- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
351-352

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atom-vikt - Atom-volym. Se Molekylar-volym - Atom-värde. Se Atomicitet - Atom-värde - Atoni - Atonisk - À tout - À tout hasard - À tout prix - Atoxisk - Atrato - A tre - Atrebater - Atrek - Atreptisk - Atresi - Atreus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man framför formeln en koefficient; så t. ex. betyder
2 H2O två molekyler vatten (2x17,88); 5 SO3
betyder fem molekyler svafveltrioxid (5 x [32,1 + 3 x
15,88]). Medelst detta enkla beteckningssätt kan
man lätt åskådliggöra förloppet vid ämnens inverkan
på hvarandra, uttrycka hur stora mängder af ämnena
inträda i reaktionen samt huru mycket de nya
produkter väga, som uppstå genom reaktionen. Såsom
ett exempel kan följande reaktion anföras:

H Cl + Na OH = Na Cl + H2 O
1 mol. 1 mol. natron 1 mol. 1 mol.
klorväte klornatrium vatten
1+35,2 22,9+15,88+1 22,9+35,2 2+15,88


Genom inverkan af 36,2 viktdelar klorvätesyra
på 39,78 viktdelar natron uppstå 58,1 viktdelar
klornatrium + 17,88 viktdelar vatten. Elementens
atomvikter angifvas här nedan: (O = 16)

Aluminium ...... Al 27,1
Antimon ........ Sb 120,2
Argon .......... A 39,9
Arsenik ........ As 75,0
Barium ......... Ba 137,4
Beryllium ...... Be 9,1
Bly ............ Pb 206,9
Bor ............ B 11
Brom ........... Br 79,96
Cerium ......... Ce 140
Cesium ......... Cs 133
Erbium ......... Er 166
Fluor .......... F 19
Fosfor ......... P 31,0
Gadolinium ..... Gd 156
Gallium ........ Ga 70
Germanium ...... Ge 72,5
Guld ........... Au 197,2
Helium ......... He 4
Indium ......... In 114
Iridium ........ Ir 193,0
Jod ............ J 126,85
Järn ........... Fe 55,9
Kadmium ........ Cd 112,4
Kalcium ........ Ca 40,1
Kalium ......... K 39,15
Klor ........... Cl 35,45
Kobolt ......... Co 59,0
Kol ............ C 12,00
Koppar ......... Cu 63,6
Krom ........... Cr 52,1
Krypton ........ Kr 81,8
Kvicksilfver ... Hg 200,0
Kväfve ......... N 14,04
Lantan ......... La 138,9
Litium ......... Li 7,03
Magnesium ...... Mg 24,36
Manga ......... Mn 55,0 [Mangan]
Molybden ....... Mo 96,0
Natrium ........ Na 23,05
Neobium. ....... Nb 94
Neodym ......... Nd 143,6
Neon ........... Ne 20
Nickel ......... Ni 58,7
Osmium ......... Os 191
Palladium ...... Pd 106,5
Platina ........ Pt 194,8
Praseodym ...... Pr 140,5
Radium ......... Ra 225
Rhodium ........ Rh 103,0
Rubidium ....... Rb 85,4
Ruthenium ...... Ru 101,7
Samarium ....... Sa 150
Scandium ....... Sc 44,1
Selen .......... Se 79,2
Silfver ........ Ag 107,93
Silicium ....... Si 28,4
Strontium ...... Sr 87,6
Svafvel ........ S 32,6
Syre ........... O 16,00
Tallium ........ Tl 204,1
Tantal ......... Ta 183
Tellur ......... Te 127,6
Tenn ........... Sn 119,0
Terbium ........ Tb 160
Titan .......... Ti 48,1
Torium ......... Th 232,5
Tulium ......... Tu 171
Uran ........... U 238,5
Vanadin ........ V 51,2
Vismut ......... Bi 208,5
Volfram ........ W 184,0
Väte ........... H 1,008
Xenon .......... X 128
Ytterbium ...... Yb 173,1
Yttrium ........ Y 89,0
Zink ........... Zn 65,4
Zirkonium ...... Zr 90,6
P. T. C. (H. E.)

Atom-volym, fys. Se Molekylar-volym.

Atom-värde, kem. Se Atomicitet.

Atom-värme, fys. och kem., den produkt, som
erhålles, om ett ämnes atomvikt multipliceras med
dess specifika värme. Med några få undantag är
atomvärmet nästan lika stort för alla grundämnen
(omkr. 6,4, när vätgasens atomvikt antages vara 1).
Denna af Dulong och Petit på experimentell väg
funna och efter dem benämnda lag innebär, att en
lika stor värmemängd, nämligen ungefär 600 kal.,
åtgår för att höja temperaturen 1° hos en atom af
hvilket grundämne som helst. Lagen gäller endast
för fasta grundämnen, och äfven bland dessa afvika
de lättaste (t. ex. beryllium, bor och kol). Dessa
afvikelser utjämnas med stigande temperatur. Jfr
Atomvikt och Värme.
P. T. C. (H. E.)

Atoni (grek. atonia, af nekande a och tonos, sena,
spänning), med., slapphet, förslappning, minskning
i eller förlust af den spänstighet, elasticitet eller
sammandragning, som normalt tillkommer de
organiska väfnaderna.

Atonisk (jfr Atoni), som har sin grund i atoni;
förslappad.

À tout [to], fr., "på allt", trumf i kortspel.

À tout hasard [atoasar], på vinst och förlust, för
hvarje händelse.

À tout prix [atopri], fr., för hvarje pris, till
hvad pris som helst.

Atoxisk (af grek. nekande a och toxikon, gift),
icke giftig.

Atrato, segelbar flod i sydamerikanska republiken
Columbia. Den rinner upp på Väst-Kordillererna,
kommer vid Llora in i längddalen mellan dem och
Kust-Kordillererna och flyter sedan mot norr,
upptagande flera vattenrika tillflöden från höger, bl. a.
Sucio. Den utfaller i Urabá-golfens sydligaste del,
den s. k. Culata del Golfo. A. har en längd af 665
km. och ett flodområde af 30,000 kvkm. samt är jämte
sina bifloder segelbar under en sträcka af inalles
1,100 km.
J. F. N.

A tre (it.), mus., för tre, trestämmigt.

Atrebater, galliskt folk på Cæsars tid. Deras
hufvudstad var det nuv. Arras i prov. Artois.

Atrek l. Etrek, flod i Turkestan, faller ut i
sydöstra hörnet af Kaspiska hafvet, i viken Hassan
Kuli. Dess nedre del är sedan 1881 gräns mellan
Persien och de ryske turkmenernas land. Längd
550 km.

Atreptisk (af grek. nekande a och trefein, föda,
nära), som ej är närande.

Atresi (af grek. nekande a och tran, genomborra),
med., den medfödda eller förvärfvade
sammanväxningen af en kanal, ett hål eller en mynning inom
människokroppen, på ett ställe, där öppning borde
finnas. Hvarje rörformigt organ och hvarje naturlig
öppning kan däraf träffas: kärl, tarmar, strupar,
hörselgång, urinrör, pupill o. s. v. Där atresien är
medfödd, kan den, om den träffat ett för lifvet
viktigt organ och ej är möjlig att afhjälpa med
operation, hastigt medföra döden. Äfven vid atresier,
som uppkommit genom sjukliga processer, beror faran
å ena sidan på det ifrågavarande organets betydelse,
å den andra på möjligheten att återställa kanalens
lumen (öppning). Atresier kunna härröra från en
mängd olika sjukdomar.
Rsr.*

Atreus (grek. Atreus. lat. Atreus), grek. hjältes.,
son af Pelops och Hippodameia, sonson af Tantalos.
I förening med sin broder Thyestes dödade han på
moderns anstiftan sin halfbroder Chrysippos, hvarpå
de båda bröderna flydde till konung Eurystheus i
Mykenai, där A. vinner hans dotter Aerope till maka
och sedan ärfver herraväldet efter honom. Nu följer
en hel rad af gräsliga grymheter. Thyestes förför
Atreus’ maka och fördrifves. Till hämnd söker han
bringa A. om lifvet genom dennes egen son,
Pleisthenes, men denne blir i stället dödad af sin fader,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free