- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
451-452

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Australien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i stor myckenhet, men brytes blott i sistnämnda
koloni. A. är också rikt på bly, antimon och
vismut, men utbytet af dessa metaller har
hittills varit obetydligt. Diamanter träffas uti
guldförande sand och flodgrus på åtskilliga lokaler i
Nya Syd-Wales, hufvudsakligen vid Mudgee. Likaså
safirer, spinell, topas och hyacint. Vid Ruby hill i
grefsk. Murchison förekomma sådana i en
vulkanisk breccia, likasom vid Kimberley i Syd-Afrika.
Opal finnes i Nya Syd-Wales och Queensland, i
form af strängar och knölar på klyftor i den s. k.
ökensandstenen. 1901 vunnos diamanter för 175,600
kr. värde och opaler för mer än 2 mill. kr. (enl.
Max Krahmann, "Fortschritte d. prakt. geol.", 1903).
– Litt.: H. Berghaus, "Physikal. Atlas" (3:e uppl.,
kartan 15), och E. F. Pittman, "The mineral
resources of New South Wales" (Sydney 1901).
E. E.

Klimat. A. ligger inom passad-området och
har alltså i allmänhet ett varmt och torrt klimat;
som den stora landmassan saknar inskärningar, får
den ett kontinentalt klimat, alltså stark upphettning
under de varma månaderna och ansenlig afkylning
under de kalla. Den förhärskande torkan skärpes
genom de högsta bergens ogynnsamma läge utefter
östra kusten, ty de mottaga mesta delen af den
fuktighet, som sydöstpassaden för in mot land. I
dessa liksom i flere andra afseenden liknar A. i
hög grad Syd-Afrika. Nordligaste delen af
kontinenten liggen inom den tropiska zonen. Temperaturen
är här hög hela året. I Sommerset på halfön York
är årsmedeltemperaturen 26,3°, i den varmaste
månaden, december, 27,6°, i den kallaste, augusti,
24,5°, alltså blott 3,1° differens, och i Wyndham
i Nord-A. äro motsvarande siffror än högre (29,5° i
årsmedeltemperatur, 32,2° i december och 24,4° i
juli, som här är kallast), men differensen är större,
7,8°. Längre mot söder sjunker i synnerhet den
svalaste månadens medeltemperatur. I juli har t. ex.
Brisbane blott 13,8°, medan dess sommartemperatur
är föga lägre än de nordligaste trakternas. Äfven
nederbörden är i norden af rent tropisk natur: i
Somerset 2,083 mm., i Cooktown 1,748 mm., i
Brisbane 1,330 mm., och häraf faller mesta delen
på sommaren (dec.–mars), så att en normal
regntid inträffar omkring sommarsolståndet. Maximum
inträffar vanligen i januari, minimum under maj–
augusti, då det flerstädes icke alls faller något regn
eller högst litet, såsom i Brisbane 60–100 mm.
Mycket mindre nederbörd än nordöstra delen af
landet har den nordvästra, där maximum synes vara
700–800 mm., i Carnarvon på västra kusten blott
199 mm. Äfven här äro sommarmånaderna mest
regnrika, och härtill bidrager också den då blåsande
nordvästmonsunen, hvilken tränger i det inre ända
till 28° s. br. I de delar af det inre A., dit denna
monsun ej når, behåller sydöstpassaden nästan hela
året sitt välde, dock blåser den med föga kraft
på sommaren. Våldsamma oväder inträffa då ofta,
under våta år medförande regnmassor, som fylla
alla creeks, men under torra år upphvirflande
väldiga sandmoln. De åtföljas af elektriska
urladdningar i sådan mängd, att vid Amadeus-sjön knappt
ett träd finnes, i hvilket ej blixten slagit ned.
Den allra torraste delen är området mellan 20° och
28° s. br.

Det subtropiska A. (från omkr. 30° s. br.) har
i sin norra del höga temperatursiffror: i Grafton
för år 20°, i januari 25°, i juli 12–14°, men
de sjunka mot söder, så att Melbourne endast har
14,2° i medeltemperatur med en januari-temperatur
af 19,1° och en juli-temperatur af 8,7°, i Adelaide
äro de motsvarande siffrorna 16,6°, 21,1° och 10,1°.
Västkusten är något varmare än östkusten, hvilket
är motsatt förhållandena i Syd-Afrika och
Syd-Amerika, där de östra kusterna äro varmare. Den
östra kusten har ett jämt kustklimat med mindre
variationer än västkusten. I de inre delarna blir klimatet
utprägladt kontinentalt. Vid telegrafstationen Alice
Springs, midt i A., härskar en årsmedeltemperatur
af 21°, en julitemperatur af 13,2° och en
januaritemperatur af 31,8°, ehuru stationen ligger 560 m.
ö. h. Sommarextremer på öfver 55° ha ibland
observerats i dessa centrala delar, medan på vintern
ofta -3° à -5° förekomma. Sålunda kan det
inre A. i fråga om temperaturextremer godt mäta
sig med Sahara. I de högre liggande delarna af
A., t. ex. Nya Syd-Wales, sjunker termometern på
vintern naturligtvis än lägre – ända till -22°, den
lägsta temperatur, som observerats i A. (i Kiandra
norr om Kosciusko-platån; dess julimedeltemperatur
är 0,6°). – Nederbörden beror af vindarna, alltså
af lufttrycket. På vintern ligger ett maximum af
764 mm. öfver hela kontinenten: då blåsa landvindar
åt alla håll ut från A., och nederbörden blir i
följd däraf mycket liten. På sommaren, i följd
af den intensiva upphettningen, bildar sig ett
minimum öfver A. I nordvästra delen och det inre
stiger då lufttrycket till blott 752 mm., men äfven
de östra och södra delarna ligga inom isobaren för
760 mm. Då strömmar luft från alla håll in mot
kontinenten; sålunda blåsa sydliga och sydöstliga
vindar i södern, sydvästliga i sydvästra delen,
nordvästliga i de nordvästra och norra delarna,
östliga och nordöstliga i östra delen. De senare
äro aflänkade passadvindar. De normala
passadvindarna blåsa under mellantiderna mellan
lufttrycksextremerna. Det subtropiska områdets regn beror
på dessa vindförhållanden samt på bergens
ogynnsamma läge. Den låga östra kustremsan mellan
bergen och hafvet har en nederbörd af mer än
1,300 mm., men på de östra bergens kammar har
siffran redan sjunkit till 600–1,300 mm., hvilken
region äfven omfattar Victoria och Tasmanien. Vid
öfre Murray och Darling möter en tredje zon med
200–600 mm. och slutligen i midten den nästan
regnlösa zonen med mindre än 200 mm., som under
20° s. br. når fram till västkusten. I sydvästra
hörnet af kontinenten tilltar regnmängden till öfver
600 mm. I det hela aftager alltså nederbörden från
öster till väster och från kusterna mot det inre.
På östra kusten har Port Macquarie 1,720 mm.
nederbörd, Sydney 1,265 mm., Kap Saint George
1,410 mm.; på sydkusten Port Arthur 680 mm.,
Melbourne 658 mm., Adelaide 537 mm.; på
västkusten Banbury 880 mm., Perth 870 mm., men
York öster om Perth blott 400 mm. Ogynnsam är
i regel regnfördelningen, enär regnet vanligen störtar
ned i väldiga skyfall (torrents) och sålunda på
jämförelsevis få regndagar, då det mesta flyter bort
och föga sipprar ned i jorden. Detta är särskildt
fallet i de inre delarna. Perioder af torka äro
därför vanliga, omväxlande med svåra
öfversvämningar. De senare förekomma särdeles ofta på
östkusten, där på ett dygn flere gånger fallit öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free