Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 291-292 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomiska instrument

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den större spegelns fokus. Cassegrains teleskop skiljer
sig från Gregorys endast därigenom, att den mindre
spegeln är konvex och placerad innanför fokus,
hvarigenom instrumentet blir kortare.

Sedan man numera lyckats förfärdiga stora
akromatiska objektivlinser, hafva teleskopen alltmera
undanträngts af refraktorerna. Dock hafva
äfven i nyare tider teleskop användts, särskildt för
observationer på nebulosor. Teleskopspeglarna hafva
genom Foucault betydligt förbättrats. De gjordes
förut af brons, men förfärdigas numera af glas,
försilfrade på främre ytan och bragta till parabolisk
form, så att den sfäriska aberrationen upphäfves.
Vid användningen af de flesta astronomiska
instrument ingår i observationen utom inriktningen på
stjärnan äfven afläsningen af en graderad cirkel.
Resultatets värde beror till stor del på den skärpa,
med hvilken afläsningen kan ske. Man har ökat
denna skärpa genom särskilda afläsningsinstrument:
nonien och afläsningsmikroskopet. En nonie (äfven
kallad vernier) är en liten graderad båge, som
kan förskjutas längs cirkeln. Äro n-1 delar på
cirkeln lika med n delar på nonien, så är hvarje
noniedel 1/n mindre än en del på cirkeln. Om därför
ett streck på nonien sammanfaller med ett streck
på cirkeln, så ligga de föregående strecken på nonien
1/n, 2/n, 3/n o. s. v. före motsvarande streck på
skalan, räknadt från de sammanfallande strecken.



Om noniens nollpunkt, hvilken tjänar som index
vid afläsningen, faller mellan två streck på
cirkeln, har man alltså att följa med cirkeln i
graderingens riktning, tills ett noniestreck och ett
cirkelstreck sammanfalla. Sker detta vid m^e
noniestrecket, så är afståndet mellan noniens nollpunkt
och närmast föregående streck på cirkeln m/n af ett
intervall på cirkeln.

I fig. är n = 10, m = 5. Afläsningen blir 16,₅.

Afläsningsmikroskopet begagnas vid
större vinkelinstrument. Det består af ett vanligt
mikroskop, som är anbragt på instrumentets fasta
del, vinkelrätt mot cirkeln, så att dennas gradering
synes däri. På öfre delen af mikroskopet sitter
mikrometern, som består af en rektangulär låda,
inuti hvilken en fyrkantig ram kan förskjutas fram
och tillbaka medelst en skruf, försedd med
afläsningstrumma. I ramen sitta två trådar, som äro
parallella med hvarandra och med delstrecken på
cirkeln. I allmänhet är skrufgängornas höjd så
afpassad, att ett helt antal hvarf fordras för att flytta
parallelltrådarna från bilden af ett delstreck på
cirkeln till nästa. På stora instrument är cirkeln
vanligen delad så, att afståndet mellan tvenne
delstreck motsvarar 2’ och att två hvarf af skrufven
flytta trådarna från ett delstreck till nästa. Ett
hvarf motsvarar således 1’, och då trumman är delad
i 60 delar, svarar ett delstreck på trumman mot
1". – Ett annat astronomiskt hjälpinstrument är
nivån l. vattenpasset. Man använder nivån
för att ställa en instrumentdel horisontell, och då
detta aldrig kan lyckas fullkomligt, bestämmes med
nivån den vinkel, instrumentdelen i fråga bildar
med horisonten. Nivån består af ett glasrör, nästan
helt och hållet fylldt med en vätska, vanligen eter,
så att blott en liten luftblåsa finnes kvar. Röret
är icke fullt cylindriskt, utan dess öfre invägg är
utslipad i en båge med mycket stor radie.
Luftblåsan ställer sig därför alltid på högsta punkten af
bågen. Rörets öfre del är försedd med en skala. Då
instrumentet står horisontellt, ställer sig blåsan på
nollpunkten. "Nivåvärdet" är den vinkel, som
svarar mot en skaldel på nivån.

Moderna instrument användas aldrig för
bestämning af koordinater i ekliptikans system. Däremot
finnas flere slag af instrument både för horisontens
och för ekvatorns koordinater och dessutom en grupp


Universalinstrument (Bamberg).

instrument utan fast uppställning, s. k.
reflexionsinstrument. De viktigaste instrumenten äro, för
horisontens koordinater: universalinstrument,
teodolit, altasimut, vertikalcirkel och zenitteleskop;
för ekvatorns koordinater: passageinstrument,
meridiancirkel, ekvatoreal, fotografisk refraktor och
heliometer; samt reflexionsinstrument: sextant och
prismacirkel.

A. Instrument för horisontens koordinater.
Universalinstrumentet är ett mindre
instrument med såväl höjd- som horisontalcirkel, båda
fint graderade. Det användes mest på vetenskapliga
resor (gradmätningar), för bestämning af höjder och
asimuter, såsom passageinstrument för tidsbestämning
och såsom zenitteleskop för polhöjdsbestämning. –
Teodoliten har ingen fint graderad höjdcirkel,
är lägre än universalinstrumentet och användes för
bestämning af stjärnornas asimuter samt till
uppmätning af vinklarna i trigonometriska triangelnät
vid gradmätningar. – Altasimuten är ett
stort universalinstrument, som användts i
Greenwich för bestämning af månorter utom meridianen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>