- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
333-334

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atjeh - Atjih. Se Atjeh - Atjin. Se Atjeh - Atka - Atkinson, Thomas William - Atkinson, Sir Harry - Atlakvida - Atlamal - Atland. Se Rudbeck (O.d.ä.) - Atlant. Se Atlas - Atlanta - Atlanten - Atlantiader - Atlantica. Se Rudbeck (O.d.ä.) - Atlantic City - Atlantid - Atlantis - Atlantisk - Atlantiska hafvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och hamnen Oleh-leh, med hvilken den är förenad
genom järnväg,
(J. F. N.)

Atjih. Se Atjeh.

Atjin. Se Atjeh.

Atka, en af Aleuterna (se d. o.).

Atkinson [ä’tkinsn], Thomas William,
engelsk resande, f. 1799, d. 1861, till yrket
arkitekt, färdades 1844 öfver Ural till Altai och 1845
–52 med sin hustru genom en stor del af Sibirien
samt långt in i Mongoliet och Gobi-öknen, på vägar,
som dittills ej beträdts af européer. Han utgaf
arbetena Explorations in oriental and western Siberia
(1857) och Travels in the regions of the upper and
lower Amoor
(1860), med illustrationer efter de
omkr. 600 vyer han själf ritat.

Atkinson [ä’tkinsn]. Sir Harry, nyzeeländsk
statsman, f. 1831 i England, d. 1892, emigrerade
1855 till Taranaki, Nya Zeeland, där han slog sig
ned som jordbrukare och 1860–64 med mycken
utmärkelse som anförare för en trupp frivilliga
deltog i maori-kriget. 1864 blef han försvarsminister
och genomförde som sådan försvarets öfverlåtande åt
milis och frivilliga samt de reguljära brittiska
truppernas hemsändande. A. var 1874–91 ledare för
det konservativa partiet på Nya Zeeland, tog som
sådan ytterst verksam del i striden för den
nyzeeländska provinsförfattningens afskaffande och
införande af större centralisation i förvaltningen (1847
–76) samt var tre gånger (1876–77, 1883–84
och 1887–91) premiärminister.
V. S–g.

Atlakvida (Atles kväde), en af hjältesångerna i
den poetiska Eddan, omtalar, huru burgundernas
konungar Gunnar och Hogne efterkommo inbjudningen
till sin svåger Atle, hunnernas konung, men
fängslades och togos af daga samt huru deras syster Gudrun
hämnades deras död på man och barn. Det
historiska grundlaget är burgundernas nederlag mot
hunnerna 437 e. Kr. och Attilas död 453.
B–e.

Atlamal, det grönländska, en af hjältesångerna i
den poetiska Eddan, afhandlar, ehuru i enskildheter
utförligare, samma ämne som Atlakvida.
Sannolikt diktadt på Grönland omkr. midten af
1000-talet.
B–e.

Atland. Se Rudbeck (O. d. ä.).

Atlant, bygnk. Se Atlas.

Atlanta [ätlä’nt*], hufvudstad i nordamerikanska
staten Georgia, i en sund och fruktbar trakt. 89,872
inv. (1900). A. är föreningspunkten för elfva
järnvägar. Bland läroanstalter märkas: en
teknisk högskola (filial af universitetet i Athens), ett
universitet för färgade samt Clark-universitetet.
Statskapitolium har ett bibliotek med 50,000 bd och
en geologisk samling. Staden har stora
bomullsspinnerier, spårvagnsfabriker, kvarnar, järngjuterier
och valsverk samt är stapelort för säd och bomull.
– År 1864 (22 juli) angreps staden af
unionsgeneralen Sherman, som där inneslöt de konfedererades
general Hood. 1 sept. s. å. utrymdes A. af Hood
och togs då i besittning af Sherman.

Atlanten, benämning på Atlantiska hafvet. –
Sammansättn.: atlant(er)ångare o. s. v.

Atlantiader l. Atlantider, ett namn på
Atlas’ döttrar, de s. k. plejaderna.

Atlantica. Se Rudbeck (O. d. ä.).

Atlantic City [*tlä’ntik si’ti], mycket besökt
hafsbadort i nordamerikanska staten New Jersey, 85
km. s. ö. om Filadelfia, på Absecon Beach, en
sandig ö, 16 km. lång och 1,2 km. bred. 27,838
inv. (1900).

Atlantid, dels afkomling af Atlas, dels inbyggare
på sagoön Atlantis.

Atlantis är namnet på en förmodad stor ö eller
ett fastland, som under tertiärtiden och början af
kvartärtiden – då fördelningen mellan haf och land
var helt olika mot nu – skulle hafva legat i
Atlantiska oceanen, mellan Europa och Amerika, och med
sin norra gräns nått ända upp till Island.
Visserligen har man icke några bevis för riktigheten af ett
sådant antagande, men man har därigenom sökt
förklara förekomsten, i mellersta och södra Europas
tertiärlager, af en flora med utpräglad
tropisk-amerikansk karaktär. Ursprungligen var historien
om Atlantis endast ett fantasifoster inom den
grekiska filosofien och poesien. I dialogerna "Timaios"
och "Kritias" låter Platon filosofen Kritias berätta
om denna ö, med hänvisning till egyptiska skrifter
såsom den ursprungliga källan. Se Knötel,
"Atlantis und der volk der Atlantea" (1893), samt
uppsats af H. Gyldén i "Ymer" 1885. Jfr
Rudbeck (O. d. ä.).
E. E.

Atlantisk, som tillhör Atlantiska hafvet eller vid
detsamma liggande länder.

Atlantiska hafvet (Atlantiska oceanen,
Atlanten
), det haf, som skiljer Amerika från
Europa och Afrika. Det har sitt namn efter Platons
"Atlantis" (se d. o.). Under 1500-talet började
spanjorerna kalla det Mar del Nort
("Nordhafvet"), såsom en motsvarighet till Söderhafvet
(Stilla oceanen), men detta olämpliga namn upphörde
snart.

Utsträckning. A. begränsas i ö. och v.
af de meridianer, som gå genom gamla och nya
världens sydligaste uddar (20° ö. och 67° v. Gr.); i
n. och s. anses det sträcka sig till polcirklarna. Dess
areal beräknas af Penck till 103,927,000 kvkm.,
däraf 78,898,000 kvkm. på hafvet själf, återstoden
på dess bihaf (utom Guinea-viken och Vizcaya-viken,
som inräknas i A.). Dess kustlängd beräknas till
142,300 km., fördelade på angifvet sätt så, att
43,600 km. komma på hufvudhafvet, 98,700 km.
på bihafven, hvilka alltså hafva längre kuster.
Särskildt rik på förgreningar är norra delen, som i
detta afseende öfverträffar alla andra världshaf. Med
Norra Ishafvet står A. i förbindelse på fyra ställen,
näml. genom Hudson sund, omkr. 60 km. bredt,
Davis sund, omkr. 200 km. bredt, väster om
Grönland, Danmarks sund, omkr. 130 km. bredt, mellan
Grönland och Island, samt det omkr. 400 km. breda
farvattnet mellan Island och Norge, det s. k. Norske
hav
. Med den norra delen af A. sammanhänga alla
dess "medelhaf", såväl Nordsjön och Östersjön som
det egentliga Medelhafvet och de amerikanska
medelhafven, Mexikanska viken och Karibiska hafvet.
I norra delen ligga också de viktigaste öarna, helt
nära Amerikas, Europas och Afrikas kuster. Södra
delen af A. har af stora vikar att uppvisa blott
Guinea-bukten, af öar endast några obetydliga
vulkanöar samt Falklandsöarna och Syd-Georgien. A:s
bredd är minst från Grönlands södra udde (Kap
Farewell) till Norge vid 60° n. br., omkr. 2,800 km.,
och mellan Syd-Amerika och närmaste del af Afrika
(Kap San Roque–Monrovia) omkr. 2,970 km. Sin
största bredd har hafvet mellan Kap Bojador och
Matamoros i Mexico på 25° n. br., omkr. 8,350

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free