- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
653-654

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bagahus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

början på västra stranden, men utvidgades omkr.
år 800 af Hamn-er-rasjid med en ny stadsdel på
den östra. Dess högsta glanstid inföll i 10:e och 11:e
årh., då det skall hafva egt 12,000 karavanserajer,
100,000 moskéer och bönhus, många medreser
(koranskolor), 60,000 bad, 80,000 basarer och 2
mill. inv. År 1258 förstördes det af mongolerna och
än en gång år 1401 af Timur. Det eröfrades 1534
af osmanerna, men togs af perserna 1623. Dock
lyckades den turkiske sultanen Murad IV återeröfra
staden 25 dec. 1638, och sedan har den förblifvit
i turkarnas ego. Litt.: Le Strange, "Baghdad during
Abbasid caliphate" (1901), och Huart, "Histoire de
B. dans les temps modernes" (1901).
J. F. N.

Bagdad (El Refugio), uthamn till
Matamoros (se d. o.).

Bagdad-banan, en järnväg, som är under byggnad
mellan Bagdad och staden Konia i Mindre Asien.
Koncession på densamma gafs af sultanen 22 jan.
1902 för 99 år åt ett tyskt syndikat. Turkiet
garanterade däri bolaget en årsinkomst af 12,000
frcs per km. och 4,500 frcs såsom minimum för
driftkostnader per km. Skulle årsinkomsterna för
järnvägen öfverstiga 10,000 frcs per km., skulle dock
Turkiets garantisumma minskas med 60 % af
öfverskottet. Den årliga bruttoinkomsten per kilometer
för järnvägen skulle fråndragas hela
garantisumman för år och kilometer (16,500 frcs). Banan
skulle börja vid Konia (det forna Ikonion) och sluta
vid Persiska viken, vid en punkt, som Porten skulle
bestämma gemensamt med bolaget. Tillsammans
med sidolinjer skulle den få en längd af 2,500 km.,
och anläggningskostnaderna ha beräknats till 450
mill. kr. Bolaget har betingat sig ansenliga
privilegier, såsom uteslutande koncession på skeppsfarten
på Eufrat och Tigris, på grufdriften i det af
järnvägen genomlöpta området, på anläggandet af
bibanor o. s. v. Banan kommer att få oerhörd
betydelse genom att väcka till nytt lif de förut rikt
befolkade, men nu i förfall varande ciliciska slätterna
och framför allt det fordom så rikt odlade
Mesopotamien. Genom densamma kommer Konstantinopel
i direkt förbindelse med Persiska viken. Jfr
Rohrbach, "Die Bagdadbahn" (1902), och Pressel, "Les
chemins de fer en Turquie d’Asie" (s. å.).
E. A–t.

Bagdalin, ett slags bomullstyg.

Bagehot [bä’d**t], Walter, engelsk
nationalekonom, politisk författare och essayist, f. 1826 i
Langport, egnade sig en tid åt juridiken, men blef
snart sin fars medhjälpare och sedan hans efterträdare
som bankdirektör i sin födelsestad, samtidigt med
att han utvecklade en stor litterär verksamhet i
flera tidskrifter. 1860 blef han redaktör för
Englands mest inflytelserika ekonomiska veckotidning,
The economist, och fick därvid en djup inblick i
ledningen af landets ekonomiska och politiska lif.
Han behöll denna ställning till sin död, 1877.
– B:s essayer i litterära och politiska ämnen hörde
till de bästa i England under hans tid och ha
delvis ännu stort intresse. Hans förnämsta politiska
arbete är emellertid The english constitution (1867),
en numera klassisk framställning af den engelska
författningen sådan den såg ut i verkligheten; boken
vederlägger uppfattningen att maktfördelningens
princip ligger till grund för Englands statsskick och
visar upp kabinettets stora betydelse att förena den
utöfvande och den lagstiftande makten. Sin
allmänna samhällsåskådning framlade B. i Physics and
politics
(1872), som visar starkt inflytande från
darwinismen. Störst har emellertid B:s betydelse
varit som nationalekonom, på grund af en ovanlig
förening af vetenskaplig begåfning och praktisk
erfarenhet. Hans bok Lombard street (1873) klargjorde
för första gången beskaffenheten af Londons – alltså
världens förnämsta – penningmarknad och utöfvade
därför stort inflytande på Englands banks politik
under den följande tiden, liksom B. själf frågades
till råds af flere på hvarandra följande finansministrar.
I sin ekonomiska grundåskådning intog B. i allt
väsentligt den liberala skolans (särskildt Ricardos)
ståndpunkt, men sökte förena dess resultat med
historiens genom att begränsa deras giltighet till
nutidens mest framskridna samhällen, särskildt England.
Hans skrifter utmärkas, äfven då de beröra
invecklade frågor, af en sällsynt klarhet, originalitet och
åskådlighet; och hans stil präglas af en friskhet och
munterhet, som sakna motstycke inom den
ekonomiska litteraturen. B:s mindre uppsatser samlades
kort efter hans död i flera band (Literary studies,
två delar 1879, Economic studies 1880, Biographical
studies
1881).
E. Hkr.

Bageida. Se Bagida.

Bagelen, holländskt residentskap på södra sidan
af Java. 3,418 kvkm. och 1,438,772 inv. (1895),
däribland 914 europeer. Norra delen är bergig, den
södra rikt bevattnad och utomordentligt fruktbar
(ris kaffe, socker, tobak, indigo, te, kanel). På
halfön Karangbolong fås ätbara svalbon. Residenten
bor i Poervoredjo.
J. F. N.

Bager, Oluf Nielssön, dansk köpman,
rådman i Odense, f. 1521, d. 1602, är ryktbar för
sin stora rikedom. Han lånade ofta penningar åt
Fredrik II och underhöll till stor del den danska
krigsmakten under det nordiska sjuårskriget (1563
–70). Så stort var hans anseende, att samtiden
på honom öfverförde den bekanta sägnen om
Fuggerna i Augsburg och kejsar Karl V. Han skall
nämligen, då Fredrik II en gång gjorde honom ett
besök, hafva låtit elda med kanelbark och därvid
uppbränt några konungens skuldsedlar. Hans
präktiga gård kvarstår ännu i Odense. Då han dog, hade
han mist sin rikedom.
C. R.

Bager. 1. Haqvin B., nationalekonomisk
författare och rimmare, f. 1710 eller 1711 i Malmö,
där han från 1734 var en hederlig handelsman och
dog 1782. Han var en välmenande, ehuru något
processlysten patriot och utgaf ej mindre än fjorton
nationalekonomiska ströskrifter. Dessutom lät han
införa en stor mängd artiklar i tidningar. Hans
skrifter äro orediga i sin framställning och
uppblandade med platta och löjliga rimmerier, hvarför
hans namn har öfvergått till ett appellativ med
betydelsen usel versmakare.

2. Lorens Isak B., den förres sonson,
köpman och kommunalman i Malmö, f. 1785, d. 1857.
Näst Suell anses B. hafva haft största förtjänsten
om byggandet af Malmö hamn. 1817 valdes han
till stadens representant i riksdagen. Den s. k.
Josefinas slöjdskola hade hans nit och uppoffringar att
tacka för sin tillkomst.

Bageri betecknar: 1) yrkesmässig bakning; 2)
lokal, hvari sådan bakning plägar försiggå (i
motsats till bakstuga o. d. för husbehofsbakning); 3)
näringsdrift, som har brödberedning och försäljning i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free