- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
443-444

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Auspicier - Aussa - Aussee - Ausser-rhoden - Aussig - Aussjena. Se Aussig - Austen, Williams - Austen, Jane - Auster - Austerlitz - Austin - Austin, Stephen - Austin, Alfred - Austraat. Se Austråt - Austral - Austral-Alperna. Se Australien - Austral-Asien - Australen - Australien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

auspicier att beteckna befäl, styrelse, hägn, ledning;
däraf uttrycket "under någons auspicier".
Dessutom nyttjades ordet om de tecken eller
förebud, som erhöllos och uttolkades; däraf: "lyckliga,
gynnsamma auspicier" o. s. v.
R. Tdh.

Aussa, landskap i Afrika, ö. om Abessinien,
mellan 11° och 12° n. br. A. är i n. en högslätt
(Gamari-platån), i s. ett slättland, genomflutet af
floden Havasj, som bildar en rad sötvattensjöar och
slutar i den salta Abhebadsjön. Hufvudort är Hadele
Gubo, där sultanen af A. 1888 ställde sitt land under
Italiens protektorat.

Aussee [-se], köping och badort i Steiermark, vid
Traun, nära gränsen till Öfre Österrike, 656 m.
ö. h., omgifven af höga bergåsar. Där finnes en
stark saltkälla, som begagnas till bad och
inhalationer. Säsong från maj till oktober. Frekvensen
öfver 11,460 kurgäster.
Ln.

Ausser-rhoden, halfkanton i Appenzell (se d. o.).

Aussig (Aussjena, Labem), stad i norra
Böhmen, där Biela flyter ut i Elbe. 37,265 inv.
(1900). Staden har en mycket liflig industri, bl. a.
en kemisk fabrik (den största i Österrike, med omkr.
1,800 arbetare), väfverier, bomullsspinneri,
maskinverkstäder, glasbruk, sockerbruk, ljus-, lack- och
färgfabriker m. m., och är en viktig medelpunkt för
norra Böhmens varuomsättning, med flera
järnvägsförbindelser. A. är Rafael Mengs’ födelseort och eger
en utmärkt madonnabild af denne konstnärs hand.
Det förstördes 1426 af husiterna. Åter uppbyggdt,
eröfrades det 1639 af svenskarna under Banér.

Aussjena. Se Aussig.

Austen [å’stin], Williams, engelsk bildgjutare
från London, bekant som den förnämste konstnären
vid utförandet af ett bland de mest berömda
praktverken från midten af 1400-talet: grafvården öfver
Richard Beauchamp, å hvilken den af A. modellerade
stoden visserligen är stel och styf, men hufvudet
behandladt med skarp och liffull naturalism –
ådagaläggande den under flamskt inflytande inbrytande
realismen.
C. R. N. (O. G–g.)

Austen [å’stin], Jane, engelsk romanförfattarinna,
f. 1775, d. 1817, skildrade, i en mönstergillt
okonstlad och fint nyanserande stil, som ofta färgas af
harmlös satir, den högre engelska medelklassens på
landet hvardagslif, bl. a. i Sense and sensibility
(1811) och Emma (1816; öfv. 1857). Hennes samlade
arbeten utgåfvos i 6 bd 1882, hennes, bref i 2 bd
1884. Biogr. af Austen-Leigh (2:a uppl. 1871),
Tytler (1880), Malden (1889), Smith (1890) och
Pollock (1899).
E. F–t.

Auster (lat.), romersk personifikation af
sunnanvinden. Jfr Notos.

Austerlitz, stad i Mähren, 24 km. ö. om Brünn.
3,703 inv. (1900). A. är ryktbart genom den seger,
som Napoleon I där vann 2 dec. 1805 öfver Kutusov
i närvaro af kejsarna Frans och Alexander. Med
detta slag, det s. k. trekejsarslaget, där 70,000
fransmän besegrade 83,000 ryssar och österrikare,
blef 1805 års fälttåg afgjordt. Napoleon hade tagit
ställning bakom Rzizka-bäcken, och den förbundna
armén fortsatte på fem kolonner sin 27 nov. från
Olmütz anträdda rörelse för att, framför fronten
förbigående fransmännen, anfalla dem i högra
flanken. Denna tränades också långsamt tillbaka, men
i rätta ögonblicket ryckte hufvuddelen af franska
armén fram öfver bäcken och upp på
Pratzen-höjden, kastade de förbundnes midt tillbaka, sprängde
deras slaglinje och krossade deras vänstra flygel.
Omedelbart efter striden slöts stillestånd, hvilket
ledde till freden i Pressburg.
C. O. N.

Austin [å’stin], hufvudstad i Texas, vid floden
Colorado. 22,258 inv. (1900). Statsuniversitet
(öppnadt 1883), med den medicinska afdelningen i
Galveston. Blindskola, döfstumanstalt. A:s
kapitolium, som 1881–88 byggdes af Chicago-kapitalister
för en kostnad af 3,5 mill. doll., mot ersättning af
3 mill. acres land, är det största kapitolium i Amerika
näst det i Washington.

Austin [å’stin], Stephen, nordamerikansk
nybyggare, f. omkr. 1790, d. 1836, fick i början af
1830-talet af mexikanska regeringen bekräftelse på
den stora upplåtelse af mark i Texas, som hans
fader, Moses A., förut erhållit, och grundade då
en koloni, ur hvilken sedan uppvuxit staden Austin,
Texas’ hufvudstad, hvilken uppkallats efter honom.
A. styrde nybyggarsamhället nästan som
envåldshärskare, förde flera indiankrig och råkade äfven i
oenighet med mexikanska regeringen. 1835 begaf
han sig till Washington och inlät sig där i
underhandlingar om Texas’ erkännande som af
Förenta staterna oberoende republik, men afled,
innan förhandlingarna ledt till bestämdt
resultat.
V. S–g.

Austin [å’stin], Alfred, engelsk författare, f.
1835 nära Leeds, lämnade 1861 sin påbörjade
advokatbana, uppträdde med diktverk och skref i
konservativa tidskrifter. På det poetiska området har A.
utvecklat en betydande formtalang, men ej stort mått
af ursprunglighet. The season (1861; 3:e uppl.
1869), en satir, i hvilken han bespottar det
londonska "high life", framkallade många gensagor.
A. har vidare diktat The human tragedy (1862;
3:e uppl. 1889), satiren The golden age (1871),
Soliloquies in song (1881) m. fl. samlingar samt äfven
skådespel och romaner. Skarpa äro hans kritiska
uppsatser The poetry of the period (1870). A.
utnämndes 1896 till "poet-laureate" (efter
Tennyson). Hans Poetical works utgåfvos i 6 bd
1892.
E. F–t.

Austraat [austråt]. Se Austråt.

Austral l. Australisk (lat. australis),
sydlig. Jfr Auster.

Austral-Alperna. Se Australien.

Austral-Asien (Australasia), en af tyska
geografer använd benämning för den indiska
(ostindiska) arkipelagen. Engelsmännen sammanfatta
under detta namn icke blott denna arkipelag, utan
äfven australiska kontinenten och Oceanien, men
vanligen endast Australkontinenten, Tasmanien och
Nya Zeeland, för hvilka de äfven använda
benämningen Australien.

Australen, ett namn på engelsk (amerikansk)
terpentin.

Australien ("sydland", af lat. australis, sydlig)
var intill senare tider namnet på den femte
världsdelen: den samling af större och mindre öar, som
äro belägna mellan Asien och Indiska hafvet i v.
och Amerika i ö. Man brukar dock nu vanligare
(närmast efter engelska geografers föredöme) kalla
denna världsdel Oceanien och indela densamma
i följande fyra hufvtddelär: 1) Australien
eller det stora oceaniska fastlandet, förut kalladt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free