- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
355-356

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atrofi - Atrofiera - Atrofisk - À trois - Atrop - Atropa Belladonna. Se Belladonna - Atropatene - Atropin - Atropin-gelatin - Atropin-katarr - Atropos - Atrypa - Atsjin. Se Atjeh - Atsjinov. Se Asjinov - Atsjinsk - Att - Attacca

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

organdelar kan orsakas af inflammationer, hinder för
blodcirkulationen, t. ex. vid tryck af svulster e. d. på
blodkärlen eller på själfva organet (tryckatrofi),
af minskad eller upphäfd funktion af organet, t. ex.
då muskler försättas i overksamhet
(inaktivitetsatrofi); om förlamningen af en muskel eller en
körtel har sin grund i en skada, t. ex. afskärning
af nerver till organet, hemfaller detta åt
degenerativ atrofi (se Gangliecell och
Nerv). Också sjukliga nybildningar, t. ex. svulster,
kunna atrofiera af enahanda anledningar som normala
delar.
A. –y.*

2. Bot. Om en växt redan från groningen lider
brist på näring, kunna dvärgformer uppstå. Denna
mycket vanliga missbildning, äfven kallad nanism,
framkallas både i naturen och med konst, om
tillförseln af vatten och näringsämnen inskränkes så
mycket som möjligt. Det visar sig därvid att många
växter kunna tillpassa sig efter dessa förhållanden,
så att alla ofvanjordiska, vegetativa delar reduceras
lika starkt, hvarvid dvärgexemplar uppstå, som för
öfrigt i allt väsentligt likna normala exemplar; rötter
och frö blifva jämförelsevis stora, i synnerhet de
sistnämnda, som blifva nästan lika stora som hos
de normala exemplaren, men färre blommor och
frukter utvecklas, och hos flerfröiga frukter utbildas färre
frön. Atrofiering af organ kan äfven förorsakas af
parasitiska svampar. Jfr Dvärgträd och
Hypertrofi.
G. L–m.

Atrofiera, fysiol., aftyna, förtvina. –
Atrofieras, aftäras, förkrympas. – Atrofiering,
förtvining. Se Atrofi.

Atrofisk, som har afseende på eller härrör från
atrofi (se d. o.).

À trois [tr*a’], fr., på tre man hand.

Atrop (af grek. nekande a och trepein, vända),
bot. Se Fröämne.

Atropa Belladonna L., bot. Se Belladonna.

Atropatene l. Lill-Medien benämndes af
forngrekiska geografer norra delen af Medien. Det
var en satrapi, som på seleukidernas tid var ärftlig
inom den akemenidiske fursten Atropates familj;
däraf namnet, som återfinnes i det nuv. persiska
provinsnamnet Aserbeidjan.
J. F. N.

Atropin, kem. farm., den alkaloid, som är det
verksamma ämnet i Belladonnaväxten, hvars blad
äro officinella i Sverige (se Belladonna).
Atropinet, C17 H23 N O3, är luktlöst, med bitter smak,
och kristalliserar i färglösa, sidenglänsande nålar och
pelare. Atropin kan på kemisk väg delas i
tropa-syra och en bas, tropin. Med syror bildar det
salter, af hvilka det svafvelsyrade är upptaget i
svenska farmakopén. Atropinet och dess salter äro
ytterst häftigt verkande gifter. Det framkallar dels
en förlamning af vissa nervers ändapparater i en
del organ (öga, hjärta, körtlar, mage och tarm m. fl.),
dels i första hand en liflig retning af hjärnan,
hvarigenom alstras ett muntert rus eller rent af ett
raserianfall, ett slags mani (se d. o.). Förlamningen af
nervändar i ögat framkallar stark och långvarig
utvidgning af pupillen samt förslappning af den
muskelmekanism (ackommodationsmuskulaturen), som
inställer ögats optiska apparat för seende på nära
håll; särskildt närbelägna föremål ses därför oklart.
På pupillen verkar atropinet redan i dos af 1/100
milligram. Inom hjärtat förlamas ändarna af de
nerver (vagus-nerverna), som hämma och reglera
hjärtverksamheten – däraf blir pulsen starkt
påskyndad. Nervförlamningen inom körtlarna, spott-
och svettkörtlar m. fl., vållar upphörande af
deras afsöndring: mun, svalg och hud bli torra.
Huden är för öfrigt vid atropinförgiftning starkt rodnad
och het på grund af utvidgning af blodkärlen i
densamma. Mage, tarm och äfven blåsa förslappas och
förlamas af giftet. Andningen blir först förstärkt och
underlättad, vid svår förgiftning slutligen förlamad, i
det att den förut omtalade retningen af hjärnan och
centrala nervsystemets öfriga delar slår öfver i
förlamning, drabbande äfven förlängda märgen och det
där belägna andningscentrum, hvaraf döden följer.
De symtom af helt lindrig atropinförgiftning (1–3
mgr.), som ej sällan iakttagas vid medlets
medicinska bruk, äro: pupillutvidgning, torrhet i mun
och svalg, hastig puls och hudrodnad, särskildt i
ansiktet, hvarjämte yrsel, ruskänsla och darrning
kunna påkomma. Döden lär kunna följa af omkr.
10 centigram atropin; å andra sidan lär en person
ha öfverlefvat intagandet af 1/2 gram. Atropinet
användes mest vid behandling af ögonsjukdomar,
hvarvid lösning af svafvelsyradt atropin drypes
innanför undre ögonlocket eller en atropingelatin (se d. o.)
införes därstädes. Äfven har atropin brukats för
att hämma svettning och som motgift vid vissa
förgiftningar, såsom med morfin, flugsvamp (muskarin)
o. s. v. Maximaldosen är 1 milligram.
C. G. S.

Atropin-gelatin, kem. farm., benämnas små rutor
af gelatin, beredda enligt prof. Alméns metod och
innehållande svafvelsyradt atropin; hvarje ruta
innehåller 1 milligram af saltet. Om en sådan ruta
införes under ögonlocket, förorsakar den inom kort
en betydlig utvidgning af pupillen.
O. T. S.*

Atropin-katarr, med., katarralisk ögonsjukdom,
förorsakad af långvarig behandling med atropin.

Atropos (grek. Atropos), grek. myt., eg. "den
oafvändbara", en af moirerna. Se Moira.

Atrypa Dalm. (af grek. nekande a och trype, hål),
paleont., ett i de paleozoiska formationerna
förekommande brachiopodsläkte af
fam. Spiriferidæ. Dess skal
är vanligen ovalt eller
nästan cirkelrundt, och de
spiralformiga kalkställningarna
äro icke, såsom hos
Spirifer, riktade utåt, utan mot
skalets midt. I det större
skalets spets är ett mycket
litet hål, som ofta är doldt
genom spetsens inböjning

illustration placeholder


och därför i början blef förbisedt. Sedan dess
tillvaro blifvit bekant, utbyttes namnet A. af d’Orbigny
och några andra författare mot Spirigerina, hvilket
dock ej blifvit allmänt antaget. Bland de många
arterna är en, den redan af Linné beskrifna Atrypa
reticularis
, märklig för sin stora utbredning såväl i
tiden som i rummet. Den förekommer i vidt skilda
länder, i aflagringar från den siluriska och den
devoniska tiden. I Gottlands öfversiluriska lager torde
den vara den allmännaste försteningen.
G. L. (A. Hng.)

Atsjin. Se Atjeh.

Atsjinov. Se Asjinov.

Atsjinsk, stad i ryska guvern. Jenisseisk (Sibirien),
vid Obs biflod Tsjulym och sibiriska järnvägen.
6,714 inv. (1897). Progymnasium för flickor.

Att, ett siamesiskt mynt. Se At.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free