- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
271-272

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asteropherus, Magnus Olai - Asterophyllites - Asthma - Asti - Astié, Jean Frédéric - Astigmatiker - Astigmatisk - Astigmatism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att beakta som det ju uppfördes af skolgossar såsom
en del af undervisningen. Ur denna synpunkt äro
ock de ohöljda, ofta rätt oanständiga uttalandena i
vissa delar af dialogen anmärkningsvärda. De
lifliga, komiska scenerna mellan tvenne demoner (Jarib
och Holfred) äro ock att beakta. Tisbe är
ovedersägligen det bäst byggda, mest formfulländade och
om största dramatiska insikt vittnande stycket inom
vår äldre dramatik. En fråga är dock huruvida det
är original, något som allt från dess framläggande
i tryck varit underkastadt tvifvel. Den meningen har
framställts att det skulle vara bearbetning af ett
numera förloradt engelskt drama, "Pyramus och
Tisbe", som uppfördes i Tyskland under den tid
A. vistades där. Sannolikast synes vara, att A.,
som under sina resor sett och läst olika slag af
skådespel och romaner, efterbildat och användt motiv
och detaljer från skilda håll. Särskildt har det
uppvisats, att motiv upptagits ur Euripides’
"Hippolytos", ur ett af de s. k. Hibaldeha-dramerna af
hertig Henrik Julius af Braunschweig, ur Aeneas
Sylvius’ roman "De Eurialo et Lucretia" samt ur
ett drama "Pyramus och Tisbe" af S. Israel. Stilen
erinrar ej obetydligt om det engelska
komediantdramat. Jfr Eichhorns inledning till "Tisbe",
Ljunggren, "Svenska dramat" (s. 220 ff.),
Warburg, "En förebild till Asteropherus’ Tisbe" (i
Samlaren 1887), Schück, "Englische komödianten in
Skandinavien" (i Skandinav. archiv I, s. 377 ff.),
samt V. Lindström, "Euripideiska motiv i
Asteropherus’ comoedia Tisbe" (Samlaren 1899).
K. W–g.

Asterophyllites Brongn., paleont., ett inom
stenkolsperiodens aflagringar vanligt växtfossil af
illustration placeholder

kalamariaceernas familj, med ledad stjälk och i lederna
kransställda, smala, jämnbreda blad. Det anses
numera vara de bladbärande grenarna af den
växt, hvars stammar gå under namnet Calamites
(se d. o.).
A. G. N.

Asthma (lat.), med., andtäppa. Se Astma.
Asthma nocturnum (lat.), "nattlig andtäppa".
Se Mara.

Asti (på romarnas tid Asta Pompeja), stad i
italienska prov. Alessandria, vid Borbores
utlopp i Tanaro. 39,251 inv. (1901). Biskopssäte.
Många palats och kyrkor, bl. a. en gammal och
vacker gotisk katedral. Sidentillverkning. I trakten
fås förträffligt muskatvin (Vino d’Asti). – A. var
under medeltiden starkt befäst; ännu kvarstår den
halft förfallna ringmuren med torn. Skalden Alfieris
födelseort.

Astié, Jean Frédéric, fransk-schweizisk
protestantisk teolog, f. 1822 i depart. Lot et Garonne,
var pastor i New York 1848–53 och kallades 1856
till professor i filosofi och teologi vid fria teologiska
fakulteten i Lausanne. Död därstädes 1894. Inom
filosofien var A. anhängare af Kant, och såsom teolog
rönte han starkaste påverkan af Schleiermacher samt
Vinet. Han var en skarp dialektiker, glänsande
och sarkastisk i polemiken samt ofta misstänkt för
kätterska meningar. A. författade bl. a. Esprit
d’Alexandre Vinet
(2 bd, 1861), Les deux
théologies nouvelles dans le sein du protestantisme
français
(1862), <i>L’explication de l’Evangile selon
Saint-Jean</I> (3 bd, 1862–64), Histoire de la
république des États-Unis 1620–1860
(2 bd, 1865),
<i>Théologie allemande contemporaine</I> (1874) och
Réalité, franchise et courage (1888). Han utgaf från
1868 "Revue de théologie et de philosophie".

Astigmatiker (jfr Astigmatism), person, som
lider af astigmatism.

Astigmatisk (jfr Astigmatism), som hänför
sig till astigmatismen; behäftad med astigmatism.

Astigmatism (af grek. nekande a och stigma,
styng, punkt). 1. Oftalm. Det fel i ögats brytande
apparat, vid hvilket strålarna från en lysande punkt
ej, såsom under normala förhållanden, approximativt
sammanbrytas i en punkt. Astigmatismen kallas
regelbunden, om den beror på en sådan byggnad af
de brytande ytorna, att ögat har tvenne mot
hvarandra vinkelräta hufvudsnitt, uti hvilka brytningen
försiggår på vanligt sätt, så att de strålar, som
förlöpa i ett sådant hufvudsnitt, approximativt
träffas i en och samma punkt. Denna punkt är
emellertid ej gemensam för de båda hufvudsnitten,
utan dessa hafva hvar sin brännpunkt, så att ögat har
olika refraktion i de båda hufvudsnitten. Skillnaden
emellan refraktionen i de båda hufvudsnitten angifver
astigmatismens grad. Felet, som vanligen är
medfödt, har i allmänhet sin orsak i hornhinnan, som
företer olika krökning i de båda hufvudsnitten, men
kan äfven bero på en analog form hos linsen eller
på bristande centrering af de brytande ytorna eller
pupillen, i hvilka fall det dock ej når de höga grader
som i det förstnämnda. Dessutom kunna äfven sjukliga
förändringar af hornhinnan och börjande
starrbildning orsaka regelbunden astigmatism. En sådan
plägar ock i högre eller lägre grad följa på operativa
ingrepp på hornhinnan, t. ex. starroperation. I de
mest typiska fallen visar sig astigmatismen, utom
genom en nedsättning af synskärpan, däruti att
patienten har svårt att urskilja räta linjer, som ej
förlöpa parallellt med hufvudsnitten, och ej kan
inställa ögat skarpt för dessa båda på en gång. Är
t. ex. det ena hufvudsnittet horisontalt, det andra
vertikalt, kan han ej se horisontala linjer skarpt på
samma gång som vertikala, och sneda kan han
öfver hufvud ej se med samma skärpa som horisontala
eller vertikala. Såsom en följd af synskärpans
nedsättning kan ett behof att arbeta på kortare afstånd
inställa sig, hvaraf åter astenopi kan blifva följden.
Detta symtom förekommer emellertid äfven vid vissa
fall af låggradig astigmatism utan väsentlig
nedsättning af synskärpan, i synnerhet om ögats
refraktion är starkast i det horisontala hufvudsnittet. För
undersökning på astigmatism äro numera de exaktaste
metoder utbildade. Dels uppmäter man direkt med
oftalmometer skillnaden i hornhinnans brytning i dess
båda hufvudsnitt, hvarigenom man erhåller värdet
för den s. k. hornhinneastigmatismen, dels undersökes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free