- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
215-216

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asp - Asp, Per Olof von - Aspa - Aspalathum - Aspalat-trä - Aspar - Asparagin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna fisk med hvarjehanda agn: i Tyskland
uppgifver man som regel, att i mars och april agna
med mask, i maj–juli med flugor, skalbaggar,
gräshoppor, larver eller skalade snäckdjur, i aug. och
de kallare månaderna med en deg af ost, smör och
saffran eller terpentin. Aspens kött är en läckerhet
och förträffligt åtminstone för starka magar; men de
många lösa benen äro till obehag.

Namnet "asp" brukas för öfrigt såväl, i södra
Sverige, om färnan (den bredpannade iden) som,
i Norrland, om sik.
F. A. S.*

Asp, Per Olof von, diplomat, donator,
författare, f. 1745, härstammade från superintendenten
i Härnösand Petrus Asp. 1764 ingick han i
kanslikollegium, där hans duglighet gjorde honom
bemärkt. 1774 blef han t. f. chargé d’affaires i
London och tjänstgjorde sedan vid svenska
beskickningarna i Haag och Paris. Hemkallad 1786, blef
han presidentsekreterare och chef för det s. k.
presidentskontoret samt följde Gustaf III 1788 i Finland
och till Göteborg. Han utnämndes 1790 till svenskt
sändebud i Konstantinopel och 1795 till samma
värdighet i London. Sedan han 1799 blifvit återkallad
därifrån på grund af engelska regeringens ovillighet
att godtgöra Sverige för kaperier, var han någon
tid hofkansler, revisor vid banken, riksgäldskontoret
m. m. Vid riksdagen 1800 hörde han till rojalisternas
representanter i hemliga utskottet. Han afled 1808,
ogift, och slöt själf sin adliga ätt. – A. var en
duglig ämbetsman, redbar, flärdfri och
samvetsgrann, men stod slutligen på grund af sin
själfständighet mindre väl hos Gustaf III. Ett varaktigt
minne beredde han sig genom stiftandet af
Bysantinska resestipendiet, för hvilket han
1803 donerade en summa af 21,000 rdr banko.
Det utdelas hvart tredje år, växelvis af Uppsala
universitet (2 gånger) och Vetenskapsakademien
(1 gång). Dess belopp utgör nu omkr. 3,700 kr. –
1796 besökte A. Mindre Asien och Grekland;
hans därunder på franska språket förda dagbok
är öfversatt på svenska och utgifven under titeln
Resa i Levanten år 1796 (Skara 1805). Han är
också författaren till ett originellt nationalekonomiskt
arbete, Försök att utreda och på ett ställe
sammanföra de första och allmänna grunderna i
statshushållningämnen
(Sthlm 1800–01). – Bland A:s
handskrifter (Uppsala universitetsbibliotek, 14 volymer)
finnas flera uppsatser i politiska och sociala
frågor.
L. W–m.

Aspa, bruksegendom i Örebro län, Askersunds
och Hammars socknar, vid Vätterns nordvästra
strand, tillhör aktiebolaget Aspa bruk och består
af Aspa bruk, Igelbäcks masugn, Olshammars
ångsåg, tegelbruk och kvarn i Hammars socken,
Algrena järnbruk i Askersunds socken, samt 20 3/64
mtl jordbruksfastigheter i båda socknarna.
Tillverkningen uppgick 1903 till 2,136 ton tackjärn, 1,970
ton smältstycken, 15,8 ton smidd spik samt 1,703
stds sågade trävaror. Aspa och Algrena bruk
anlades på 1670-talet af Anton Boij, köptes på
1700-talet af kommerserådet J. D. Wahrendorff,
hvars son bruksegaren C. Wahrendorff betydligt
utvidgade godset och dess bruksrörelse samt i väsentlig
mån förbättrade och förskönade egendomen genom
att uppföra nya byggnader, tillbygga själfva
mangården och anlägga parker, trädgårdar och nya
vägar. 1812 köptes A. af grosshandl. Jul. Steuch
och kammarherren J. H. Steuch, hvilka afyttrade
det till ryttmästaren C. Rütterskiöld, hvars arfvingar
bildade aktiebolaget Aspa bruk. Nästan alla aktierna
hafva nyligen öfvergått i Laxå bruks aktiebolags ego.
Olshammar, som under 19:e årh. varit förenadt
med A., skall enligt sägnen hafva tillhört den
heliga Birgittas man, Ulf Gudmarsson. Äfven
ståthållaren på Kronobergs slott Åke Knutsson Hand,
gift med Erik XIV:s naturliga dotter Virginia,
uppgifves som egare, men hans söner Erik och Arvid,
hvilka båda skrefvo sig till Olshammar, hvilket fadern
icke gjorde, erhöllo gården 1621 i donation af Gustaf
II Adolf. Under Handska släktens tid hörde till
Olshammar icke mindre än 50 hemman, hvilka sedermera
till större delen indrogos af Karl XI. Från äldre
tid tillbaka finnes där en kyrka, hvarest gudstjänst
fortfarande hålles.
K. K.-Å.

Aspalathum, gammalt namn på staden Spalato
i Dalmatien.

Aspalat-trä (grek. aspalathos), ett stundom
förekommande namn på aloeved (agallocha-trä), stundom
äfven på s. k. grön ebenholts.

Aspar (Flavius Ardaburius A.), alansk
krigare i östromersk tjänst. Jämte sin fader
Ardaburius bekämpade han 424–425 segerrikt usurpatorn
Johannes, 431 förde han en östromersk här till
Afrika till undsättning åt Bonifacius mot vandalerna,
och 447–450 stridde han med föga framgång mot
Attila. Under kejsar Marcianus blef A. patricius
och intog vid dennes död genom sitt stora inflytande
inom hären en obestridd maktställning i det
östromerska riket, motsvarande suevern Ricimers i
västern. Till östromersk kejsare lät han utropa
Leo I (457), hvilken lofvade göra en af A:s söner
till cæsar och tronarfvinge. Leo var emellertid för
kraftfull för att underordna sig den öfvermodige A.
och fann snart i de isauriske krigarna en motvikt
mot härens germanska element, på hvilka A. stödde
sin makt. Då A. genom stämplingar sökte locka
isaurierna öfver på sin sida, kallade Leo honom
till sig i sitt palats och lät där svekfullt sina
eunucker nedstöta såväl A. som hans son
Ardaburius (471).
V. S–g.

Asparagin (se Asparagus), bot., ett
kväfvehaltigt, till amidföreningarnas grupp hörande ämne
med formeln C4H8N2O3, som uppträder rikligt
särskildt i unga, hastigt växande växtdelar, såsom
groddplantor, sparris o. a. Det är olösligt i absolut
alkohol. Dess roll i växtens lif är ännu ej fullt
klar, men asparaginet och närstående amidföreningar,
såsom leucin och tyrosin, synas vara den form,
under hvilken transport af ägghviteämnen ofta och
till ej obetydlig utsträckning sker inom växten.
Omvandling af ägghviteämnen till asparagin sker genom
en syrsättningsprocess. Denna, och därmed
asparaginbildningen, tilltager i samma mån som växten
genom hämmad assimilation lider brist på kolhydrat,
hvarvid till en tid ägghviteämnena sönderdelas i
kväfvefria kolhydrat och kväfverika amidföreningar
såsom asparagin. Under andra förhållanden, vid
hvilka ljuset spelar en betydande roll, kan
asparaginet genom en motsatt process ånyo förarbetas till
ägghviteämnen. Äfven vid uppbyggande af
ägghviteämnen ur rent oorganiskt material, ammoniak
eller salpetersyrade salter, synas asparagin och
amider ofta uppstå såsom en mellanled. Asparaginet
kan också, liksom åtskilliga andra kväfvehaltiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free