Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Badaksjan, alplandskap i Central-Asien - Badalić, Hugo, kroatisk poet - Badalona, stad i spanska prov. Barcelona - Badanstalt, byggnad, där bad tillhandahållas för allmänheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta. B. är sedan 1873 genom en öfverenskommelse
mellan Ryssland och England ställdt under
Afganistans öfverherrskap.
J. F. N.
Badalić [-itj], Hugo, kroatisk poet, f. 1851 i
Brod vid Save. Hans lyriska dikter, utgifna 1896
af litteratursällskapet "Matica Hrvatska" i Agram,
kännetecknas företrädesvis af en patriotisk stämning.
B. har därjämte på kroatiska öfversatt Goethes
"Faust" och Shaksperes "Coriolanus" samt skrifvit
libretton till den kroatiske kompositören Ivan Zajc’
nationella opera "Nikola Zrinjski".
A–d J.
Badalona, stad i spanska prov. Barcelona, vid
Medelhafvet. 19,240 inv. (1900). Det har
sockerfabriker samt drifver sjöfart och fiske.
Badanstalt, byggnad, där bad tillhandahållas för
allmänheten. Sådana anstalter ha alltsedan forntiden
inrättats i skilda länder. Om badens anordning hos
forntidens greker och romare se Romerska bad.
Liksom hos dessa antikens folk blef äfven hos
muhammedanerna varmluftsbadet (turkisk-romerska
badet) härskande, och om romarna utvecklat en
öfverdådig monumentalitet och lyx i sina badanstalter, så
finnas jämväl hos muhammedanerna praktfullt inredda
badhus, såsom i Damaskus och Kairo. På antikens
grundval, men mer eller mindre modifieradt, äro den
moderna tidens varmbad byggda. Dylika bad kunde
på grund af sin dyrhet ej liksom det gamla romerska
badet blifva verkliga folkbad. Att skaffa folket ett
billigt renlighetsbad blef alltså den främsta
uppgiften, och här tog England initiativet, på
1840-talet. I art. Folkbad skildras dessa bad med typen
hämtad från England; den går igen hos deras
efterföljare i Tyskland och återfinnes i annan form i de
s. k. lazarska tempererade duschbaden (jfr äfven
Skolbad). Till folkbad i vidare mening kunna
ej räknas de i England förekommande
"gentleman-club-baths", ehuru de egentligen utvecklats efter
de (med tvättinrättningar förbundna) stora folkbadens
mönster. Det är egentligen utvecklingen af bassängen,
simbadet, som här blir det karakteristiska. Uti alla
tidsenliga varmbadsanstalter förekommer numera en
sådan stor eller mindre simbassäng; därjämte
inrymmes där vanligen ett stort arbetarbad, hvilket gör, att
flera af dem räknas som arbetarbad och beskrifvas
som sådana.
I dessa nutida badanstalter finnas karbad, ång-
ch varmluftsbad, duschar af olika slag och
simbassänger. Genom byggnaden löper ett kombineradt
rörsystem, hållande ånga eller upphettad luft.
Badrummen uppvärmas genom s. k. körtingska
strål-kroppar eller värmeelement, bassängerna äro murade
i cement eller gjutna af betong med väggbeklädnad
af stålslipad cement o. s. v. Vattnet i dessa
simbassänger hålles sommar och vinter vid omkr. 22° C.
Mera bekanta badanstalter i utlandet äro: Vierordtska
badanstalten i Karlsruhe (öppnad 1873),
badanstalterna i Barmen (1882), Düsseldorf (1888), Frankfurt
a. M. (1896), Krefeld (1887), Stuttgart (1893) och
Berlin (s. å.) samt Viktoriabad i Wiesbaden.
De offentliga badanstalterna i Sverige hade under
äldre tider badstugans typ. De försvunno småningom.
År 1697 fanns i Stockholm vid Klara sjö en
fullständig badanstalt, uppförd af Urban Hjärne, med
varmbad, ångbad och varmluftsbad samt bassänger.
Dess öden äro oss obekanta. Någon offentlig
badanstalt i Stockholm fanns ej sedan, såvidt man
känner, förrän 1831, då hattmakaråldermannen K.
I. Lorens inrättade en dylik vid gamla Norrbro.
Lorensska badhuset hade 23 badrum med 2 kar i
hvarje samt ångbad och duschbad. 1867 framlade
professor C. Curman i Svenska läkarsällskapet en plan
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
