- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
603-604

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Back ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessutom finnas enstaka porträtt af honom, ett manligt
och ett kvinnligt i Braunschweig, Pastor Uijtenbogaert
(Remonstrant-kyrkan, Amsterdam), porträtt af den
rättslärde de Vroudt (1643) i Berlins museum samt
ett dubbelporträtt (han själf och hans hustru 1644),
i enskild ego i Köln m. fl.

2. Adriaen B., den föregåendes son, holländsk
figurmålare, f. 1635 eller 1636 i Amsterdam,
d. där 1684. Elev af sin far, var han hufvudsakligen
verksam i Amsterdam, men vistades rätt lång tid
i Rom (1659–69). Han målade historietaflor och
porträtt. I de förra är han mera besläktad med de
italianiserande målarna i Utrecht än med Rembrandt,
som fadern följde; i porträtten däremot sluter han
sig närmare till denne, ehuru han är mattare. Af
hans arbeten märkas flera regentstycken, Professor
Ruysch’s anatomiska föreläsning
(1670), Sju
inspectores för Collegium medicum i Amsterdam
(1683),
bägge i Amsterdams riksmuseum, och
Föreståndarinnorna för gubb- och änkehuset (1676), i
Amsterdams rådhus, samt porträtt af Daniel Niellius (1671),
i riksmuseet.
C. R. N. (O. G–g.)

Backer, Harriet, norsk målarinna, f. 21 jan.
1845 i Holmestrand, syster till pianisten Agathe
Backer-Gröndahl, studerade i München och Paris.
Hon målar porträtt och landskap, men hufvudsakligen
interiörer med figurer. Bland hennes arbeten märkas
En dam vid pianot (norska nationalgalleriet),
Bondstuga från Bretagne (tillhör konung Oscar),
Gamlestuen paa Kolbotnen med porträtt af Arne
Garborg med fru, Bondinteriör (galleriet i
Trondhjem).
G–g N.

Backer-Gröndahl, Agathe. Se Gröndahl.

Backergunje. Se Bakarganj.

Backfisch (ty.), urspr. stekt fisk; halfvuxen ung
flicka, flicka i slynåren, hvilken vill bli betraktad som
"stor". Goethe lär ha varit den förste, som användt
ordet i denna bildliga betydelse.

Backhuijsen l. Bakhuysen [-höjsen],
Ludolf, holländsk marinmålare, f. i Emden 1631,
d. i Amsterdam 1708. Vid nitton års ålder kom
han till Amsterdam för att egna sig åt
handelsyrket; men där vaknade snart hans anlag för
konsten, och sedan han på Allart van Everdingens
och Hendrik Dubbels’ ateljéer fått sin första
undervisning, utbildade han sig genom flitiga
naturstudier till en marinmålare, som väckte allmän beundran
och länge ställdes i rang närmast W. v. de Velde.
B. hade många lärjungar och efterhärmare, bl. a.
J. C. Rietschoof och Pieter Coopse. Arbeten af
honom finnas i nästan alla större gallerier.
Nationalmuseum i Stockholm eger ett, En landningsplats. B.
var äfven raderare och etsare. – Hans sonson,
Ludolf B., f. 1717, d. 1778, målade hästar och
kavalleristrider, men var en obetydlig artist.
(O. G–g.)

Backhuijzen [-höjsen], Hendrik B. van de
Sande
, holländsk målare, f. i Haag 1795, d.
därstädes 1860, var en af den holländska skolans
bäste landskapsmålare på sin tid och utöfvade en
betydande verksamhet som lärare.

Backiaderna. Se Bakchiaderna.

Backisk, som har afseende på Backus
(försvenskning af Bakchos).

Backlag, sjöv. Se Back 1 och Uppbacka.

Backlagsbord, sjöv., det bord, hvarvid ett
backlag spisar l. "skaffar". Backlagsborden äro
vanligen så inrättade, att de med lätthet kunna
uppläggas tätt under ofvanför varande däck, då de ej
användas. De nedtagas och iordningställas före
hvarje måltid och uppläggas därefter merendels åter,
men pläga jämväl under större delen af sön- och
helgdagar få användas af manskapet för
skrifning o. d.
H. W–l.

Backlagsduk, sjöv., en vanligen oljemålad duk,
tillhörande ett backlagsbord.

Backlagsförman, sjöv., en man, som utses af
hvarje backlag och har till åliggande att ansvara
för ordning och snygghet inom backlaget.

Backlagsman, sjöv., den man i ett backlag (utom
förmannen), som turvis för hvarje vecka hämtar
matkärlen och maten till hvarje måltid och därefter
rengör och återställer kärlen.

Backlund, Johan Oskar, astronom, f. 28 april
1846 i Älfsborgs län, blef 1866 student vid
Uppsala universitet, 1875 filos. doktor och s. å.
docent i astronomi. Han var därefter biträdande
astronom vid Stockholms observatorium. Därifrån
kallades han 1876 till observatör vid observatoriet
i Dorpat, men fästes 1878 såsom adjunkt vid Pulkova
observatorium. 1887 lämnade han denna ställning,
då han (1883) blifvit vald till ledamot af ryska
vetenskapsakademien i Petersburg, och flyttade till
nämnda stad. Sedan 15 mars 1895 är han efter
Bredichin direktör för Nikolaiobservatoriet i Pulkova.
B. invaldes 1888 till medlem af Vetenskapssocieteten
i Uppsala, 1895 till korresponderande ledamot af
Franska institutet och 1897 till utländsk ledamot af
Vetenskapsakademien. Af B:s utgifna arbeten må
nämnas Beräkning af relativa störingar för planeten
(112) Iphigenia
(1874), Zur entwicklung der absoluten
störungen eines cometen
(1880), Zur entwicklung
der störungsfunction
(1884), Studien über den
sterncatalog "Positions Moyennes de 3,542 étoiles,
déterminées à l’aide du cercle méridien de Poulkova dans
les années 1840–69 et réduites à l’époque 1855"

(1886), Über die herleitung der im achtem bande
der "Observations de Poulkova" enthaltenen
sterncataloge nebst einigen untersuchungen über den
Pulkowaer meridiankreis
(1888), Bemerkungen über
das auftreten von hyperelementären gliedern in der
störungstheorie
(1888), Über einige von Winnecke
am Pulkowaer meridiankreise in den jahren 1861–
63 angestellte beobachtungen
(1890), Über die
bewegung einer gewissen gruppe der kleinen planeten

(1892) samt det numera afslutade arbetet Calculs
et recherches sur la comète d’Encke
(1892 ff.).
Sistnämnda arbete, utfördt med pekuniärt understöd
af ingenjör Emanuel Nobel i Petersburg, utgör en
revision af alla från 1819 tll 1891 utförda
undersökningar öfver den enckeska kometen.
K. B.

Backman, Johan Harder, lagsamlare, f. 22
okt. 1790 i Onsala socken i Halland, tog 1810
vid Uppsala universitet juridisk examen, blef 1822
assessor i Göta hofrätt och var 1833–58 justitieråd.
Död 1 febr. 1862. Han utgaf det förträffliga verket
Ny lagsamling (8 dlr, 1831–60), som anses hafva
väsentligen främjat rättsvetenskapens studium i vårt
land och som är ett oumbärligt arbete för hvarje
svensk praktiserande jurist. Verket fortsattes af
C. E. Backman (2 dlr, 1874–78). Efter B:s död
utgafs hans Handbok uti tviste-, utsöknings- och
rättegångsmål
(1863).

Backman, Karl, finsk pedagog, f. 1805 i Lovisa
stad, blef student i Åbo 1823 och promoverades till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free