- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
543-544

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axiom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af ringa betydelse; den har ibland med orätt
kallats slaget vid Svarterå. Jfr Tidander,
"Studier öfver slaget vid A." (1888), och A. Moltke,
"Slagene ved Marekær og Axtorna" (i Folkelæsning,
1896).
V. S–g.

Axtåtel, bot., en art af gulhafresläktet,
Trisetum (se d. o.).

Axum, en urgammal stad i abessinska landskapet
Tigre, 16 km. v. om staden Adua, breder ut sig
med sina många kyrkor
i en trädbevuxen dal
mellan vulkaniska kullar
och har omkr. 5,000
inv., af hvilka omkr. 800
präster och munkar.
Befolkningen lefver i goda
omständigheter till följd
af de många kyrkliga
festerna och vallfärderna
till den såsom helig
ansedda platsen, emedan
hufvudkyrkan och dess
gård betraktas som asyl.
Emellan hyddorna ligga
ruinerna af den forna
hufvudstaden i det
axumitiska riket. De
förnämsta af dem äro den
s. k. konungastolen och
50–60 taflor samt ända
till 20 m. höga obelisker.
De senare, af hvilka
några ännu stå upprätt,
äro helt olika de
egyptiska. Flera bära till en
del grekiska inskrifter,
bl. a. den berömda
axumitiska
inskriften
, som prisar en
seger, hvilken konung
Aizanes vann omkr. 333
e. Kr. Man finner däraf,
att det axumitiska
riket
, hvilket uppstod
på ruinerna af det gamla
Meroë, sträckte sig icke
blott öfver det nuv.
Abessinien, utan äfven öfver

illustration placeholder
Axumitisk obelisk.

angränsande områden på västra sidan af Röda
hafvet, t. o. m. öfver Jemen och Saba i Arabien, och
en tid hade obestridt herravälde på Röda hafvet.
Det stod i liflig förbindelse med Arabien och Indien
och med romarna samt påverkades af grekisk
civilisation. Konungarna i A. läto slå guldmynt med grekiska
inskrifter, af hvilka flera förts till Europa, och läto
ofta inhugga inskrifter på grekiska språket. Under
ofvannämnde Aizanes’ tid predikade Frumentius
kristendomen i landet. Senare (omkr. år 500)
öfvergingo konungarna i A. till kristendomen. Man har
två inskrifter från A. affattade med etiopisk skrift
på gees-språket. Båda synas härröra från samme
konung, men den ena är inhuggen, medan han ännu
var hedning, den andra, sedan han blifvit kristen.
Under medeltiden gjorde muhammedaner från riket
Adal s. ö. om A. ödeläggande infall i trakten, och
till sist (1535) förstördes A. af sultanen i Adal.
Några af kyrkorna hafva sedermera restaurerats.

Axumitiska inskriften. Se Axum.

Axumitiska riket. Se Axum.

Axungia (lat., af axis, axel, vagn, och
ungere, smörja). Se Ister. – A. benzoata. Se
Cerat.

Axvall. Se Axevalla hed.

Ay (Ai), liten stad i franska depart. Marne, 5 km.
ö. om Epernay. 4,969 inv. (1901). Producerar det
bästa champagnevinet.

Ayacucho [ajaku’t*å]. 1. Departement i
republiken Peru. 47,111 kvkm. 302,469 inv. (1896).
Landet ligger på högslätten mellan de västra och
östra Kordillererna och är bergigt; där upprinna
flera floder, hvilka antingen, såsom Apurimac och
Mantaro, gå till Ucayali (Amason) eller, såsom
Attiquipa och Acari, afflyta till Stilla oceanen. A. är
icke rikt på metaller, men lämpar sig väl för åkerbruk
och boskapsskötsel. Där odlas bl. a. kaffe, socker
och bomull. Många ruiner från inka-tiden. –
2. Hufvudstad i departementet, s. ö. om Lima,
2,560 m. ö. h. 20,000 inv. (1896). Biskopssäte och
universitet, 22 kyrkor, däribland 9 klosterkyrkor.
A., som 1539 anlades af Francesco Pizarro och då
kallades Huamanga, fick sitt nuv. namn efter
den i närheten belägna slätten Ayacucho
("dödsdalen"), där general Le Sucre 9 dec. 1824 vann en
fullständig seger öfver spanjorerna och därigenom
befäste Perus själfständighet.
(J. F. N.)

Ayala, Pedro Lopez de, spansk
historieskrifvare och skald, f. 1332 af högadlig ätt, d. 1407,
utmärkte sig som krigare, statsman och innehafvare
af de högsta ämbeten i Kastilien. Hans historiska
arbete Cronicas de los reyes de Castilla etc. (god
uppl. 1779–80) utgör en pragmatisk framställning
af Kastiliens historia från 1350 till 1396. Hans
förebild därvid var Livius, hvilken också af honom
öfversattes på kastilianska. A:s dikt Rimado de
palacio
lämnar en satirisk-didaktisk spegelbild af
olika samhällsklasser (utg. i bd 57 af "Bibl. de
aut. españ.").

Ayala, Adelardo Lopez de, spansk skald
och politiker, f. 1828 i Guadalcanal (Sevilla), d.
1879 i Madrid. A. var författare till manifestet i
Cadiz, som blef utgångspunkten för den revolution,
som 1868 störtade Isabella II, och tog under större
delen af sitt lif verksam del i politiken, hvilket ej
hindrade honom att intaga en rangplats inom den
spanska dramatiska konsten. Hans sju första dramer,
en del skrifna att uppföras endast af män, äro
famlande och osäkra i formen, men med Un hombre
de Estado
(1851) står han på säker grund. Därpå
följa Castigo y perdón (s. å.), Los dos Guzmanes
(s. å.), La estrella de Madrid (1853), Rioja och
Los comuneros (1854), Guerra y muerte (1855) och
El Conde de Castralla (förbjuden 1856 efter tre
representationer). I alla dessa står A. på den
gamla spanska teaterns grund, men med 1861
inträder han i en ny period med El tejado de vidrio,
ett fullt modernt sededrama, och El tanto por ciento,
som hänsynslöst blottar tidens guldtörst och brist
på idealism. El nuevo Don Juan (1863) är svagare,
men i Consuelo (1878), som skildrar en kvinnas
njutningslystnad med dess bittra följder, når A.
höjdpunkten af sin konst. Han var kolonialminister
i Canovas del Castillos första ministär och president
i cortes från 1878 till sin död.
Ad. H–n.

Ayamonte, befäst stad i spanska prov. Huelva,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free