- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
273-274

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astigmatism - Astilbe - Astinger. Se Vandaler - Astma - Astma-papper. Se Astma - Astmatiker - Astmatisk - Astolf - Astomia - Aston Manor - Astor, Johan Jakob - Astor, William Backhouse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ögats s. k. totala astigmatism med användande af
linjefigurer och cylindriska glas. Dessa båda värden,
af hvilka det senare är bestämmande, det förra
tjänar till ledning, förete i allmänhet en olikhet i
graden, ofta äfven med hänsyn till orienteringen af
hufvudsnitten. I mera komplicerade fall, då de
brytande ytorna hafva en asymmetrisk form eller
ögats centrering är bristfällig, kan undersökningen,
som i lättare fall är enkel nog, erbjuda de allra
största svårigheter. Den regelbundna astigmatismen
är ytterst vanlig och bör alltid korrigeras i de fall,
då glasögon af annan orsak bäras till ständigt bruk.
Felet utjämnas då genom en cylindrisk slipning af
glasets ena yta, under det att den andra bestämmes
med hänsyn till det refraktionsfel, som oberoende af
astigmatismen fordrar korrektion med glas. Är
astigmatismen det enda felet, och behöfver den korrigeras
för upphjälpande af synskärpan eller för
undanröjande af astenopi, sker det med enkla cylindriska
glas, hvilkas ena yta är plan. Många af dessa fall,
i hvilka patienten dock måste betala sin frihet från
astenopien med obehaget att bära glasögon, höra icke
dess mindre till de tacksammaste, med hvilka
ögonläkaren har att göra. – Förekommer inom de delar
af hornhinnan eller linsen, hvilka vid centralt seende
genomlöpas af ljuset, en ojämnhet i ytan eller
byggnaden, uppstår s. k. oregelbunden astigmatism. En
sådan är en vanlig följd af genomgångna sjukdomar
i hornhinnan, t. ex. vid skrofler, och ett lika vanligt
symtom vid börjande starrbildning. Den
resulterande nedsättningen af synskärpan, hvilken är
analog med den försämring af bilden, som
uppkommer, om objektivet i en kikare repas eller
nedsmutsas, låter vanligen endast obetydligt upphjälpa
sig genom korrektion af en eventuellt af samma
anledningar förorsakad regelbunden astigmatism.
G–d.

2. Fotogr. Ett fel, som vidlåder alla fotografiska
objektiv i större eller mindre grad och yttrar sig
däri, att i synnerhet de vid bildfältets kant belägna
punkterna icke afbildas som punkter, utan som linjer,
hvarigenom oskärpa i bilden uppkommer. Genom
stark afbländning kan astigmatismen göras oskadlig.
Nästan alldeles fria från detta fel äro de
anastigmatiska objektiven.
A. R–al.

Astilbe Hamilt., bot., växtsläkte af fam.
Saxifragaceæ. Arten A. japonica Miq. (Hoteia japonica),
en buskig örtartad växt med elegant bladverk
och talrika hvita blommor, odlas mycket ofta i
kruka.
G. L–m.

Astinger. Se Vandaler.

Astma (grek. asthma, flåsande andedräkt,
andtäppa), med., kallas en sjukdom, som utmärker sig
genom tidtals påkommande anfall af andnöd, hvilken
plötsligt uppträder, hastigt når en betydlig höjd och
efter relativt kort tid åter försvinner, utan att någon
orsak till dessa anfall kan upptäckas i lungorna eller
hjärtat. Hvarpå de astmatiska anfallen bero, är
därför ännu ej fullt afgjordt; vanligast antages, att
de framkallas genom en tidtals återkommande
krampaktig sammandragning af de finare luftrörens
muskulatur. Mellan anfallen förflyter en kortare eller
längre tid, hvarunder patienten kan må fullkomligt
väl. Anfallen komma vanligen på natten, oftast före
midnatt. Andnöden är ofta så stor, att patienten
icke kan ligga, utan måste tillbringa natten i sittande
ställning, öppna fönstren för att få luft o. s. v.
Äfven de svåraste anfall af astma leda dock nästan
aldrig omedelbart till döden. Astmatikern kan
uppnå en mycket hög ålder. Sir Johan Floyer, en
engelsk läkare, som led af astma och skrifvit ett
berömdt arbete om denna sjukdom, dog i sitt 80:e
år, och dylika exempel äro ej sällsynta. Då
sjukdomen varat länge, framkallar den dock ofta kroniska
bröstkatarrer och emfysem. För behandlingen är af
hufvudsaklig vikt, att den sjuke söker undvika allt,
som i det enskilda tillfället visat sig framkalla anfall.
Astmatikern bör så mycket som möjligt vistas i fria
luften, undvika öfverbefolkade ställen: teatrar, kaféer
o. d., samt i sin bostad hafva riklig tillgång på frisk
luft och ljus. Det är vanligen rådligt, att han ej
ens om natten ligger i fullkomligt mörker. I afseende
på valet af vistelseort kunna inga bestämda regler
uppställas, då de olika fallen förhålla sig mycket
olika: den ene mår bäst vid hafvet, en annan i
bergs- eller skogstrakter o. s. v. Andning i
komprimerad luft är ofta välgörande. Under anfallen söker
man skaffa patienten så mycket frisk luft som möjligt.
Han bör ej tvingas att ligga, hvilket också ofta
är honom omöjligt, utan bör intaga den ställning,
som han själf finner lämpligast. Senapsdegar och
terpentin-omslag på bröstet göra stundom nytta.
Inandning af de ångor, som utvecklas vid förbränning
af salpeterpapper (charta nitrata, äfven kalladt
astma-papper), är också stundom välgörande, likaså
inandning af narkotiska ångor, rökning af tobak,
stramonium m. m. Det sistnämnda medlet och andra
likartade böra dock ej användas utan läkares
tillstyrkan. Detsamma gäller om det invärtes bruket af
kloral, morfin o. d., hvilka ofta hafva en utmärkt
verkan. Anfall af andnöd, liknande dem, som
förekomma vid den rena astman, bero stundom på
sjukdomar i hjärtat och lungorna; dessa anfall kräfva
ofta en helt och hållet olika behandling.
P. W.*

Astma-papper. Se Astma.

Astmatiker, person, som lider af astma (se d. o.).

Astmatisk, som har afseende på astma (se d. o.).

Astolf, pseudonym för K. G. U. Silfverstolpe.

Astomia (af grek. nekande a och stoma, mun),
utan mun. Se Missbildning.

Aston Manor [ä’stn mä’n*], fabriksstad i engelska
grefsk. Warwick, vid Birmingham, till hvilken stad
det kan betraktas som förstad. 78,481 inv. (1902;
1851 endast 6,400). Stor tillverkning af maskiner,
vapen, verktyg, stålfjädrar m. m.

Astor [ä’st*], nordamerikansk kapitalistfamilj. –
1. Johan Jakob A., f. 1763 i Walldorf nära
Heidelberg, d. 1848 i New York, son af en slaktare,
utvandrade 1783 till Amerika, slog sig där på
pälshandel och sökte genom anläggandet af en serie
faktorier från de stora sjöarna till Stilla oceanen
frigöra den amerikanska pälshandeln från beroendet
af Hudson-bay-kompaniet samt grundade 1811 i detta
syfte faktoriet Astoria nära Columbia-flodens
mynning. Då det engelsk-amerikanska kriget 1812
–14 stäckte företaget, egnade sig A. åt handel på
Kina och förtjänade dels därpå, dels på tomtköp
omedelbart invid New York en ofantlig förmögenhet
(20 mill. dollars). Han testamenterade 400,000 doll.
till grundläggandet af Astor-biblioteket i New York,
nu till storleken det fjärde af Amerikas bibliotek.

2. William Backhouse A., den
föregåendes son, f. 1792, d. 1875, ingick efter grundliga
studier vid tyska universitet i faderns affär, fick på
sin lott Kina-handeln samt ökade genom fortsatta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free