- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
277-278

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrahan - Astraia - Astraios - Astrak - Astrakan - Astral - Astral-andar - Astralisk. Se Astral - Astralit - Astralkropp - Astrallampan - Astralljus - Astralolja - Astralplan. Se Astral - Astralsken. Se Astralljus - Astralvärlden - Astrantia - Astrid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kreml), den "hvita staden" och 16 förstäder. Säte
för en grekisk och en armenisk ärkebiskop samt en
lamaitisk andlig förvaltning. Den vackraste bland
stadens många kyrkor är den på högsta kullen i
Kreml belägna Uspenski-katedralen med 5 kupoler,
anlagd 1646. A., som äfven är säte för guvernören,
för kosackernas hetman, för amiralitetet öfver
Kaspiska hafvet m. m., är försedt med skeppsvarf och
örlogshamn, drifver ansenlig sjöfart och är en viktig
medelpunkt för Rysslands handel med mellersta
Asien. Ångbåtsfart dels uppåt Volga till Rybinsk,
dels på Kaspiska hafvet till Persien. Af
utomordentlig betydelse är fiskfångsten, i synnerhet af
astrahan-sill och stör, hvaraf den bästa kaviar
beredes. Många fabriker finnas äfvensom färgerier,
transjuderier o. s. v. Staden omgifves af vin- och
trädgårdar; drufvorna äro berömda öfver hela
Ryssland. Det är en verklig oas på saltstäppen. – A.
omtalas redan tidigt af arabiska författare under
namn af Torgi-kan och var i midten af 1300-talet
en betydande handelsplats för indiska varor; det låg
likväl då något längre upp och på högra
Volgastranden. Förstördt 1395 af Timur, uppblomstrade
det snart ånyo och blef 1480 säte för en mongolisk
kan. 1557 eröfrades det af ryssarna. Sedan led A.
mycket af farsoter, eldsvådor och tatarernas anfall,
belägrades af turkarna 1569 och 1574 samt intogs
1670 för en kort tid af de upproriske donske
kosackerna. 1705 gjordes där ett uppror af streltserna.
Staden har förkofrats i synnerhet efter befästandet
af ryska väldet på Kaspiska hafvet.

Astraia (grek. Astraia, lat. Astræa;
"stjärn-jungfrun"), grek. myt., senare binamn till Dike,
rättvisans gudinna.

Astraios (grek. Astraios, lat. Astræus), grek.
myt., son till titanen Krios samt make till Eos och
fader till vindarna och stjärnorna.

Astrak (ty. estrich, af mlat. astricus, astracus,
stenläggning), tekn., sten- l. tegelgolf: stenplattor,
kakel eller flisor af glaseradt tegel till
golfbeläggning.

Astrakan. 1. Geogr. Se Astrahan. – 2.
Trädg. Se Äpple. – 3. Benämning på ett slags
fina, krusulliga, svartbruna lammskinn af en
bredsvansig fårras, som lefver i östra Ryssland (namnet
af guvern. Astrahan) och sydvästra Asien. – 4.
Text. En till sammetsklassen hörande väfnad med
krusig eller lockig yta, imiterande det ryska
pälsverket med samma namn.
4. G. A. W.

Astral l. Astralisk (lat. astralis, af astrum,
stjärna), som tillhör eller härrör från eller har
afseende på stjärnorna; stjärnlik, strålande som en
stjärna; himmelsk; teos. och spirit., tillhörande
den värld eller det "plan" ("astralplanet"), som
tänkes utgöra ett mellanled mellan det fysiska planet
och det "mentala" planet.

Astral-andar (jfr Astral) l. Stjärnandar.
Enligt fornösterländsk och annan folktro är hvarje
himlakropp besjälad af en ande. I medeltidens
demonologi (andelära) förstod man med astral-andar
än fallna änglar, än de aflidnes själar, än ur elden
uppkomna andar, som sväfvade mellan jord, himmel
och helvete utan att tillhöra något af dessa riken.
De ansågos stå i umgänge med och utöfva inflytande
på människorna.

Astralisk. Se Astral.

Astralit (af grek. aster, stjärna, och lithos, sten),
"stjärnsten", en af Pettenkofer framställd glassort,
som företer en stjärnliknande glans och bearbetas
till smycken eller prydnader.

Astralkropp (jfr Astral), enligt
nyplatonikerna, Paracelsus och andra teosofer en fin, lätt,
i människans synliga kropp befintlig, men dock för
ögat osynlig organism, som var den närmaste och
omedelbaraste bäraren af människosjälen.
Astralkroppen tänktes som en utstrålning från stjärnorna
och ansågs ega bestånd någon tid efter en människas
död. Se vidare Spiritism och Teosofi.

Astrallampan (jfr Astral), en 1804 af
Bordier-Marcet konstruerad lampa, försedd med ringformigt
oljhus, som står något lägre än lågan och är så
inrättadt, att det åstadkommer den minsta möjliga
skugga. Kallas äfven sinumbra-lampa (af
lat. sine, utan, och umbra, skugga).

Astralljus l. Astralsken (af grek. aster,
stjärna), astron., det ljusskimmer, som i stjärnklara
nätter varseblifves mellan vintergatans stjärnor. Detta
sken synes äfven, ehuru svagare, öfver större delen af
stjärnhimmelen. Astralljus är äfven benämning på
ett slags eter, som enligt teosoferna finns i
världsrymden jämte den s. k. ljusetern.
R. N.*

Astralolja, en af petroleums
destillationsprodukter, som har högre kok- och antändningspunkt
(50°) än fotogen; fullkomligt hvit och omsorgsfullt
renad fotogen.

Astralplan, teos. Se Astral.

Astralsken. Se Astralljus.

Astralvärlden (jfr Astral), teosofisk benämning
på andevärlden.

Astrantia L. (af grek. aster, stjärna), bot.,
växtsläkte af nat. fam. Umbelliferæ. Från flertalet
umbelliferer afviker detta släkte, jämte några få andra,
därigenom att blommorna icke sitta i regelbundna,
sammansatta flockar, utan i mångblommiga enkla
flockar, hvilka dock ofta äro sammanställda till en
oregelbundet sammansatt flock. Hvar och en af de
enkla flockarna är vid sin bas omgifven af tämligen
stora, kranssittande svepeblad af hvit, hvitgrön eller
rödaktig färg. A. innefattar ett fåtal fleråriga örter
i Europa och västra Asien. Bland dessa förekommer
A. major L. vild i mellersta Europa, hos oss odlad
som prydnadsväxt i trädgårdar. Denna växt är
giftig. – Det svarta rotsystemet, radix astrantiæ l.
imperatoriæ nigræ, användes förr såsom afförande
medel.
Ldt. (G. L–m.)

Astrid, norsk drottning, var enligt Snorre och
öfriga isländska historieskrifvare en dotter af Olof
Skötkonung och hans frilla Edla. Sedan Olof
svekfullt bortgift sin äkta dotter Ingegärd, Olof
Haraldssons (den heliges) trolofvade, med den ryske
storfursten Jaroslav, förmedlade Västgötajarlen Ragnvald
Ulfsson en hemlig trolofning mellan Olof Haraldsson
och A., hvilken också fadern ovetande begaf sig till
Norge och blef dess drottning. Den i anledning däraf
ånyo uppflammande missämjan mellan Olof Skötkonung
och Olof Haraldsson bilades på ett möte i Kunghäll.
Under sin mans landsflykt på grund af de norske
stormännens uppror, liksom efter hans fall, vistades
A. med sin dotter Ulfhild hos sin halfbroder, konung
Anund Jakob, i Sverige. Men då hennes styfson,
Olof den heliges frilleson Magnus (den gode), som
uppfostrats hos hennes halfsyster Ingegärd i
Ryssland, beredde sig att återeröfra sin faders rike,
understödde A. honom med råd och dåd samt bidrog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:33:13 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free