- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
431-432

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aurangabad - Aurangzib - Auranitis - Aurantia - Aurantiaceae. Se Rutaceae - Aura popularis. Se Aura - Auraria Daciae. Se Abrudbanya - Auray - Aurbacher, Ludwig - Aurea bulla - Aurea chersonesus - Aurea mediocritas - Aureatum - Aurelia. Se Medusa - Aurelia - Aurelia allobrogum - Aurelianus, Lucius Domitius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Godaverys och Mahanaddis källor och till en del vid
Indiska oceanen. I 16:e årh. utgjorde det en del af
stormoguls rike, hörde på 1700-talet till staten Nizam
och kom 1818 dels omedelbart, dels medelbart under
engelsmännen. Namnet A. har numera blott historisk
betydelse. Den brittiska delen lyder under
presidentskapet Bombay och innefattar distrikten
Ahmadnagar, Poona och Sholápur.

Aurangzib l. Aurengzeb ("tronens prydnad"),
den siste verkligt betydande härskaren öfver Stora
Moguls välde i Indien,
f. 1618, var yngre son
till Sjah Jahán, Akbars
sonson och andre
efterträdare. A. var nästan
fanatiskt hängifven
Muhammeds lära och hade
t. o. m. en tid i sin
ungdom underkastat sig de
muhammedanske
fakirernas stränga askes. Vid
flera tillfällen anförde han
faderns härar i
Afganistan och Deccan. Då
Sjah Jahán sjuknade 1657,

illustration placeholder


utbröt bland hans söner en häftig strid om tronföljden.
A. besegrade först sin äldste broder Dara, som af
fadern bestämts till tronföljare och tycktes ämna
återupptaga Akbars religiösa och nationella
toleranspolitik. Den gamle Sjah Jahán togs i fängsligt förvar,
hvari han förblef till sin död, 1666, Dara afrättades,
och A:s båda andra bröder oskadliggjordes. Själf
besteg A. 1658 tronen och antog som titel
Álamgír ("världens besegrare"), det hyllningsnamn,
hvarmed fadern hälsade honom. – Som härskare
bröt A. afgjordt med Akbars toleransgrundsatser och
ifrade för det strängaste genomförande af
muhammedansk tro och sed. Den yttre ståten vid hofvet
bibehölls och utvecklades, men sitt enskilda lif inrättade
A. noga efter koranens föreskrifter. Religiös
trosifver förmådde "den store muhammedanske
puritanen" att inlåta sig på fruktlösa utrotningsförsök
mot bramansk visdomsförkunnelse och hinduiska
gudstjänstbruk, liksom han äfven i den islamitiska
rättrogenhetens namn företog sina väldiga
härnadståg mot de sjiitiske härskarna i Deccan. År 1669
befallde han de hinduiska templens och skolornas
stängning, ett påbud, som blott i mycket liten
utsträckning kunde genomföras, och några år senare
införde han en personlig skatt (jaziah), som skulle
utkräfvas af hvarje "otrogen" inom hans rike.

Denna politik uppkallade mot A. hela norra
Indiens hinduiska furstar och folk. Sikhernas
krigarsekt vann allt större insteg i Punjab, och mot
radjputstaterna måste A. föra ett besvärligt krig (1677
–81), utan att kunna betvinga deras motstånd. I
söder uppreste sig mot honom maratternas
röfvarskaror, hvilka af Sivaji hade organiserats till ett
mäktigt hinduiskt krigarförbund, med de
muhammedanska eröfringsrikenas utplundring som mål.
Striderna mot Sivaji började 1662 och fortgingo med få
afbrott till dennes död (1680); i det hela utföllo de
till maratternas förmån, och 1674 kunde Sivaji antaga
titel af oberoende konung. Mot de äfvenledes genom
maratternas anfall försvagade oberoende
muhammedanska riken, som ännu funnos kvar i Deccan, började
A. sina härnadståg 1683. Han intog och införlifvade
med sitt välde såväl Bijapur som Golconda (1686
–88), men genom dessa rikens upplösning ökades
äfven maratternas makt. Väl lyckades A. besegra
Sivajis son och efterträdare Sambhaji, hvilken grymt
afrättades (1689), men hela A:s återstående lefnad
upptogs af gerillakriget mot marattföljena. Undan
deras anlopp nödgades han 1705 draga sig tillbaka,
till Ahmednagar, och där slöt han, utpinad af de
ändlösa striderna och oroad af sina söners upproriska
stämplingar, 1707 sitt rastlöst verksamma lif.
Mogulväldets storhet följde honom i grafven.

A. var högt bildad, gynnade konst och vetenskap
samt bemötte resande européer med välvilja.
Värdefulla samtida bidrag till hans historia hafva lämnats
bl. a. af två resande fransmän, läkaren Bernier
("Histoire de la dernière révolution des états du
Mogol", 4 bd, 1670–71) och juvelhandlanden
Tavernier ("Voyages", 1679). Den förres arbete är
senast utgifvet hos Constable, "Oriental miscellany",
I (1891), den senares af Ball (1889), båda i
kommenterad engelsk öfversättning. Jfr vidare Elphinstone,
"History of India: the hindoo and muhamedan
periods" (1841, 7:e uppl. 1889), Hunter, "Brief
history of the indian peoples" (1882), och
Lane-Poole, "Aurangzib and the decay of the mughal
empire" (1893, i "Rulers of India").
V. S–g.

Auranitis (lat.), forntidens namn på högslätten
Hauran i Syrien.

Aurantia (nlat.), ett färgämne, dets. som
kejsargult.

Aurantiaceæ, bot. Se Rutaceæ.

Aurantioideæ, bot. Se Rutaceæ.

Aurantium, bot. Se Citrus.

Aura popularis (lat.). Se Aura.

Auraria Daciæ (lat.). Se Abrudbanya.

Auray [årä], hamnstad i franska depart.
Morbihan, vid floden och viken af samma namn. Sardin-
och ostronfiske. 5,337 inv. (1901). Johan af
Montfort besegrade där Karl af Blois 1364. I närheten en
berömd vallfärdsort, S:te Anne d’A., där 900
emigranter skötos 1795.

Aurbacher, Ludwig, tysk författare, f. 1784,
d. 1847, professor i estetik i München, är mest
bekant genom sina folkskrifter, bl. a. Abenteuer der
sieben schwaben
och Geschichte des ewigen juden,
i "Volksbüchlein" (1826; ny uppl. i Reclams
universalbibl.).

Aurea bulla (lat.), gyllene bulla (se d. o.).

Aurea chersonesus ("Guld-halfön"), i forntiden
benämning på halfön Malakka.

Aurea mediocritas (lat.), den gyllene
medelvägen; lagom. Ur Horatius’ "Oder" (II, 10).

Aureatum, det latinska namnet på Ingolstadt.

Aurelia, zool. Se Medusa.

Aurelia (Civitas Aureliani), romarnas namn på
Orléans och Baden-Baden.

Aurelia allobrogum, romarnas namn på Genève.

Aurelianus, Lucius Domitius, romersk
kejsare 270–275 e. Kr., född i Pannonien, af låg börd.
Han utmärkte sig som en rask och tapper krigare
och steg till de högsta poster i den romerska hären.
När kejsar Claudius 270 dog i Sirmium, bekläddes
A. af legionerna vid Donau med purpurn. Det
romerska riket hade under Gallienus råkat i ett
formligt upplösningstillstånd: provinsernas ståthållare
hade gjort sig själfständiga, och germanerna stormade
in öfver gränserna. A. fortsatte framgångsrikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:46 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free