- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
517-518

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avestiska - Aves-öarna - Aveyron - d'Avezac-Macaya, Marie Armand Pascal - Avezzana, Guiseppe - Avi. Se Avis - Avianus - Aviarium - Aviation - Avicebron - Avicenna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

og ægthed" (1826) bevisade avestiskans
ålderdomlighet och nära sammanhang med sanskrit. Genom
Burnoufs storartade undersökningar öfver Avesta,
genom Grotefends, Benfeys, Burnoufs, Lassens,
Opperts och Rawlinsons upptäckter rörande de
fornpersiska inskrifterna och deras språk var avestiskans
ställning klar. På den sålunda lagda grunden
arbetade sedan Bopp, Windischmann, Haug,
Westergaard, v. Roth, Spiegel och Justi ("Handbuch der
zendspraehe" 1864). Bland samtidens forskare på
det avestiska området må dessutom nämnas tyskarna
Bartholomæ (grammatiska arbeten och öfversättningar
af delar af Avesta), Geldner (öfversättningar och
grammatiska arbeten samt den nya epokgörande
upplagan af Avesta: "Avesta. Die heiligen bücher der
parsen"; under utgifning från 1885, ofullbordad),
Hübschmann (öfvers. och grammat.), Justi, Geiger
(grammat.), fransmannen J. Darmesteter (som lämnat
den sista och förnämsta öfversättningen af Avesta:
"Le Zend-Avesta. Traduction nouvelle avec
commentaire historique et philologique", Paris 1892–
3 i "Annales du Musée Guimet" b. 21, 22 och 24),
belgiern de Harlez, engelsmannen Mills, amerikanen
Jackson, holländarna Bang och Caland (alla öfvers.
och grammat.). – Utom en mängd uppsatser i
tidskrifter och några specialarbeten samt en del numera
till stor del föråldrade grammatiska arbeten kunna här
nämnas: Chr. Bartholomæ, "Handbuch der
altiranischen dialekte" (1883); A. V. Williams Jackson,
"An avesta grammar in comparison with sanskrit"
(Part I, Phonology, Inflection, Word-formation,
1892; af Part II, inneh. texter, glossar o. s. v.,
utkom "Avesta reader. First series" 1893); och
slutligen såsom de allra viktigaste: "Grundriss der
iranischen philologie", utg. af Wilh. Geiger och
Ernst Kuhn, 2 bd med supplement 1895–1903,
samt Chr. Bartholomæ, "Altiranisches wörterbuch",
1904.
K. F. J.

Aves-öarna ("Fågelöarna"), en grupp små
kustöar utanför Venezuela, ö. om Bonaire. Guanolager.

Aveyron [avärå’]. 1. Flod i södra Frankrike.
Den rinner upp n. om Lévézou-bergen, genomflyter
i västlig riktning depart. A. och förenar sig med
Tarn i depart. Tarn-et-Garonne. Längd 240 km. –
2. Departement i södra Frankrike, motsv. östra
delen af den forna provinsen Guienne. 8,770 kvkm.
382,074 inv. (1901). Departementet ligger på
sluttningen mellan Cevennerna och Auvergnes högland,
till hvilket de vulkaniska Montagnes d’Aubrac (1,471
m.) höra. Till Cevennerna höra såväl platån Larzac
(921 m.) som Lévézou-bergen (1,116 m.). Utom af
floden A. genomflytes departementet af Lot och Tarn
jämte flera bifloder till dem. På bergen är klimatet
rått, i dalarna mildt. Jorden är ej mycket fruktbar,
och mindre än hälften är odlad. Det vin, som fås,
är medelmåttigt. Hufvudnäring är boskapsskötsel;
särskildt hållas bortåt 1 mill. får, af hvilkas mjölk
beredes den berömda Roquefort-osten. Stora
tillgångar på stenkol, järn, bly, koppar, zink och alun
finnas, hvarför också industrien under senare tider
alltmer utvecklat sig. A. bildar ett eget stift och
är deladt i 5 arrondissement. Hufvudstad:
Rodez.
J. F. N.

d’Avezac-Macaya [davsa’k-makaja’], Marie
Armand Pascal
, fransk geograf, f. 1800, d.
1875, var byråchef i marinministeriet och 1833–35
generalsekreterare i geografiska sällskapet i Paris.
Han var en af stiftarna af etnologiska sällskapet i
denna stad samt medlem af Institutet. Bland hans
arbeten må nämnas Études de géographie critique sur
l’Afrique septentrionale
(1836), Esquisse générale de
l’Afrique
(1837; 2:a uppl. 1844), Relation des
mongols ou tartares par le frère Jean du Plan de
Carpin
(1838), Les îles fantastiques de l’Océan
occidental au moyen-âge
(1845), Notice des découvertes
faites au moyen-âge dans l’Océan Atlantique
(1845),
Les voyages d’Améric Vespuce (1858) och Les
navigateurs terreneuviens J. et S. Cabot
(1869).

Avezzana, Giuseppe, italiensk general och
politiker, f. 1789, d. 1879, stridde sedan 1805 i
Napoleons härar, blef 1814 sardinsk officer och
måste efter upprorsförsöket 1821 fly till Spanien, där
han inträdde i den konstitutionella regeringens armé.
Tillfångatagen af fransmännen 1824, deporterades
han till Amerika, lyckades undkomma till Mexico,
där han slog sig ned som köpman och lifligt deltog i
de revolutionära partistriderna inom republiken.
1848 kom A. hem till Europa, deltog i resningen
i Genova och var en kort tid romerska republikens
krigsminister. Efter denna republiks störtande for
A. ånyo öfver till Amerika, men återvände ännu
en gång och stred 1860 trots sin höga ålder bland
Garibaldis friskaror. 1862 blef han italiensk
generallöjtnant, valdes 1867 till deputerad och slöt sig
inom parlamentet till yttersta vänstern. A. ställdes
1878 i spetsen för föreningen Italia irredenta
(se d. o.), hvilken 1879 firade den gamle
revolutionskämpens begrafning med stora demonstrationer.

Avi. Se Avis.

Avianus, latinsk författare omkr. 400 e. Kr.,
skref på elegisk vers 42 latinska fabler, hvilka under
medeltiden nyttjades som skolbok. Språket är rent
och versbyggnaden god.
R. Tdh.

Aviarium (lat., af avis, fågel), fågelhus, stor
fågelbur. Jfr Akvarium.

Aviation (af lat. avis, fågel), luftfärd (t. ex.
med flygmaskin).

Avicebron, namn på Salomon Gabirol.

Avicenna, egentl. Ibn Sinâ, arabisk filosof
och läkare, sin tids produktivaste författare, f. 980
nära Buchara, d. 1037,
tjänstgjorde som lifmedikus
hos de siste samanadiske
och några af de bujudiske
sultanerna, var en tid äfven
vesir i Hamadan, men
hotades flere gånger till lif
och frihet samt räddade sig
till Ispahan, hvarest han
samlade lärjungekretsar
omkring sig. A:s
medicinska system, framställdt
i arbetet Kânûn (i 5
böcker), var kompileradt efter
arabiska framställningar af
den grekiska medicinen
(förnämligast Galenos), men

illustration placeholder
Efter ett kopparstick som
uppgifves föreställa Avicenna.

upplefde emellertid den hedern att under många
århundraden få tjäna som kodex för medicinskt vetande,
i Europa ända in på 1600-talet, i vissa trakter af
orienten än i dag. Arbetet öfversattes till latin omkr. 30
gånger och utgafs på arabiska i Rom 1593 (i 4 bd).
– I sitt filosofiska tänkande utgick A. från
Al-Farabis med nyplatonismen befryndade riktning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free