- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
661-662

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bagger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i s. v. Efter fredsslutet fingo alla dessa försvarsverk
emellertid förfalla, och 1742–43 måste därför
provisoriska befästningar anläggas. Men än en gång
var fred ej väl sluten, förrän bekymmerslösheten
åter var framme, och då ändtligen röster häremot
1770 höjdes, svarades, att vid behof kunde ju B.
försänkas och förses med försvarsverk på samma sätt
som 1719. Sedermera utfördes dock en del
reparationsarbeten, men 1808 iståndsattes Stäkesverken för
sista gången; ännu synas dock, synnerligast på B:s
södra strand, lämningar af desamma. Under förra
århundradet kom frågan om B:s upprensning ofta på
tal, första gången 1823; och såväl 1823 som 1839
års försvarskommittéer förordade sundets fördjupande
och befästande, men de förslag, som härför
uppgjordes 1859 och 1871, ansågos för dyra. Äfven
1878 års befästningskommitté tillstyrkte B:s
upprensning och försvarsverks byggande såväl där som vid
Skurusund; och detta förslag återkom 1884, men
utan resultat. Slutligen inlämnades 1893 af enskilda
personer till k. m:t en ansökan om att få bygga en
kanal genom det en knapp kilometer s. om B.
liggande Moranedet; denna ansökan är emellertid
ännu (1904) oafgjord. – B. har, liksom den
närbelägna fjärden, sannolikt sitt namn efter
sjöhjälten Jakob Bagge, som egde och skref sig
till den invid detsamma liggande gården Bo å
Värmdön.
L. W:son M.

Bagger (ty.) l. Baggert (da.). Se
Mudderverk.

Bagger, Hans, dansk biskop, f. 1646 i Lund.
Ehuru hans fader var lektor vid Lunds domskola,
blef sonen 1663 student vid Köpenhamns universitet.
Under en längre vistelse i Wittenberg anslöt sig B.
nära till den strängt ortodoxe lutheranen Abraham
Calovius. 1669 blef han magister i Lund och 1670
professor därstädes, men for 1674 till Danmark,
blef stiftsprost i Köpenhamn och efter att ha äktat
Griffenfelds syster 1675 biskop i Själlands stift. Han
är upphofsman till den, efter några modifikationer,
ännu gällande "kyrkoritualen" (1686) och
"altarboken" (1688). I öfverensstämmelse med sina
statskyrkliga åsikter uppträdde han ifrigt emot
att Danmark öppnades för reformerta och
katoliker. Död 1693.
(E. Ebg.)

Bagger, Karl Kristian, dansk skald, f. i
Köpenhamn 11 maj 1807, blef student från Sorö
akademi 1828, vistades därefter i sin födelsestad till
1836, då han flyttade till Odense som redaktör för
"Fyens stifts avis". Död därstädes 25 okt. 1846.
Han var född som ett oäkta, fastän legitimeradt,
barn, och detta hans ursprung synes ha gifvit hela
hans lif en disharmonisk prägel. Som författare egde
han varm och stark känsla och ett våldsamt lynne,
men ödelade sin talang genom dryckenskap och lättja.
En ypperlig novell, Min broders levned (1835, 2:a
uppl. 1899), vann ej den uppmärksamhet den
förtjänade, och ett bättre öde fick hvarken hans
sorgespel Dronning Christine og Monaldeschi (1833) eller
hans tre diktsamlingar (Smaadigte 1834, Digtninger
1836 och Öjeblikkets börn 1845), ehuru de
innehålla flera mycket vackra lyriska dikter. Hans
Samlede skrifter utgåfvos 1866–67 i två band med
lefnadsteckning af Vilh. Möller. Ett urval utgafs
af H. Schwanenflügels 1898 under namnet
Digtninger.
E. Ebg.

Baggert (da.). Se Mudderverk.

Baggesen, Jens (Immanuel), dansk skald,
f. 15 febr. 1764 i Korsör, var som barn svag och
grubblande. Moderns
svårmodiga lynne och mörkt
religiösa åskådning
inverkade starkt på gossen, som
redan vid nio års ålder haft
svåra religiösa anfäktelser
och velat dränka sig af
försmådd kärlek. Lifvet i
hemmet gaf näring åt
ytterligheterna i hans karaktär,
och intet ordnadt arbete
förlänade honom nödig
jämnvikt. Genom gynnares
understöd fick han tillfälle att

illustration placeholder


genomgå latinskolan i Slagelse och blef 1782
student i Köpenhamn. Trots en till följd af
omåttlig läslust redan angripen hälsa stod han ut med
armodets umbäranden samt fick småningom vänner och
gynnare (bl. a. den norske skalden Pram) tack vare
sin poetiska talang och ovanliga vakenhet. Redan
som skolpojke hade B. skrifvit vers, och dikter af
honom väckte 1783 och 1784 så stort bifall, att
öfver 1,200 subskribenter anmälde sig till hans första
större arbete, Komiske fortællinger (1785). Dessa
voro skrifna i Wessels stil, och B. framhöll senare, att
det var eftergift för den rådande smaken, icke
inspiration, som dref honom till humoristiskt
författarskap. Allmänheten intogs af den unge skaldens
eleganta konversationston, den mästerliga
behandlingen af versen samt den växelvis lyriska och
satiriska, kritiskt oppositionella, stämningen i
dikterna. Wessel själf hyllade B. som den uppgående
solen. B:s rykte växte ytterligare genom en mängd
i tidningar och tidskrifter införda dikter, hvilka
utmärkte sig för en lekande kvickhet, en liflig fantasi
och – först och främst – en formell konstnärlighet
utan like. Han upptogs i landets högsta kretsar
samt blef en ständig gäst hos de högförnäma tyska
familjerna i Köpenhamn och på de stora adelsslotten i
landet. De danska litterära kotterierna, där
demokratiska och nationella idéer börjat tränga igenom,
sågo med ogillande hans förtrolighet med de tyska
elementen. Denna misstämning skärpte polemiken mot
hans klena operatext Holger danske (1789), som
öfverskattades af hans aristokratvänner och gjordes
till föremål för häftiga litterära angrepp
("Holger-fejden"). Pinsamt berörd af denna motgång, antog
B. med glädje hertigens af Augustenborg understöd
för en längre utrikesresa. 1789–90 uppehöll sig
B. i Tyskland och Schweiz, gjorde ett kort besök i
Paris, där han frihetsjublande dansade en solodans
på Bastiljens ruiner, och trädde i personlig beröring
med ett stort antal af dåtidens förnämste filosofer
och författare. Under resan gjorde han bekantskap
med Sophie Haller, dotterdotter till skalden och
naturforskaren Albrecht von Haller, betogs af en
häftig kärlek och hemförde henne som sin hustru. Resans
början skildrade han i Labyrinthen (2 bd 1792–93),
som tillhör Danmarks yppersta prosaverk genom
ursprungligheten i uppfattning samt stilens liflighet.
smidighet och renhet. Stort bifall hade äfven egnats
hans Ungdomsarbeider (1791), som bl. a. innehöllo
den poetiska berättelsen Emma, Kalundborgs krönike
och Forfatterens liv og levned.

Någon varaktig stad kunde B. emellertid ej vinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free