- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
405-406

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Augustenborg - Augustenborg - Augustenborg, Fredrik Kristian - Augustenborg, Kristian - Augustenborg, Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

västra kusten af ön Als. Det byggdes i midten
af 1600-talet af hertig Ernst Günther, hvilken
uppkallade det efter sin gemål, Augusta af Glücksborg.
illustration placeholder

Den nuv. hufvudbyggnaden uppfördes 1770–76 och
användes numera till lokal för ett tyskt
lärarinneseminarium. Omkring slottet har bildats ett
samhälle med 600 inv., hvaraf en tredjedel
tysktalande. Se följ. art.

E. Ebg.

Augustenborg (ty. Augustenburg), hertiglig släkt,
en sidogren af det danska (oldenburgska)
konungahuset. Den härstammar från Kristian III:s yngre
son, hertig Hans d. y., hvars sonson Ernst
Günther
, f. 1608, d. 1689, byggde slottet
Augustenborg, hvarefter linjen fick namnet
Slesvig-Holstein-Sönderborg-Augustenborg. Hans yngste son,
Fredrik Vilhelm, f. 1668, d. 1714, var gift med
Sofia Amalia, dotter till danske storkansleren Fr.
Ahlefeld. Sonsonen Fredrik Kristian (f. 1721,
d. 1794) var gift med Charlotta Amalia, dotter
till den siste hertigen af den holstein-plönska linjen,
och hade med henne tre söner: Fredrik
Kristian
(f. 1765, se vidare nedan 1), Fredrik
Karl Emil
(f. 1767, d. 1841) och Kristian
August
(f. 1768, svensk tronföljare under namnet
Karl August, se d. o.). Den andre sonen i
ordningen var gift med en dansk fröken Scheel och
hade en son, Voldemar, f. 1810, d. 1871 som
preussisk general. Den äldste brodern, Fredrik
Kristian, var fader till den hertig Kristian, som gaf
anledning till dansk-tyska kriget 1848 (se nedan 2),
och till Fredrik, prins af A. eller af Noer (se
nedan 3), samt till en dotter, Karolina Amalia,
f. 1796, gift 1815 med prins Kristian Fredrik
(sedan Kristian VIII), d. 1881. Kristian hade
sönerna Fredrik (f. 1829, se nedan 4) och
Kristian (f. 1831). Fredrik, som 1856 blef gift
med Adelaide, dotter till furst Ernst af
Hohenlohe-Langenburg, hade med henne 1 son och 4 döttrar.
Sonen, Ernst Günther, f. 1863, blef 1885 af
Preussen erkänd som hertig af Schleswig-Holstein
och erhöll slottet Augustenborg samt äktade 1898
Dorotea af Sachsen-Koburg. Af döttrarna blef
Augusta Viktoria (f. 1858) 1881 förmäld
med kejsar Vilhelm II, Karolina Matilda
(f. 1860) 1885 förmäld med Kristian IX:s brorson,
hertig Fredrik Ferdinand af Glücksburg, och
Louise Sofie (f. 1866) 1886 förmäld med prins
Fredrik Leopold af Preussen. Ofvannämnde prins
Kristian (f. 1831) blef 1866 gift med drottning
Viktorias dotter Helena och har sedan dess vistats
vid engelska hofvet. Hans syster Henriette,
f. 1833, blef 1872 gift med läkaren prof. Esmarch i Kiel.

1. Fredrik Kristian, hertig af A., f. 1765,
d. 1814, gifte sig 1786 med danska prinsessan
Louise Augusta, Fredrik VI:s enda syster (f. 1771,
d. 1843). Samtidigt blef han dansk minister, 1788
universitetets patron och 1805 president i den nya
direktionen för universitetet och de lärda skolorna.
Han hyste stort intresse för vetenskap och konst
och var själf en vetenskapligt bildad man, men
å andra sidan ärelysten och fåfäng. Missnöjd öfver
att Holstein (1806) införlifvades i danska staten,
hvilket han ansåg stridande mot sin (agnatiska)
rätt, drog han sig tillbaka till sina gods på Als.
Spänningen mellan honom och konungen blef ännu
större, då hertigen, som önskade efterträda Karl
August som svensk tronföljare, trodde sig ha sin
kunglige svåger att tacka för planens omintetgörande.
1810 tog hertigen emellertid afsked från sin
befattning som minister och förblef sedan på Als till sin
död. Sina barn uppretade han mot det danska
kungahuset, medan han samtidigt arbetade på att få dem
upptagna till medlemmar af detsamma. Se
Jul. Clausen, "Frederik Christian, hertug af A." (1896).

2. Kristian, hertig af A., f. 1798, d. 1869,
fick dansk uppfostran och gifte sig 1820 med Louise
Sofie af Danneskjold-Samsö (f. 1796, d. 1867).
Han gjorde sig i början känd endast genom sin ifver
för kapplöpningar och fullblodshästar. 1837 började
han verka för den plan, som han sedan hårdnackadt
fullföljde till Danmarks olycka, nämligen att komma
i besittning af hertigdömena Slesvig och Holstein
(samt därjämte möjligen äfven af konungariket
Danmark), och han grundade sin rätt till dessa bägge
land på den slesvig-holsteinska läran om deras
oupplösliga förbindelse och om den manliga stammens
uteslutande arfsrätt. En af honom författad anonym
flygskrift. "Die erbfolge in Schleswig-Holstein"
(Halle 1837), gaf uppslag till en utbredd journalistisk
agitation, som bedrefs dals af hertigen själf, dels af
legda personer. Därunder sökte hertigen uttränga
danska språket i Nord-Slesvig och upphetsa
befolkningen emot Danmark samt var därjämte den hemlige
ledaren för oppositionen i de slesvigska ständerna. Då
det kungl. brefvet om tronföljden utkom, 1846,
uppträdde han öppet som oppositionens anförare. När
upproret i Holstein var på väg att utbryta i mars
1848, skyndade han till Berlin och vann Fredrik
Vilhelm IV på sin sida. Samtidigt blef hans familj
förjagad från Als af de danske bönderna. Under
själfva kriget spelade han ingen roll, och efter dess
slut blef han jämte sin släkt landsförvisad. Den
danska regeringen köpte sedan hans gods för 6 mill.
kr., emot det att han 30 dec. 1852 i Frankfurt am
Main genom en renuntiationsakt "ved sit fyrstelige
ord og äre" förpliktade sig själf, sitt hus och
sina arfvingar att alltid hålla sig utanför danska
konungens länder, aldrig företaga något, som kunde
störa Danmarks ro, och ej motarbeta den för hela
riket beslutade tronföljden. Året därpå köpte han
godset Primkenau i Schlesien och lefde där i
stillhet. Men vid budskapet om Fredrik VII:s död
(1863) öfverlämnade han sina "rättigheter" till sin
äldste son, Fredrik (se nedan 4). Se
C. F. Wegener, "Om hertugen af Augustenborgs forhold til det holsteinske oprör" (1849).

3. Fredrik, den föregåendes broder, prins af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free