- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
471-472

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Australiska statsförbundet - Austral-negrer. Se Australien - Austral-sken - Austral-öarna. Se Tubuai-öarna - Austrasien - Austre - Austria - Austrlond. Se Austrvegr - Austrriki. Se Austrvegr - Austrat - Ausås - Autari - Autark - Autarki - Autatrygi - Autbert - Aut Caesar, aut nihil - Autecisk - Autenrieth, Johann Heinrich Friedrich von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på regeringens politik. I apr. 1904 uttalade sig
representanternas hus ånyo för förmedlings- och
skiljedomslagens utsträckning till att äfven gälla de
vid statsjärnvägarna anställde. Detta gaf Deakins
ministär anledning att afgå och arbetarpartiets ledare,
Watson, fick i uppdrag att bilda en ny
förbundsministär. I de olika staterna (särskildt i Queensland
med dess behof af färgade arbetare) har ett bakslag
inträdt i förbundsrörelsen, och det klagas allmänt
att det nya statsförbundet ej motsvarat de måhända
för högt spända förväntningarna.
V. s–g.

Austral-negrer. Se Australien.

Austral-sken (lat. aurora australis), södersken. Se
Polarsken.

Austral-öarna. Se Tubuai-öarna.

Austrasien ("Östriket") kallades den östra, rent
germanska delen af det frankiska riket i motsats till
det öfvervägande romanska västriket, Neustrien.
I vidsträckt mening betecknade A. icke allenast de
austrasiske frankernas område (Ripuarien och det
gamla salierlandet mellan Maas och Silva
carbonaria), utan äfven de af frankerna underkufvade tyska
stammarnas land: Alemannien, Bajern, Thüringen,
och sedermera äfven Friesland och Sachsen. På
merovingernas tid var A. ofta ett eget rike med egen
konung, och vanligen hörde dit äfven åtskilliga
områden i Neustrien, såsom större delen af Champagne
äfvensom Auvergne och angränsande landskap i östra
Akvitanien. Redan på merovingernas tid framträdde
mer än en gång den för framtiden så betydelsefulla
nationella motsatsen mellan Austrasien och Neustrien.
Jfr Digot, "Histoire du royaume d’Austrasie", 4
bd (Nancy 1863).
S. F. H.*

Austre (isl.), "den östre", nord. myt., en af de
fyra dvärgar, som uppbära himlahvalfvet och hafva
sina namn efter de väderstreck, där de äro placerade.

Austria (lat.). 1. Östra delen af det langobardiska
riket i norra Italien (jfr Neustria). – 2.
Latiniserad benämning på Österrike. – Austriæ Est
Imperium Orbis Universi
, "herraväldet öfver hela världen
tillhör Österrike", och Austria Erit In Orbe Ultima,
"Österrike skall vara det sista riket i världen", äro de
båda vanligaste uttydningarna af den i flera
österrikiska kejsares valspråk förekommande
sammanställningen af vokalerna A. E. I. O. U.

Austrlǫnd. Se Austrvegr.

Austrríki. Se Austrvegr.

Austrvegr, "österväg", det fornisländska och
fornnorska namnet på länderna ö. och s. om
Östersjön, ofta nyttjadt af Sturlasson m. fl. jämte de
liktydiga Austrlǫnd och Austrríki. I denna
bemärkelse förekommer ordet A. äfven på en runsten
i Södermanland. Ovisst är, om dessa ord i denna
speciella geografiska betydelse tillhört den yngre
medeltidssvenskan. Med Österland förstods på 1300-
och 1400-talen, äfven i det officiella språket,
Finland.
R. T. (B–e.)

Austråt (Austraat), gammalt herresäte, nu
vanligen kalladt Östråt, beläget i Örlandets härad,
Söndre Trondhjems amt, vid inloppet till
Trondhjemsfjorden. Det tillhörde under medeltiden flera af
Norges förnämsta ätter. Där bodde Finn Arnesson,
en af Arnmödlingarna. Vid dennes
öfvergång till danske konungen Sven Ulfsson blef gården
sannolikt indragen till kronan, men öfverlämnades
redan i slutet af 1100-talet till Kåre kongsfrände
(af den ansedda Saxeviksätten). Genom gifte
öfvergick den från dennes ätt till Åsulf jarlsfrände (en
släkting till Skule Jarl). Under senare hälften af
1300-talet egdes A. af familjen Reymar (Römer),
men gick sedan genom gifte öfver först till den
svenske riddaren Magnus Gren, Karl Knutssons
samtida, och sedan till den yngre Römerätten, till
hvilken hörde den på reformationstiden bekanta fru
Inger Ottesdotter ("Fru Inger til Östråt"). Efter
hennes död, 1555, tillföll gården hennes måg, den
från Skåne invandrade Jens Tillufson Bjelke, hvars
sonson kanslern Jens Bjelke egde A. 1603–59. Vid
hans son kanslern Ove Bjelkes död, 1674, gick A.
till familjen Marschalck, som innehade gården till
1716. Från 1757 egdes den i mera än 100 år af
familjen Holtermann. Nuvarande egare är juris
kandidat J. Heftye. – Den slottslika byggnaden, med
torn, riddarsal, kapell o. d., uppfördes under senare
hälften af 1600-talet af Ove Bjelke.
Y. N.

Ausås, socken i Kristianstads län, Södra Åsbo
härad. 3,336 har. 1,482 inv. (1902). A. utgör
ett regalt pastorat i Lunds stift, Södra Åsbo kontrakt.

Autari, langobardisk konung 585–590. Se vidare
Langobarder.

Autark (af grek. autos, själf, och archein,
härska), själfhärskare, enväldig styresman.

Autarki (af grek. autos, själf, och archein,
härska), envåldsstyrelse; (af grek. arkein, vara nog),
själfförnöjsamhet.

Autatrygi (af grek. autos, själf, och trygan,
inbärga), bot. Se Adynamandrisk (där genom
tryckfel står antatrygi).

Autbert, Ansgarius’ följeslagare på dennes första
missionsresa till Danmark (i slutet af år 826). Efter
tvenne års vistelse i detta land måste A. för
sjuklighet återvända till Corvey, där han dog 829. Jfr
Ansgarius.
J. H. B.*

Aut Cæsar, aut nihil (lat.), "antingen kejsare
eller ingenting"; allt eller intet.

Autecisk, Autöcisk, Autoecisk l.
Autoik (af grek. autos, själf, samme, och oikos,
bostad), bot., kallas en sådan rostsvamp, som under
sina olika utvecklingsstadier (generationer) lefver på
samma värdplanta. Byter den däremot sådan, såsom
fallet är t. ex. med sädesrosten, får den namnet
heterecisk l. heteröcisk (af grek. heteros,
en annan). Jfr Uredineæ.
G. A. (G. L–m.)

Autenrieth [-rit], Johann Heinrich
Friedrich von
, tysk läkare, f. 1772, blef 1792 med.
doktor och 1797 med. professor i Tübingen. 1822
nämndes han till kansler för universitetet där och
bibehöll därefter endast undervisningen i
rättsmedicin. Död 1835. I sin 1801–02 utgifna Handbuch
der empirischen menschlichen physiologie

uppträdde A. mot den då härskande fantastiska
naturfilosofien. Såsom kliniker var han under första
tredjedelen af 19:e årh. den förnämste i Tyskland.
Hans hufvudförtjänst var att först i Tyskland hafva
betonat nödvändigheten af objektiv iakttagelse af
sjukdomarna och att hafva sökt förklara
sjukdomsföreteelserna ur fysiologisk synpunkt. Sina kliniska
iakttagelser meddelade A. dels i ett stort antal smärre
afhandlingar, dels i Versuche für die praktische
heilkunde aus den klinischen anstalten von Tübingen

(1807–08). Äfven såsom lärare i rättsmedicin var
A. synnerligen framstående. Hans förnämsta arbete
åt detta håll är Anleitung für gerichtliche ärzte und
wundärzte
(1806).
R. T–dt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free