- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
233-234

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asser, Tobias Michel Carel - Asserbo - Asser Rig - Asser Svensson - Assertorisk - Assessor - Assessorat - Assi, Adolphe Alphonse - Assibilation - Assiduitet - Assiento - Assiett - Assignant - Assignat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Asser, Tobias Michael Carel,
nederländsk rättslärd och politiker, f. 1838, blef 1862
lärare i juridik vid Amsterdams Atheneum och var
1876–93 juris professor vid därvarande universitet.
Sedan 1893 är han medlem af Nederländernas
statsråd. A., som förvärfvat sig namn såsom auktoritet
på den internationella privaträttens område, var
1899 ett af Nederländernas ombud vid
fredskonferensen i Haag och är sedan 1900 medlem af
permanenta skiljedomstolen därstädes. Bland hans arbeten
märkas: Scheets van het internationaal privaatregt
(1879, öfversatt till flera språk), Scheets van het
nederlandsche handelsrecht
(9 uppl. 1901) och La
codification du droit international privé
(1:a d. 1901).

Asserbo, fordom gård på nordöstra Själland, vid
Kattegatt, var i 12:e årh. en kort tid kloster för
franska kartusianermunkar. Omkr. 1560 öfvergick
gården till kronan, men förstördes omkr. 1700
fullständigt af flygsand. 1849 lät Fredrik VII gräfva
ut ruinerna.
E. Ebg.

Asser Rig (Asger Ryg, äfven skrifvet Adser
och Asker), dansk storman på 1100-talet, den
yngste bland Skjalm Hvides fyra söner. Jämte sina
bröder uppfostrades han tillsammans med Knut
Lavard på faderns gård Fjenneslevlille (nära Sorö)
och fick efter faderns död (1114) denna gård i arf.
Han gifte sig med Inga, som anses hafva varit en
dotterdotter till Knut den helige, samt fick med
henne sönerna Esbern Snare och Absalon. En tid
lefde Knut Lavards son Valdemar i A:s hem. A.,
som var en tapper krigare, fattades dock med åren
af tidens religiösa anda och ingick med sin hustrus
samtycke som munk i Sorö kloster, där han dog 1151.
– En allmänt känd sägen berättar, att A., då han
en gång drog i ledung, bjöd sin hustru, som då var
hafvande, att fullända en af honom själf påbörjad
kyrkobyggnad samt, om hon födde en son, sätta ett
torn på densamma. Då A. vände tillbaka, fick han
se två torn på kyrkan; Inga hade nämligen födt
tvillingsöner. Denna sägen, som Öhlenschläger
behandlat i sin vackra romans "De to kirketaarne",
förekommer i skrift första gången 1575 hos Vedel i
dennes öfversättning af Saxo. Den är en af
medeltidens vanliga romantiska sägner utan historisk grund;
ty Esbern och Absalon voro icke tvillingar.

Asser Svensson, ärkebiskop i Lund. Se Asser.

Assertorisk (af lat. asserere, taga något till sig),
säker; filos., faktiskt viss. – Om assertoriskt
omdöme se Omdöme.

Assessor (lat.), jur., "bisittare", i Sverige och
Finland titeln för de med hänsyn till rangen och
lönen lägst ställde ordinarie domarna i hofrätterna.
I det forna bergskollegium buro de näst guvernören
högste ledamöterna titeln assessor. Ordet begagnades
förr äfven blott som en titel, hvilken gafs åt vissa
tjänstemän äfvensom åt läkare och apotekare. –
I Danmark och Norge är assessor titel på de näst
presidenten högste ledamöterna i Höjesteret (Högsta
domstolen), alltså någorlunda motsvarande justitieråd
i Sverige. Dessutom tillförordnas e. o. assessorer i
Höjesteret. Äfven medlemmarna i Danmarks och
Norges öfverrätter (= hofrätter) samt i Köpenhamns
kriminal- och polisdomstol och i Kristiania
stadsdomstol (byret) bära titeln assessorer, hvilken vanligen
ock tillägges de fungerande domarna i danska
krigsdomstolen. – I Tyskland finnes en mängd olika
slags assessorer: regierungs-, gerichts-, magistrats-,
forst- o. s. v. För att vinna assessors titel fordras
i Preussens domstols- och förvaltningsväsende,
förutom föregående tjänstgöring, äfven undergåendet
af den andra, "stora" statspröfningen
(assessorsexamen); titeln medför dock ej omedelbart ord.
anställning.

Assessorat, en assessors ämbete.

Assi, Adolphe Alphonse, fransk
kommunard, f. 1841, ingick vid unga år som frivillig i franska
armén, deserterade dock snart och tog värfning i
Garibaldis här. Återkommen till Frankrike 1864,
tog han tjänst såsom arbetare vid järnverken i
Creuzot, men afskedades i början af 1870 och
anstiftade då ett par strejker med understöd af
Internationalen i Paris, invecklades i processen mot
densamma, men frikändes och blef därunder mycket
populär i revolutionära kretsar. Under Paris’
belägring var han löjtnant vid en kår "franc-tireurs" och
blef slutligen president i centralkommittén för de
federerade nationalgardena. Vid kommunistupproret
(mars 1871) invaldes han i kommunen och allmänna
säkerhetsutskottet, fängslades vid upprorets kufvande
(maj s. å.) och deporterades 1872 till Nya
Kaledonien. Där kvarstannade han äfven efter amnestien
1880 som mekanisk arbetare och afled i Nouméa
1886.

Assibilation (af lat. assibilare, hvissla, hväsa),
"framhvissling", språkv., uppkomsten af ett
hväsljud, en sibilant (s- eller sje-ljud), på grund af
närstående ljuds inverkan. Assibilation har iakttagits
inom ett stort antal språk. Assibilationen hör till
de språkförändringar, som sammanfattas under termen
assimilation (se d. o.).

Assiduitet (lat. assiduitas), trägenhet, ihärdighet.

Assiento, rätteligen Asiento (sp.), fördrag,
vanligen i betydelsen asiento de negros, en
öfverenskommelse, hvarigenom en annan makt fick rättighet
att under vissa villkor ensam införa negerslafvar i
Spaniens amerikanska kolonier. Efter att förut ha
tillhört genovesarna och portugiserna, öfverläts denna
"assiento-handel" 1701 af Filip V i Spanien åt det
franska Guinea-kompaniet (hvilket från denna tid
äfven kallades "assiento-kompaniet"). Genom freden
i Utrecht (1713) öfverflyttades monopolet på 30 år
till England och det engelska Söderhafskompaniet
(South sea company). Det märkligaste i detta s. k.
assiento-fördrag var en tillåtelse för
kompaniet att jämte 4,800 negerslafvar årligen sända
ett "assiento-skepp" med 500 tons varor till samma
ort, till hvilken slafvarna infördes, ty därigenom
mildrades det stränga handelsmonopol, som Spanien
upprätthållit i sina kolonier; och genom omfattande
smugglerier lyckades England ytterligare väsentligt
öka sina handelsförbindelser med de spanska
kolonierna. Detta framkallade redan 1739, före de 30
årens slut, krig mellan engelsmän och spanjorer.
Vid freden i Aachen 1748 öfverlämnades
assiento-rätten ännu på 4 år åt Söderhafskompaniet, som
dock redan 1750 afstod den åt Spanien mot en
ersättning af 100,000 pund sterling (omkr. 1,800,000
kr.).
(E. Hkr.)

Assiett [a*ä’tt], fr. assiette, egentl. ställning,
läge; litet fat, liten tallrik.

Assignant (se Assignera), utfärdare af
anvisning.

Assignat (jfr Assignera). 1. Anvisning på
fast egendom, var benämning på ett pappersmynt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free