Se Ask.

Askola (fi. Askula), kapell under Borgå pastorat,
Borgå stift, Finland, Nylands län, Mäntsälä domsaga
och Helsinge härad. Skall vid inträffande
kyrkoherdeledighet blifva själfständigt pastorat.
Landareal 206 kvkm. Befolkningen, öfvervägande
finsktalande, 3,066 pers. (1902).
A. G. F.

Askold l. Oskold (fno. Hoskuldr),
vikingahöfding i Ryssland, i Kiev, i senare delen af
800-talet. Se Ryssland (historia).

Askome, socken i Hallands län, Årstads härad.
3,161 har. 367 inv. (1902). Annex till Vessige,
Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.

Askomyceter, bot. Se Ascomycetes.

Ask-onsdag l. Aske-onsdag (fsv. asku
oþinsdagher
, i äldre språket äfven kallad askodag),
onsdagen efter fastlagssöndagen. Namnet har
uppkommit af katolikernas bruk att på denna dag, då den
stora fastan före påsk börjar, till tecken af
botgöring beströ sig med aska. Askonsdagen förväxlas
stundom med dymmel-onsdagen (onsdagen i
påskveckan).

Askospor, bot. Se Ascomycetes.

Askov, Danmarks största folkhögskola, belägen i
Nörre-Jylland, strax norr om Konge-å. Grundades
1865 af L. Schröder till ersättning för Rödding i
Schleswig. Utom den vanliga
folkhögskoleundervisningen inrättades där 1878 en utvidgad undervisning
för dem, som förut besökt en högskola, och skolan
öppnades 1885 äfven för kvinnor. A. åtnjuter ett
ovanligt stort statsanslag och har genom ett lån
från statskassan 1896 blifvit en själfegande
institution. Där finnes ett bibliotek på 18,000 bd. 1899
byggdes en "valgmenighedskirke" vid A.

As-kråkan, zool. Se Gallinazon.

Asksläktet, Fraxinus L., bot., tillhör fam.
Oleaceæ. Asken (F. excelsior L.) är utan tvifvel ett
af våra ståtligaste träd ("arbor una ex quatuor
nobilibus patriæ", Linné). Fullt utvuxen, når asken
ofta mer än 30 m. höjd, och stammens diameter kan
uppgå ända till 1,2 m. Kronan är vanligen mera hög
än bred, löfverket mörkgrönt, vackert och egendomligt
genom de glest parbladiga bladen. Blommorna äro
däremot högst oansenliga; de slå ut förr än bladen,
sitta i täta vippor, sakna alldeles skydd, vare sig
af hylle eller skärmblad, samt äro mångbyggare,
i det somliga träd bära tvåkönade blommor, andra
hanblommor, andra åter honblommor. Frukten är en
enfröig, aflångt lansettlik vingfrukt. Under vintern
igenkännes asken lätt på sina uppåt bågböjda grenar,
som bära tjocka, svarta knoppar. – Synnerligen
intressant för växtsystematiken är den
genomgripande olikhet, som visar sig emellan asken och dess
närmaste släktingar (t. ex. syrenen) i afseende på
blommans och fruktens byggnad, hvarifrån eljest de
för släktskapen mest afgörande karaktärerna bruka
hämtas. Denna olikhet vinner sin förklaring, om man
betraktar askens fullkomliga öfverensstämmelse med
den trädtyp, som är utmärkande för hela den
tempererade zonen (utmärkt af de tidiga, i täta
gyttringar samlade, små hyllelösa, skildkönade
blommorna samt den enfröiga vingfrukten). Det är således
de yttre lefnadsförhållandena, som verkat
bestämmande för de gröfre dragen af
fruktifikationsapparaterna; analogien visar sig starkare än affiniteten.
– Asken växer vild i södra och mellersta Sveriges
lundar och skogar, helst på något fuktig, myllrik mark.
För öfrigt är den utbredd öfver nästan hela Europa.
Som planterad är den ett af våra allmännaste
trädslag och tyckes förr hafva varit ett verkligt
favorit-träd. Numera har dess odling mycket aftagit,
hvartill väl orsaken ligger däri, att asken senast af alla
svenska träd slår ut sina löf och tidigast förlorar
dem. Ganska allmänt odlas däremot en varietet,
hängasken (var. pendula), med låg krona samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free