- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
253-254

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assyrien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blir dock på grund af bergens närhet aldrig så stark
som i Babylonien. Bland bergen faller snö, och
Tigris fryser i sitt öfre lopp ned mot Ninive. I
dalarna liknar klimatet södra Frankrikes. A.
uppnådde visserligen icke Babyloniens fabelaktiga
fruktbarhet, men på grund af vattenrikedomen i dalarna
och det äfven under sommaren fallande regnet var
i synnerhet odlandet af hvete och korn mycket
lönande. På slätten berodde jordbruket, såsom i
Babylonien, helt och hållet på ett väl ordnadt
konstbevattningssystem, hvarigenom flodernas
vattenrikedom medelst ett vidt utgrenadt kanalnät fördes ut
öfver fälten. En mängd fruktsorter och i synnerhet
grönsaker odlades med framgång. Djurvärlden var
synnerligen rik. Bergen och slätterna vimlade af
vildt, floderna af fisk.

Ofantliga ruinhögar, eller rättare ruinfält,
utmärka numera platsen för landets forna städer.
Längst i söder vid Tigris betecknar det nuvarande
ruinfältet Kalat-Shergat platsen för det gamla Aššur,
där de babyloniske kolonisterna sannolikt först slogo
sig ned och som därför blef det nya väldets första
hufvudstad. En hel rad af ruinhögar vid Nimrud,
likaledes vid Tigris, men längre i norr, utvisar läget
för Kalah, bibelns Kelah, som Aššurnasirpal III i
9:e årh. f. Kr. gjorde till assyrisk hufvudstad.
Ruinhögarna Kujundjik och Nebi Junus vid Tigris’ östra
strand och bifloden Khoser samt midtemot det
nuvarande Mosul utgöra lämningarna af det en gång
så mäktiga Ninive. En ofantlig jordhög med en
modern by, Khorsabad, på slätten n. ö. om Ninives
ruiner omsluter det gamla Dur-Šarrukin, Sargons
borg, och öster om dessa ruiner utmärker en större,
ännu ouppgräfd hög, Erbil, stället, där den stilla
tempelstaden Arbailu en gång stått.

De märkliga arkeologiska gräfningarna i Eufrat-
och Tigrisdalen under 19:e årh:s senare hälft hafva
lyftat slöjan från en under ett årtusende nästan
bortglömd värld. Det enda man visste om A. såväl
som om Babylonien kom från Gamla testamentets
ensidiga och ofullständiga häntydningar på dess
historia, folk och religion samt några klassiska
författares själfmotsägande och vilseledande uppgifter.
(Se Babylonien.) A. kom emellertid att blifva
det första fältet för dessa gräfningar och därför först
kändt, så att den nya vetenskap, som nu
sysselsätter sig med Eufrat- och Tigrisdalens historia och
kultur, kom att benämnas assyriologi, ehuru den
rättare borde kallas babylonologi. Sedan
resande af olika slag, rabbiner, sändebud,
upptäcktsresanden och missionärer, under flera hundra år
uppmärksammat samt äfven mer eller mindre noggrant och
fullständigt beskrifvit dessa märkliga ruiner, i
synnerhet Babylon och Ninive, tog engelsmannen Rich,
ostindiska kompaniets agent i Bagdad 1810–20, det
första spadtaget i Kujundjik-Ninive samt sände en
liten låda till British museum i London, innehållande
lerkärl, tegelstenar med kilinskrifter m. m. Först
1842 företogos gräfningarna i större skala, då franske
konsuln i Mosul, Botta, upptäckte och började
uppgräfva det ofantliga Sargon-palatset, det forna
Dur-Šarrukin, nuv. Khorsabad, ett arbete, som sedan
fullbordades af hans efterföljare Place. De storslagna
fynden från dessa gräfningar förvaras i Louvre,
Paris. Engelsmännen Layard, Loftus, Rassam och
George Smith uppgräfde 1845–79, dock med
mångåriga afbrott, flera assyriska konungapalats och
tempel i Nimrud-Kalah och Kujundjik-Ninive samt
anställde smärre gräfningar vid Balavat och
Kalat-Shergat-Aššur. De funno därvid en mängd
konstföremål, såsom statyer och basreliefer i alabaster,
arbeten i metall, elfenben o. s. v. Likaså påträffade
de skriftliga urkunder i riklig mängd, såsom cylindrar,
prismor och taflor af bränd lera med kilinskrifter.
Ett af de allra märkligaste fynden var ett helt
bibliotek, bestående af mer än 10,000 tätskrifna lertaflor,
det s. k. Aššurbanipal-biblioteket (se
Aššur-bani-apal). Alla dessa fynd fylla nu många
stora salar i British museum. Tyska orientsällskapet
förbereder f. n. utförliga gräfningar i
Kalat-Shergat-Aššur, hvilka motses med spändt intresse, då de
säkerligen komma att sprida önskad klarhet öfver
A:s tidigare historia.

illustration placeholder

De ursprungliga palatsen vid Nimrud.

I fornlämningar och i synnerhet skriftliga urkunder,
som gräfningarna bragt i dagen, eger nu vetenskapen
förträffliga och tillförlitliga inhemska historiska källor.
Intet forntida folk har gifvit eftervärlden så
fullständiga och noggranna skildringar af sina bedrifter
som assyrierna, och tack vare materialets
beskaffenhet, sten, bränd lera, metall, hafva dessa märkliga
urkunder trotsat tidens under årtusenden tärande
tand. Konungainskrifterna, sirligt och med tydliga
kilskriftstecken inhuggna på basreliefer, bildstoder,
smärre obelisker, djurkolosser vid ingångarna och
tempelportarnas kopparbeslag samt intryckta med
hopträngda tecken på cylindrar, prismor, taflor och
block af lera, innehålla utförliga skildringar af de
större konungarnas hela regering, i form af
årsberättelser, krigstågsberättelser och
regeringsberättelser, med öfversikter öfver krig, byggnadsföretag,
o. s. v. Dessa inskrifter hafva, icke minst på grund
af assyriernas detaljdyrkan och noggranna tal, visat
sig vara på det hela taget tillförlitliga, ehuru
uppenbara öfverdrifter och ensidigheter finnas i
framställningen, visande sig bl. a. däri, att inga nederlag
omtalas, om de än antydas. Af stort värde äro
assyriernas märkliga limu-listor, äfven kallade
eponym-listor. Liksom senare i Grekland (arkontatet)
och i Rom (konsulatet) daterades i A. alla
handlingar för ett år i sänder, efter en högre
ämbetsman i staten, konungen själf inberäknad. Denna
värdighet kallades limu l. limmu och innehades i tur
och ordning under ett kalenderår. Noggranna listor
fördes nödvändigtvis öfver dem, som innehaft
värdigheten, och i Assurbanipal-biblioteket hafva påträffats
sådana, som beröra tiden 892–647 f. Kr., A:s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free