- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
567-568

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Babar-öarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Agićev och De olycklige (1888–89) äro bilder ur
det kroatiska landtlifvet, och i Na rodjenoj grudi
(Vid fosterjordens sköte) utvecklas tanken, att naturen
förblir skön och landtlifvet härligt gentemot den
skämda stadskulturen. Novellen Mors och romanen
Radmilović äro djupt pessimistiska. B:s
mångskiftande väsen är ej heller främmande för humor och
satir. I romanen U noći ("I natten", 1886) gisslas

fint det politiska lifvet, likasom ock i Životopis jedne
ekscelencije
("Historien om en excellens", 1898).
B. har fått många efterföljare inom den kroatiska
novellistiken , men öfverträffar dem alla icke blott genom
större talang och stilistisk elegans, utan ock genom
hela sin estetiska världsåskådning och psykologiska
själfanalys, utan dramatiskt effektsökeri. Hans i
grunden melankoliska temperament har stundom ledt
hans sanningssökande, skeptiska ande på mystikens
och ockultismens afvägar, och ungdomens gäckade
illusioner ha drifvit honom till ett ofta hänsynslöst
kritiserande af sociala nutidsföreteelser. Hans flesta
arbeten hafva utgifvits af litteratursällskapet "Matica
hrvatska" i Agram.
A–d J.

Babiner, handelsnamnet på ett slags bruna
kattskinn från Ryssland.

Babinet [babine], Jacques, fransk fysiker, f.
1794 i Lusignan, d. 1872, började sin bana som
artilleriofficer 1813, men lämnade militäryrket redan
året därpå och blef professor i fysik först i Poitiers
och sedan vid Collège S:t Louis i Paris. B:s
forskningar rörde sig hufvudsakligen omkring
meteorologien samt den meteorologiska och mineralogiska
optiken. I likhet med Arago verkade han mycket för
vetenskapens popularisering. B. gjorde sig dessutom
förtjänt af vetenskapen genom uppfinning eller
fullkomnande af flere värdefulla fysikaliska apparater.
Så gaf han den pneumatiska maskinen en så väsentlig
förbättring, att den kom att bära hans namn, uttänkte
en ny hygrometer m. m.

Babinets kran [babines], fys. Se Luftpump.

Babington [bä’bi*tn], Anthony, engelsk
konspiratör, f. 1561, var en ifrig katolik och svärmisk
beundrare af den fångna Maria Stuart, hos hvilken
han en kort tid tjänstgjort som page, samt trädde
1586 i spetsen för en sammansvärjning, hvars syfte
var att befria henne, mörda Elisabet och hennes
förnämste ministrar samt med spansk hjälp
åstadkomma en allmän katolsk folkresning. Planen
upptäcktes dock af Elisabets minister Walsingham,
hvilken emellertid för att få vapen mot Maria Stuart
lät den utveckla sig ganska länge, tills den fångna
drottningen erhållit komprometterande kännedom om
saken. B:s fåfänga och oförsiktighet underlättade
ministerns plan. I aug. blef B. häktad och 20 sept.
1586 på ett grymt sätt afrättad. – Upptäckten af
denna sammansvärjning påskyndade Marias eget öde:
fem månader därefter blef äfven hon halshuggen.
Hon förnekade ihärdigt, att hon skrifvit de bref till
B., på grund af hvilka hon dömdes, och hennes
anhängare påstodo dem vara Walsinghams verk eller
åtminstone af honom vid dechiffreringen delvis
förfalskade. Därom har sedan förts en liflig historisk
polemik.
(V. S–g.)

Babington [bä’biŋtn], Charles Cardale,
engelsk botanist, f. 1808, professor i botanik vid
Cambridges universitet, har gjort sig ett namn såsom
lärare och skriftställare. Man har af hans hand
bl. a. Flora Bathoniensis (1834; suppl. 1839), The
flora of the Channel islands
(1839), Manual of british
botany
(8:e uppl. 1881), botaniska och entomologiska
uppsatser i en mängd tidskrifter samt på ett annat
område Ancient Cambridgeshire (1883) m. fl. bidrag
till grefskapet Cambridges arkeologi. B. dog i
Cambridge 1895.
(T. K.)

Babingtonit A. Levy, miner., efter d:r W:m
Babington (f. 1757, d. 1833) uppkalladt
magnesium-kalcium-järn-silikat i svarta, triklina kristaller,
hvilkas form liknar pyroxenernas.
A. Hng.

Babinopolje, hufvudort på Meleda (se d. o.).

Babinska republiken, ett lustigt sällskap, som
1568 stiftades af en polsk adelsman, Pszonka, på
hans gods Babin, nära Lublin. Sällskapet utöfvade
stort inflytande på sederna genom att tilldela den,
som gjort sig ofördelaktigt bemärkt, ett diplom, hvari
han utnämndes till ett mot hans fel svarande ämbete
inom babinska republiken. Så kunde en
processmakare utses till fredsdomare och en försnillare blifva
utnämnd till skattmästare. Sällskapet egde bestånd
till 1677 och räknade under sin glansperiod Polens
ypperste författare, såsom Jan Kochanowski, Mik.
Rej och Paprocki, bland sina medlemmar.
Svenskarna ha beskyllts för att under de polska
fälttågen ha förstört och bortröfvat sällskapets
handlingar. Emellertid äro protokollen från sjuttonde
århundradet återfunna. – I polska folkspråket
begagnas ännu uttrycket "babinsk riddare" i
betydelsen pultron och "nyhet från Babin" likbetydande
med "anka".
(A–d J.)

Babirussa (malaj. babi-rusa), zool. Se
Hjortsvin.

Babisa [bä’bisə] l. Lobisa, berglandskap i
engelska Central-Afrika (North Rhodesia), ö. om
Bangveolosjön, mellan den till denna flytande floden
Chambezi i n. och Muchinga-bergen i s. B.
genomforskades af Livingstone 1866–67.

Babism. Se Babi.

Bablah l. Babla (ind. babove l. babula), ett
garfsyrehaltigt surrogat för galläpplet, hvilket
användes i färgerier och tryckerier till frambringande
af gula (nankin) och bruna färgtoner. Af de tvenne
i handeln förekommande sorterna af denna frukt fås
den ena, den ostindiska, af Acacia arabica, och den
andra, den egyptiska (äfven kallad Garrat l.
Neb-Neb), af A. nilotica.

Babo, Lambert Joseph Leopold,
friherre von B., tysk landtbruksförfattare, f. 1790 i
Mannheim, d. 1862 i Weinheim, var lärjunge af
Thaer och själf rationell landtbrukare. Han har
författat populära skrifter i landthushållning, hvaraf
år 1856 i svensk öfversättning utgifvits "Kortfattad
åkerbrukslära i frågor och svar" till folkskolornas
bruk.
(H. J. Dft.)

Babolna, statsdomän i ungerska komitatet Komorn,
4,000 har. I B. finnes ett berömdt stuteri, där
arabiska fullblodshästar uppfödas.

Babongo. Se Abongo.

Baborak och Baboračka [-ra’tska], två
böhmiska nationaldanser med växlande takt.

Babord (af äldre bakbord, fnisl. bakbordi, no.
bakbord, da. bagbord), sjöv., den vänstra sidan af
ett fartyg, då man står vänd åt dess främre del.
Orden babord och styrbord hafva uppkommit däraf
att styret eller styråran på gamla tidens fartyg satt
på högra "bordet", nära aktern, icke längst akterut,
så att styrmannen, under det att han styrde, måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free