- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
627-628

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Badanstalt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Neckars mynning, där den stora sjöfarten på Rhen
slutar. 1901 utgjorde dess import och export
sjövägen 5,14 mill. ton och 1900 på järnvägar 3,47
mill. ton. – B. hade 1901 1,602 rikspost- och
telegrafstationer; i 72 kommuner funnos
telefonanläggningar.

Befolkningsförhållanden. Folkmängden,
som 1815 utgjorde 993,414 pers., var 1900
1,867,944, eller 123,9 på 1 kvkm. Bland de större
tyska staterna ha blott två tätare befolkning. Af
invånarna voro år 1900 926,277 män och 941,667
kvinnor, på 1,000 personer alltså 496 män och 504
kvinnor. Antalet födda utgjorde s. å. 59,572 och
döda 38,489; 13,585 äktenskap ingingos och 183
upplöstes genom skilsmässa. Antalet kommuner var
1901 1,608, däraf 120 städer. Städerna hade 1900
772,534 inv., landskommunerna 1,095,410 inv.
Sex städer hade mer än 20,000 inv. (Mannheim,
Karlsruhe, Freiburg, Pforzheim, Heidelberg och
Konstanz). Till religionen voro 1,131,639 (60,6
proc.) katoliker, 704,058 (37,7 proc.) evangeliska,
5,563 andra kristna och 26,132 (1,4 proc.) judar.
Katolicismen är alldeles öfvervägande i södra B., och
äfven i norra delen är den nästan jämnstark med
protestantismen. – Invånarna i södra B. upp till
Murg tillhöra den schwabisk-alemanniska stammen;
norr om Murg följer först en blandad befolkning,
och längst i norr är folket af frankisk stam. I vissa
trakter förekomma folkdräkter. Af befolkningen
sysselsatte sig 1895 729,000 med åkerbruk och
skogsskötsel, 598,000 med industri och handtverk,
171,000 med handel och kommunikationsväsendet;
94,000 voro i offentlig tjänst, 14,000 voro daglönare
och 113,000 utan bestämdt yrke.

Skolväsendet lyder (sedan 1881) under justitie-,
kultus- och undervisningsministeriet; de båda
universiteten (i Heidelberg och Freiburg, det förra med
protestantisk, det senare med katolsk teologisk
fakultet) samt tekniska högskolan och konstskolan (i
Karlsruhe) stå omedelbart under ministeriet, medan
för de öfriga skolorna är (sedan 1862) insatt en
särskild myndighet, öfverskolrådet; lägre
myndigheter för folkskolorna äro kretsskolråd (sedan 1883
13) och skolråd (i hvarje kommun). 1903 funnos
1,583 folkskolor, 14 gymnasier, 2 progymnasier, 3
realgymnasier, 2 realprogynmasier, 7 högre
realskolor, 17 realskolor, 10 högre borgarskolor, 7 högre
flickskolor, 4 lärareseminarier jämte tre förberedande
sådana, 1 lärarinneseminarium, 46 privatskolor (mest
för flickor) samt flera slöjdskolor och abnormskolor.
Med folkskolan, som är obligatorisk från 6:e till
14:e lefnadsåret, är i regeln förenad en slöjdskola
(för flickor), och vanligen anordnas en 1- l. 2-årig
söndags- eller fortsättningskurs för dem, som afgått
ur folkskolan. Dessutom finnas många fackskolor för
olika lefnadsbanor. De båda universiteten besöktes
under vintersemestern 1901–02 af 2,859 studenter,
den tekniska högskolan af 1,819 personer, vid de
enskilda orh allmänna mellanskolorna undervisas
omkr. 19,000 lärjungar, vid folkskolorna omkr.
275,000 och vid fackskolorna omkr. 15,000. –
Tidningspressen räknar omkr. 300 tidningar och
tidskrifter, däraf ungefär hälften äro politiska.
Statens utgifter för skolväsendet utgjorde enl. 1902
års stat 10,9 mill. mark.

Författning och förvaltning.
Styrelsesättet är konstitutionellt monarkiskt. Kronan är
ärftlig efter förstfödslorätt på manssidan, men, om
den utslocknar, bland manliga ättlingar af
badensiska prinsessor. Författningen är af 22 aug. 1818.
Landtdagen, som sammanträder minst hvartannat
år, består af 2 kamrar. I den första sitta prinsarna
af storhertigliga huset, hufvudmännen för sju
mediatiserade ätter, 8 representanter för den godsegande
adeln, valda för 8 år, den katolske ärkebiskopen i
Freiburg, den protestantiske prelaten, 2
representanter för universiteten, valda för 4 år, och 8 af
storhertigen för hvarje landtdagsperiod utsedda
medlemmar. Andra kammaren består af 63 medlemmar,
valda medelbart i 56 valkretsar för 4 år. Valrätt
och valbarhet äro bundna endast vid viss ålder (25
och 30 år). Då kamrarna icke äro samlade, finnes
ett ständerutskott, bestående af presidenten i första
samt 3 af första och 6 af andra kammaren valda
medlemmar. – I spetsen för förvaltningen står ett
statsministerium, som utgöres af de fem ministrarna,
bland hvilka en har titeln statsminister. Storhertigen
presiderar i alla viktigare frågor. Departementen
äro 4 – dessutom finnes en minister utan portfölj.
För förvaltningen är landet (sedan 1864) indeladt i 4
"landeskommissariat" (Konstanz, Freiburg, Karlsruhe
och Mannheim), hvilka vidare delas i 11 kretsar,
som utgöra ett slags större kommuner med vissa
gemensamma inrättningar för kultur, näringar,
fattigvård m. m., hvar med sin representation
("kreisversammlung") och med sitt verkställande utskott
("kreisausschuss"). Med hänsyn till statsförvaltningen äro
kretsarna delade i inalles 53 "amtsbezirke", styrda
af kollegiala "bezirksrath". Kommunen förvaltas af
ett "gemeinderath" under en borgmästare.
Hufvudstad är Karlsruhe. För rättsskipning finnes en
"oberlandesgericht" i Karlsruhe samt 8
"landgerichte" och 60 "amtsgerichte". – Krigshären
är ordnad efter preussiskt mönster och utgör,
jämte 3 preussiska regementen, den 14:e tyska
armékåren. – I tyska riksrådet har B. 3,
i riksdagen 14 deputerade. – Kyrkornas
rättsliga ställning gentemot staten är ordnad genom
en lag af 1860 och baserad på den principen, att
de äro fullt fria och själfständiga i alla religiösa
angelägenheter, men den till deras behof anslagna
förmögenheten förvaltas under gemensam ledning af
vederbörande kyrka och staten. Den sedan 1821
förenade evangelisk-protestantiska kyrkan är delad
i 25 dieces- eller kyrkokretsar (kirchenkreise) och
362 församlingar (kirchengemeinde). Hvar och en
af de senare är representerad af ett kyrkoråd
(kirchengemeinderath), kyrkokretsen af en
regelbundet sammanträdande diecessynod, som består af
präster och ett lika stort antal lekmän med dekanen
som ordförande. Representant för hela kyrkan är
generalsynoden, som samlas hvart femte år och består
af den af storhertigen utnämnde prelaten för
evangeliska kyrkan, 7 af storhertigen utnämnda, 24 valda
prästerliga och 24 valda lekmannaombud. Högsta
myndighet är det af storhertigen utnämnda, af
andliga och lekmän sammansatta öfverkyrkorådet
(oberkirchenrath). Den katolska kyrkan i B. lyder
under ärkebiskopen af Freiburg, som tillika är
metropolit i öfverrenska kyrkoprovinsen; under honom
lyda 35 landt- och 3 stadskapitel, hvart och ett
med en dekan, och 783 församlingar. Judarna hafva
ett öfverråd (oberrath) i Karlsruhe och 15 rabbiner.
Budgeten för 1902 upptog statsinkomsterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:03 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free