- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
329-330

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Athena - Athenaeum. Se Ateneum - Athenaeum - Athenaeus. Se Athenaios - Athenagoras - Athenaios

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barnfostrande gudinna; såsom den rena och
klara luftens gudinna är hon äfven hälsans; dock,
hon är icke allenast familjelifvets, utan äfven
statslifvets skyddsgudinna samt de större stamförbundens
högsta skyddarinna. Vidare tillskrefvos henne vissa
arter af odling och konstflit. Så främst
olivodlingen i Attika. Såsom konstflitens
gudinna (A. ergane) ansågs hon hafva lärt
människorna ej endast att spinna och väfva, hvarpå de
gamla symbolerna spinnrocken och peplos hänvisade,
utan ock allt slags konstarbete, såsom
timmermannens, skeppsbyggmästarens, smedens. I dessa

illustration placeholder
Athene polias (i Villa Albani).

egenskaper dyrkades A. vida omkring, i den senare,
vidsträcktare uppfattningen delande äran med
Hefaistos och Prometheus. Slutligen är A. såsom
den himmelska klarhetens gudinna tillika den
andliga klarhetens och den lugna
besinningens
gifvarinna, hvadan hon särskildt
vårdar sig om de hjältar, som i detta afseende stå
henne nära. På detta syftar ock hennes romerska
namn Menerva (Minerva).

Hennes stående attribut voro: egiden,
stormskölden, som hon hade gemensamt med Zeus
och som är en bild af åskmolnet, den svängda
lansen, som betecknar blixten, och det
skräckinjagande medusahufvudet, gorgoneion, som
aldrig saknades på gudinnans bröstpansar; dessutom
de redan nämnda: ugglan, spinnrocken
och peplos.

De ålderdomliga kultbilderna af A. voro dels
stående, dels sittande. De stående med höjd lans och
upplyft sköld kallades "palladier", bland hvilka det
troiska var prisadt framför andra; men också Aten
och andra orter berömde sig af att ega dylika från
himmelen nedfallna skyddsbilder. Den ideala bilden
af A. fastställdes af Feidias. Bland hans sex
Athena-bilder, hvilka för länge sedan hafva gått förlorade,
voro följande tre de berömdaste: A. parthenos, en
kolossal kryselefantinstod (guldelfenbenstod) i
Parthenon, hvilken framställde gudinnan stående, med
gorgoneion-egiden på bröstet och hjälm på hufvudet samt
en statyett af segergudinnan i den högra handen,
lansen stödd mot vänstra skuldran och vänstra handen
hvilande på den vid sidan ställda stora skölden; den
på Atens Akropolis stående jättehöga bronsstoden af
A. promachos, det attiska folkets väpnade
skyddsgudinna, hvars lansspets var synlig för seglaren ända
utanför Sunions udde, och som kvarstod ännu mot
slutet af 4:e årh. e. Kr.; samt den sköna bronsstaty,
som invånarna på Lemnos reste, likaledes på
Akropolis, och hvilken framställde A. såsom den fredliga
konstflitens gudinna. Feidias’ Athena-ideal visar en
hög allvarlig gestalt med ett ansikte, som vittnar om
andens ostörda härskaremakt, om fasthet och klarhet.
Bland de i behåll varande antika framställningar af
A., hvilka bäst torde återspegla den storartade
karaktären i Feidias’ skapelser, må här nämnas: den
1881 i Aten funna marmorstatyetten,
marmorbysten i Münchens glyptotek, Pallas Velletri i
Louvre, statyn A. polias i Villa Albani samt Minerva
Giustiniani
i Vatikanen.
V. K.

Athenæum. Se Ateneum.

Athenæum [ätheni’*m], The A., ansedd engelsk, i
London utkommande veckoskrift för engelsk och
utländsk litteratur, vetenskap och konst, uppsattes 1828
af J. S. Buckingham och öfvertogs 1830 af Charles
Wentworth Dilke, hvars sonson sir Charles Dilke 1869
blef dess egare. Will. Hepworth Dixon var
tidskriftens huvudredaktör 1853–69.

Athenæus. Se Athenaios.

Athenagoras (grek. Athenagoras), en nyplatonsk
filosof och tillika en af de äldste apologeter, som
den kristna kyrkan har att uppvisa. Såsom apologet
uppträdde han förnämligast i Aten och Alexandria.
Redan omkr. år 177 inlämnade han till kejsar Marcus
Aurelius en längre skrift, Legatio pro christianis,
som ännu finnes i behåll och i hvilken han tager de
kristne i försvar mot hedningarnas beskyllningar samt
söker filosofiskt bevisa kristendomens förträfflighet.
Ett annat berömdt arbete af A. är De resurrectione
mortuorum
("Om de dödes uppståndelse"). Hans
nämnda skrifter utgåfvos 1871 af E. Schwartz. Se
A. Harnack, "Gesch. d. altchristl. litt. bis Eusebius"
(1893), och L. Arnould, "De apologia Athenagoræ"
(1898).
J. H. B.*

Athenaios (grek. Athenaios, lat. Athenæus). 1.
Grekisk skriftställare från Naukratis i Egypten, lefde
omkr. år 200 e. Kr., först i Alexandria, sedan i
Rom. Han efterlämnade ett ej alldeles fullständigt
bibehållet arbete i 15 böcker, Deipnosofistai ("Det
vittra middagssällskapet"), i hvilket en mängd till
lifvet, konsten och litteraturen hörande frågor under
form af samtal afhandlas på ett tämligen ytligt och
småaktigt sätt. Sin största betydelse har detta arbete
därigenom, att det innehåller ett stort antal fragment
ur förlorade arbeten af grekiska skalder och andra
skriftställare äfvensom en mängd för den klassiska
fornkunskapen och litteraturhistorien viktiga
notiser.
A. M. A.

2. A. från Cilicien, grekisk läkare, stiftare af
"pneumatikernas" skola. Se Medicin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free