- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
513-514

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avesta - Avesta - Avestiska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

43); Westergaard: "Zend-Avesta or the religious
books etc. vol. I [allt publ.], The zend text"
{1852–54), Spiegel: "Avesta die heil. schriften ...
im grundtexte sammt der huzvâresch-[= pehlevi-]
übers. herausgeg." (2 bd, 1851–58), och Geldner,
"Avesta ... im auftr. d. kais. akad. d. wiss. in
Wien herausgeg." (3 bd, 1885–94). De viktigaste
arbetena för Avestastudiet äro (utom de ofvan nämnda
pehlevi- och en af parsiprästen Neriosengh utgifven
sanskrit-öfversättning) följande: Spiegel, "Avesta
... aus dem grundtexte übersetzt" (3 bd, 1852–
63), "Commentar über das Avesta" (2 bd, 1865
–69), båda omfattande såväl den egentliga som
Khordah Avesta, "Einleitung in die tradition.
schriften der parsen" (2 bd, 1856–60), "Eranische
alterthumskunde" (3 bd, 1871–78), Harlez,
"Avesta ... trad. du texte zend" (2:a uppl. 1881),
Darmesteter och Mills, "The Zend-Avesta ...
translated" (3 bd i Max Müllers "Sacred books of the
East", 1880–87; 2 uppl. 1895 ff.), Darmesteter,
"Zend-Avesta, trad. nouvelle avec commentaire" (3
bd, 1892–93; bäst), och Geldner, "Awestalitteratur"
(i Geiger-Kuhn "Grundriss d. iran. philologie" b.
II, 1896). Se för öfrigt den under Avestiska
och Zoroaster anförda litteraturen.
H. A.

Avesta. 1. Socken, delad å Kopparbergs län,
Folkare härad, 1,166 har, 3,860 inv. (1902), och
å Västmanlands län, Gamla Norbergs bergslag, 70
inv. Annex till Grytnäs, Västerås stift, Hedemora
kontrakt. Skall framdeles utgöra ett eget
konsistoriellt pastorat.

2. Stations- och fabrikssamhälle i A. socken,
vid Dalälfven, som där bildar två fall: Storforsen
(9,8 m. 594 m. längd) och Lillforsen (3,8 m. samma
längd). Omkr. 2,500 inv. Holländaren Govert Silentz
anlade där 1636, för det s. k. Yngre
kopparkompaniets räkning, förädlingsverk för koppar; men
sedan detta kompani blifvit upplöst, 1638, öfvergingo
dessa förädlingsverk 1641 genom köp till Falu
bergslag. Sistnämnda år erhöll A. stadsprivilegier. 1667
reducerades hela Avesta-verket till kronan, men
återlämnades till Falu bergslag redan året därpå. 1686
reducerades nämnda verk för andra gången, då äfven
stadsprivilegierna upphäfdes. Såsom ersättning fick
Falu bergslag 1689 privilegium på vedhandeln i
Dalarna och den s. k. Avesta-pensionen samt 10,000
dal. kpmt årligen. Kort därefter kom A. genom
arrende och år 1777 genom köp ånyo i Falu
bergslags händer. Till A. fördes den vid Falu grufva
erhållna råkopparn för att "garas" (renas), valsas
o. s. v. Från 1644 till 1831 präglades ock i A. allt
rikets kopparmynt. Då verkstäder för kopparns renande
anlades i Falun och myntverk i Stockholm, sjönk A:s
betydenhet i detta hänseende. Det gamla kopparverket
nedlades helt och hållet 1869. Största
fabriksanläggningen är numera Avesta järnverk, med
2 masugnar och 3 martinugnar. Det tillhör sedan
1883 A. järnverksaktiebolag (aktiekapital 750,000
kr.). Tillverkningen uppgick 1902 till 7,792 ton
tackjärn och direkt från masugn framställdt gjutgods,
477 ton gjutgods framställdt efter tackjärns
omsmältning, 14,630 ton martingöt, 7,696 ton
stångjärn och stål samt andra gröfre tillverkningar af
smidesjärn eller stål och 3,000 ton tunnplåt och spik
m. m. Avesta sågverk, beläget strax
nedanför järnverket, tillhör Kopparbergs–Avesta
aktiebolag (aktiekapital 400,000 kr.); det består af 4
ramar och 2 klingbord med tillhörande erforderliga
maskiner för kantning m. m. och drifves dels
genom 8 turbiner om tills. 200 hästkrafter, dels
af ångmaskiner för 3 hyfvelmaskiner, en
delningssåg m. m. Årliga tillverkningen är omkr. 12,000
kbm. Ibland nyare fabriksanläggningar märkes
Månsbo kloratfabrik, anlagd åren 1893
och 1894 af Stockholms superfosfatfabriks aktiebolag,
i Grytnäs socken, midt emot A. järnverk, förenadt
därmed genom landsvägsbro öfver Storforsen. Vid
fabriken tillverkas klorsyradt kali (som användes vid
tillverkningen af tändstickor och rökfritt krut) och
andra borsyrade salter samt under senare år äfven
kalciumkarbid. Tillverkningen försiggår med 17
dynamomaskiner, hvilka drifvas af 15 turbiner,
om sammanlagdt 5,680 hästkrafter. För
kraftöfverföring till Norbergs gruffält har slutligen en elektrisk
kraftstation därstädes blifvit anlagd af Norbergs
elektriska aktiebolag, stiftadt år 1896 med ett
aktiekapital af 250,000 kr. Kraftstationen eger 6
dynamomaskiner om tillsammans 1,008 hästkrafter.
K. K.-Å.

Avestiska, Zend-avestiska, språkv., det
språk, hvarpå Avesta (se d. o.) är affattadt. Ordet
zend är egentligen ett medelpersiskt (pehlevi-) ord med
betydelse "begripande", "förklaring", "tolkning",
"öfversättning". Det heter i pehlevi zand, af ett
avestiskt *zaiñti- (jfr a-zaiñti-, "tolkning", ty. kunst
o. s. v.). Ordet användes nu emellertid i följande
betydelser. 1. Den ursprungliga, riktiga
användningen af ordet, hvilken alltmer tränger igenom i
vetenskapen, är "förklaring", "kommentar af
Avesta" och sålunda att begränsa till "den på
pehlevi affattade versionen och utläggningen eller
kommentaren af Avesta". 2. Genom missförstånd
af pehlevi-uttrycket avistak va zand, egentl. "avesta
och zend" (d. v. s. utläggning, kommentar), kom
zend eller hellre uttrycket Zend-avesta (infördt af
Anquetil du Perron) att beteckna de heliga skrifter,
som utgöra den religions kanon, hvars stiftare var
Zoroaster (se denne), m. a. o. Zend eller Zend-avesta
användes för att beteckna hvad som egentligen bör
kallas och äfven alltmer kallas Avesta. 3. Zend
betecknar jämväl det alfabet (den skriftart), som
efterträdde den egendomliga skriftarten pehlevi
(användt äfven som namn för medelpersiska; se
Huzvaresch och Pehlevi), och hvari såväl
en del af pehlevilitteraturen som framför allt Avesta
själf äro återgifna. Avesta undergick flere
redaktioner. De viktigaste skedde under sasaniderna (från
226 e. Kr.) först i pehlevi-skrift och slutligen under
Sjapur II (310–379) i den s. k. zendskriften. 4.
Slutligen kom zend att också beteckna det språk,
hvarpå Avesta är affattad. Denna benämning har
länge varit den mest brukliga. Men af det föregående
förstås lätt, att den är oriktig och vilseledande,
bl. a. äfven därför att termen zend i ofvan anförda
betydelser (företrädesvis 1) till sin uppkomst
tillhör 3:e och 4:e årh. e. Kr., då däremot det språk,
som kallas zend, härstammar från 11:e till 8:e årh.
f. Kr.

Det avestiska språket, en tid och ännu
understundom med mindre fog kalladt
fornbaktriska, tillhör, genealogiskt sedt, den iranska
(eranska) afdelningen af den ariska språkfamiljen och
den indoeuropeiska språkstammen (jfr Ariska
språk
). Det är sidoordnadt med eller ett
systerspråk till fornpersiskan, representerad genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free