- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
557-558

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baader, Franz Benedict (Xaver) von, tysk filosof - Baadsfjord, en från Norra Ishafvet 15 km. in i Varjag njarga (Varanger-halfön) - Baagö (Bågö), en liten ö i Lilla Belt - Baal, "herre", är namn på gudomen hos de västsemitiska folken - Baalbek (Balbek), "Dalens herre", stad i Syrien (det forntida Celesyrien) - Baar, en handelsvikt. Se Bahar - Baar, ett platå- och berglandskap i södra Baden - Baar, by i schweiziska kant. Zug - Baardssön, Paal. Se Paal Baardssön - Baastarden, det holländska namnet på bastards (se d. o.) - Baazius. 1. Johan B. d. ä., biskop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dennes inflytande på honom visar sig äfven i stilen,
som är mystisk, svårfattlig, aforistisk. – 1826
utnämndes B. till professor i filosofi och teologi vid
det nyinrättade universitetet i München och dog
där 1841. Fr. Hoffmann, hans förnämste lärjunge,
försökte systematiskt framställa hans åsikter. En
fullständig upplaga af B:s verk jämte inledning, biografi
och författarens brefväxling utgafs af Hoffmann m. fl.
1850–60 i 16 band. Ett urval af B:s "Filosofiska
skrifter" har utgifvits i svensk öfversättning (1901),
försedd med en längre inledning om hans lif och
åsikter.
(S–e.)

Baadsfjord [båds-], en från Norra Ishafvet 15
km. in i Varjag njarga (Varanger-halfön) inträngande
fjord. De brant ned i fjorden stupande fjällväggarna
göra den högst ogästvänlig, hvarför den har större
betydelse endast vid de stora torskfiskena om våren,
då en mängd båtar finner skydd där, medan
besättningen uppehåller sig i den strax öster om
mynningen belägna lilla handelsplatsen Makur.

Baagö (Bågö), en liten ö i Lilla Belt, n. v. om
Assens. Den utgör en socken och har 200 inv.

Baal, "herre", är namn på gudomen hos de
västsemitiska folken. Hvarje ort hade sin baal, som
skildes från andra genom tillägg af ställets namn
eller lokalgudens särskilda egenskap. Baal-por [**]
hette så efter berget Peor i Moab; Libanon och
Hermon hade hvar sin baal. I Sikem dyrkades en
"förbunds-baal", Baal-brit (Dom. 9: 4), af [**]
filisteerna i Ekron en "flug-baal", Baal-zbub [**]
(Beelzebub). Melkart var staden Tyros’ baal, Milkom
ammoniternas, Kemosj moabiternas o. s. v. – Dessa
baal’er voro fruktbarhetsgudar. En landsträcka med
källsprång kallades ett "baals land". Regn gafs
af "himmels-baal", Baal-samajim. Såsom solgud
kallades han Baal-hamman. Hammanerna,
solpelarna, voro hans symboler (Es. 17: 8). – I
Kanaan upptog israeliternas Jahve-tjänst den
inhemska Baalsdyrkans heliga orter, kultbruk och
gudsföreställningar. Jahve förbands med åkerbruket
och den högre kultur, som kanaaneerna egde, men
samtidigt med deras lägre religion. Han blef lik
kanaaneernas Baal eller Melek (ett annat vanligt
gudsnamn, se Molek) och åkallades under namnet
Baal (Osea 2: 16). Profeterna sågo, att Jahve icke
tålde en sådan sammanblandning och upptogo kampen
mot Baal för Jahve-trons renhet.
N. S.

Baalbek (Balbek), "Dalens herre", stad i
Syrien (det forntida Celesyrien), vid foten af
Anti-libanon, n. v. om Damaskus. De mest betydande
bland därvarande storartade ruiner äro lämningarna
af det "stora templet" och af Soltemplet. Det förra
bildar en aflång fyrkant af 80 m. lgd och 44 m. br.,
hvars tak uppbars af 54 korintiska pelare, af hvilka
6 ännu stå kvar i upprätt ställning. Båda templen
härröra antagligen från Antoninus Pius’ tid. Det större
förvandlades under Theodosius till en kristen kyrka,
hvarpå sedermera bägge ombildades till en fästning
samt råkade under den arabiska och turkiska tiden
alltmer i förfall, tills de 1759 förstördes af en
jordbäfning. B. var troligen i forntiden en hufvudort
för Baals-kulten. Staden (grekernas Heliopolis,
"solstaden") omtalas redan i egyptiska och assyriska
inskrifter, blomstrade som handelsstad och kultplats
under den grekisk-romerska tiden samt blef under
Augustus en romersk koloni. B. eröfrades 636 af
en bland kalifen Omars fältherrar, var ofta under
korstågen föremål för strid och sköflades ett par
gånger af mongoliska horder, 1401 af Timur. Dess
ruiner upptäcktes redan på 1500-talet åter af

illustration placeholder
Grundplan af Baalbeks ruiner.
A. »Stora templet». B. Soltemplet. C. Sexkantig förgård.
D. Förgård.

européer; de hafva upprepade gånger (t. ex. 1759)
skadats af jordbäfningar. Jfr Frauberger, "Die
akropolis von B." (1891). Nu är det en obetydlig ort
med omkr. 2,000 inv. och säte för en turkisk
kaimakam.

Baar, en handelsvikt. Se Bahar.

Baar [bar], ett till större delen ofruktbart platå-
och berglandskap i södra Baden, mellan
Schwarzwald och Rauhe alp. Det var intill 1803 ett
riksomedelbart landtgrefskap, men utgör nu hufvuddelen
af det mediatiserade furstendömet Fürstenberg, hvars
residensstad, Donaueschingen, fordom var
landskapets hufvudstad. Omkr. 650 kvkm. 50,000
inv.

Baar [bar], by i schweiziska kant. Zug. 3 km.
n. om Zug. 4,496 inv. (1900), till största delen
katoliker. Stora bomullsspinnerier (600 arbetare),
pappersfabrikation och kvarnindustri. Ö. om B.,
i "die hölle" (helvetet), ligga bekanta
droppstensgrottor med vackert formade stalaktiter.

Baardssön [bårds-], Paal. Se Paal
Baardssön
.

Baastarden [bast-], det holländska namnet på
bastards (se d. o.).

Baazius [bazius]. 1. Johan B. d. ä., biskop, f.
1581 i Gårdsby socken af Växjö stift. Efter
hemkomsten från en studieresa i Tyskland blef han först
(1613) rektor och sedan teologie lektor i Växjö samt
befordrades 1624 till kyrkoherde i Jönköping. Mycken
uppmärksamhet väckte B. genom en från 1628 mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free