- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
309-310

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atabasker. Se Athabasker - Atabeg - Atabek. Se Atabeg - Atacama - Atacames - Atacamit. Se Atakamit - Atahualpa - Altair - Atak - Atakamit - Atakor - Ataktisk - Atalanta. Se Atalante - Atalante - Atalarik - Atalja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Atabasker. Se Athabasker.

Atabeg (Atabek), turkiskt ord, eg. furstens
fader eller uppfostrare, var i orienten namnet på en
värdighet, som ungefär motsvarade västerlandets
major domus.

Atabek. Se Atabeg.

Atacama [ataka’m*]. 1. En ökenartad högslätt
på Syd-Amerikas västkust, 21° 30’–27° 30’ s. br.
Från Väst-Kordillererna sänker den sig i terrasser,
som längst i öster äro 2,500–3,000 m. höga och
ha en bredd af 80–100 km. och som äfven i
västra delen aldrig äro lägre än 1,000 m. Marken
är i högsta grad salthaltig, och då nederbörd nästan
alldeles saknas, finnes där ingen vegetation på vida
sträckor, utan marken är täckt af skarpkantade
småstenar, som bildats genom de stora
temperaturväxlingar, som spränga sönder klipporna. I öknen ligga
stora "salares", saltträsk, af hvilka de största äro
Salar de Atacama (2,800 kvkm.), 3,000 m. ö. h., och
Salar de Punta Negra. De ligga i östra delen, nära
kanten af den östligaste terrassen, hvilken har toppar
på öfver 4,000 m. Den närmast följande terrassen
(2,500–1,000 m. ö. h.) är likaledes rik på saltträsk
och innehåller i sin västra del berömda salpeterlager,
af hvilka de ansenligaste ligga mellan Taltal och
Pisagua, vid östra sidan af Kust-Kordillererna: först
salpeterlagren vid Cachiyuyal och Cachinal de la
Sierra (2,270 m.), vidare Salar de Aguas Blancas och
Pampa de la Paciencia, som genomskäres af banan
Antofagasta–Ascotan, samt slutligen Pampa de
Tamarugal (1,000–1,100 m.). Äfven på koppar,
silfver, borax och jod är det öde A. rikt; det har
äfven guld, tenn, vismut, bly, järn, nickel m. m.

2. Provins i Chile, omfattande södra delen af
ökenområdet ut till hafvet. 79,585 kvkm. 69,372 inv.
(1901). A. har sedan gammalt tillhört Chile. I
provinsen förekommer på de bättre bevattnade ställena
trädgårdsskötsel, särskildt i Huascos och Copiapós
dalar (fikon, drufvor, bananer o. d.), men intet
åkerbruk. Boskapsskötseln är obetydlig;
hufvudsakligen består boskapen af getter och i de högre
trakterna af guanacos. Men ehuru mestadels en
stenöken, är A. en af Chiles viktigaste provinser, då
det har 500 silfver-, 120 kopparminor och 17
guldvaskerier. Bergsbruket har likväl gått tillbaka på
de sista åren, i synnerhet silfver- och
kopparbrytningen; men äfven salt- och salpeterlagren användas
ej så som möjligt vore, enär man vill förekomma
öfverproduktion. Hufvudstad är Copiapó; de
förnämsta hamnarna äro Huasco och Caldera.

3. (A.-djupet) Ett bäcken i Stilla oceanen,
väster om A:s kust. Man har där lodat 7,630 m.
djup.
J. F. N.

Atacames l. Tacames, hamnstad i
sydamerikanska republiken Ecuador, prov. Esmeraldas, n. om
Kap San Francisco.

Atacamit, miner. Se Atakamit.

Atahualpa l. Atapaliba, den siste konungen
i Peru af inkas’ stam. Han var son af konung
Huayna Kapak och en konungadotter från det af
denne eröfrade Quito och till följd däraf enligt
peruanernas lagar utestängd från tronen, men
bemäktigade sig efter sin faders död (1525) regeringen och lät
fängsla sin äldre, lagligen arfsberättigade halfbroder,
Huaskar. Vid spanjorernas ankomst (1532) sökte han
att vinna Pizarro genom skänker och infann sig till
ett möte med denne vid Kaxamarka, men blef då
svekfullt öfverfallen och tillfångatagen. Såsom lösen
för sin frihet utlofvade han ett stort rum, fylldt med
guld, men då Huaskar gjorde ännu större anbud för
att blifva insatt i sina rättigheter, lät A. hemligt
mörda honom. Under föregifvande att straffa detta
brodermord lät Pizarro döma A. att brännas lefvande;
men emedan denne slutligen lät förmå sig att
mottaga dopet, mildrades detta straff därtill, att han
blef strypt vid pålen (29 aug. 1533). Han var då
omkr. 30 år gammal. Jfr W. H. Prescott, "History
of the conquest of Peru" (3 bd, 1847, öfv. 1877).

Atair l. Altair, astron., en stjärna af första
storleken i stjärnbilden "Örnen".

Atak, stad i Indien. Se Attok.

Atakamit (Atacamit), miner., ett i Chile
(Atacama) och Peru förekommande, smaragdgrönt
kopparmineral, bestående af basisk klorkoppar. Se
vidare Kopparmalm.
P. T. C.*

Atakor, platå i Ahaggar (se d. o.).

Ataktisk (af grek. nekande a och tassein, ordna),
oordnad, oregelbundet uppträdande. – Om ataktisk
afasi se Afasi, sp. 217.

Atalanta. Se Atalante.

Atalante, Atalanta (grek. Atalante, lat.
Atalanta och -te), grek. myt., namn på två hjältinnor
af besläktad natur. Den arkadiska A. var dotter
af Iasos och Klymene. Strax efter födelsen utsatt
af sin fader, som önskade sig endast söner, vardt
hon uppfödd af en björninna och uppväxte bland
jägare till en snabbfotad jägarinna. A. deltog i den
kalydoniska vildsvinsjakten, och det var hon, som
gaf vildsvinet det första såret, hvarför hon erhöll
dess hufvud och hud såsom segerpris. Äfven
omnämnes hon bland argonauterna. Då hennes fader
efter igenkännandet uppmanade henne att träda i
gifte, lofvade hon äkta den, som öfvervann henne
i kapplöpning; men den, som hon öfvervann, skulle
falla för hennes spjut. Redan hade flera ynglingar
misslyckats i täflingen och tillsatt lifvet, då
slutligen Melanion med Afrodites hjälp besegrade henne.
Deras son var Parthenopaios. – I hufvudsak samma
sägen berättades om en beotisk A., dotter af
Schoineus och Themisto.
V. K.

Atalarik, östgotisk konung, son af Amalasunta
och Eutarik, efterträdde vid tio års ålder, 526,
morfadern, Teoderik. Han uppfostrades först af sin
moder i romersk bildning, men de gotiske stormännen
tvungo snart Amalasunta att gifva sonen en rent
gotisk omgifning, som skulle öfva honom i jakt och
krigiska idrotter. Fri från den stränga romerska
tukten, hängaf sig då A. åt hejdlösa utsväfningar,
hvilka orsakade hans död, 534.

Atalja (hebr. Atalja l. Ataljáhu, grek. Gotholia,
lat. Athalia), en dotter af konung Ahab och Isebel
i Israel, 2 Kon. 8: 18 (v. 26 och 2 Krön. 22: 2 göra
henne till en dotter af Ahabs fader Omri); sedermera
gift med konung Josafats son, Joram, i Juda rike.
Efter sin gemåls och sin son Ahasjas död blef A.
regent i riket (den första och enda regerande kvinna
i Israel, om man frånser ett liknande förhållande
under Makkabeertiden) och utrotade då hela den
återstående delen af den davidiska konungafamiljen,
med undantag af Ahasjas son Joas, som gömdes af
sin faster, samt införde med våld baalsdyrkan i
Juda rike, utan att dock upphäfva den inhemska
Jahvedyrkan. Prästen Jojada, som tagit hand om
den unge Joas och dolt honom i templet, ställde sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free