- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
285-286

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrologi - Astrologisk - Astrometer - Astrometeorologi - Astrometrisk. Se Astronomiska instrument - Astronium - Astronom - Astronomi - Astronomisk - Astronomiska iakttagelser. Se Astronomiska observationer - Astronomiska instrument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

behärskades af Mars, den nästa af Mercurius o. s. v.
Härigenom hafva namnen å veckodagarna tillkommit.

I samband härmed må äfven påminnas om de
vida naturligare försök, som gjorts för att utröna
himlakropparnas, i synnerhet månens, möjliga
inverkan på väderleken på jorden. Äfven i dem har
man fullkomligt misslyckats. – Genom den vikt,
som astrologerna tilldelade konjunktionerna, har
astronomien skördat en vinst, därigenom att
observationerna på dessa lämna en större säkerhet, än som
var möjlig med tillhjälp af forntidens mycket
ofullkomliga instrument.
E. J.

Litt.: Garcæus. "Astrologiæ methodus" (Basel 1576),
Maury, "La magie et l’astrologie dans
l’antiquité et au moyen-âge" (4:e uppl. 1877), V.
Rydberg, "Medeltidens magi" (1865), Mayer,
"Handbuch der astrologie" (1891), Bouché-Leclercq,
"L’astrologie grecque" (1899), och Thompson, "The
reports of the magicians and astrologers of Nineveh
and Babylon in the British museum" (1900).

Astrologisk (jfr Astrologi), som har afseende
på astrologi.

Astrometer (af grek. aster, stjärna, och metrein,
mäta), astronomiskt instrument (se sp. 286 ff.).

Astrometeorologi (af grek. aster, stjärna,
meteoros, i luften befintlig, och logos, lära), läran
om (den förmenta) konsten att af stjärnornas ställning
förutsäga väderleken.

Astrometrisk. Se Astronomiska instrument.

Astronium Jacq., bot., växtsläkte af fam.
Anacardiaceæ. Samtliga arter äro träd, växande i
tropiska Syd-Amerika, och utmärka sig för en varaktig,
järnhård kärnved, som hos A. fraxinifolium Schott
och A. Urundeuva Engl. (båda i Brasilien kallade
"aroeira") är mörkbrun och högt värderad.
G.L–m.

Astronom (af grek. aster, stjärna, och nomos,
lag), stjärnkunnig; som studerar astronomi.

Astronomi (af grek. aster, stjärna, och nomos,
lag), vetenskapen om himlakropparna. Den söker
vinna kunskap om deras natur, deras fysiska och
kemiska egenskaper, studerar deras rörelser, såväl
skenbara som verkliga, samt forskar efter lagarna
för dessa. Man skiljer mellan praktisk och teoretisk
astronomi.

Den praktiska astronomien lämnar genom
observationer materialet för den teoretiska astronomiens
undersökningar. Den måste därför ha till en viktig
uppgift att finna de metoder, såväl i instrumentens
konstruktion som i anordnandet af observationerna,
genom hvilka de bästa resultaten kunna ernås. Men
ett instrument kan ej göras alldeles fritt från fel,
det må nu konstrueras och uppställas med aldrig så
stor omsorg. Praktiska astronomien ger metoder att
bestämma dessa fel ur observationerna själfva och
att oskadliggöra dem genom korrektioner. Den del
af den praktiska astronomien, som behandlar
instrumenten, sätten att bestämma himlakropparnas
skenbara orter och metoderna för tids- och
ortsbestämning, benämnes astrometri. Till praktiska
astronomien hör också astrofysiken, som med
spektralanalysens och fotografiens hjälp studerar
himlakropparnas fysiska och kemiska natur samt genom
fotometriska metoder undersöker stjärnornas
ljusstyrka och växlingarna däri.

Den teoretiska astronomien delas i: sfärisk, teorisk
och fysisk, den sista dock hellre kallad celest
mekanik. Den sfäriska astronomien är läran om
himlakropparnas koordinater på himmelssfären och dessas
förändringar genom jordens dagliga och årliga rörelse
samt på grund af precession, nutation, parallax,
refraktion och aberration. Den teoriska
astronomiens viktigaste uppgifter äro banbestämning för
planeter och kometer och beräkning af orter ur de
genom banbestämningen härledda s. k. banelementen.
Genom observationerna äro de skenbara orterna gifna.
Ur dessa härledas i den teoriska astronomien, på
grundvalen af Keplers lagar, sådana
bestämningsstycken för kroppens bana, att kroppens ort kan ur
dessa beräknas för hvilken tid som helst. Dessa
bestämningsstycken kallas banelement. Till grund
för Keplers lagar ligger antagandet att kroppen rör
sig i en konisk sektion, hvilket är riktigt, om kroppen
påverkas endast af solen. Om åter ännu en kropp
utöfvar märkbar attraktion, bli de ur banelementen
beräknade orterna ej identiska med kroppens verkliga.
Den teoriska astronomien ger genom den metod, som
benämnes "speciella störingar", ett medel att
oskadliggöra detta inflytande för en tid framåt. Men
störingarna växa med tiden, och metoden är giltig,
endast om de äro små. Inom kort måste man därför
beräkna ett nytt system banelement, som gäller för
någon epok längre fram. Vid denna epok, då
störingarna äro försvinnande, sägas banelementen
vara oskulerande. Om orterna beräknas för ett antal
ekvidistanta tider, kallas resultatet en efemerid.
Den fysiska astronomien, eller den s. k. celesta
mekaniken
, studerar himlakropparnas verkliga
rörelser och forskar efter dessas orsaker och lagar. Se
vidare Världssystem.
A. N–r.

Astronomisk (jfr Astronomi), till
stjärnkunskapen hörande.

Astronomiska iakttagelser (observationer). Se
Astronomiska observationer.

Astronomiska instrument, sådana instrument, som
användas för undersökning af stjärnorna. Dessa

illustration placeholder

Armillarsfär (se sp. 287).

instrument kunna indelas i två slag: astrometriska,
som användas för bestämning af stjärnornas
koordinater och variationer i dessa, samt astrofysikaliska,
som äro afsedda för undersökningar om stjärnornas
fysiska beskaffenhet, såsom deras ljusstyrka, deras
spektra m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free