Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 683-684 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baini, Giuseppe, italiensk musikteoretiker och kyrkokomponist - Bain-marie, fr., vattenbad - Bains, namn på flera franska badorter - Bains. 1. B. du Mont Dore, badort i depart. Puy de Dôme - Bains. 2. B. en Vosges, äfven B. les B. i depart. Vosges - Bains. 3. B. de la Reine, badort i Algeriet - Baipur. Se Beypur - Bairakdar l. Beirakdar (pers.-turk.), "fanbärare" - Bairam (pers.-turk. beiram, "fest") i Turkiet det muhammedanska årets två stora fester - Baird, Spencer Fullerton, nordamerikansk zoolog - Baireuth l. Bayreuth, hufvudstad i bajerska regeringsområdet Ober-Franken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Baini, Giuseppe, italiensk musikteoretiker och
kyrkokomponist, f. 1775 i Rom, utbildade sig i
Seminario romano, upptogs som sångare i påfliga
kapellet, för hvilket han sedermera blef direktör,
efter att förut hafva afböjt tvenne af Napoleon honom
gjorda anbud, nämligen direktörsplatsen vid kejserl.
kapellet i Paris och anställning som generaldirektör
för hela Frankrikes kyrkmusik. Död 1844. B. kan
anses såsom den siste utlöparen af den gamla romerska
skolan, hvars hela stränghet han reproducerade midt
under en modern tidssmak. Hans Miserere är också
det enda verk af nyare tonsättare, hvilket njutit
äran att upptagas bland dem, som under påskveckan
sjungas i Sixtinska kapellet. Mest betydande är B.
likväl såsom musikalisk forskare, framför allt genom
sitt berömda källverk Memorie storico-critiche della
vita e delle opere di Giovanni Pierluigi da
Palestrina (1828), hvilket, i trots af en nog ensidig
beundran och partiskhet för Palestrina, likväl innehåller
ytterst viktiga underrättelser om den gamle mästaren
och hans föregångare.
A. L.

Bain-marie [bä mari], fr., vattenbad.

Bains [bä], namn på flera franska badorter. –
1. B. du Mont Dore, badort i depart. Puy de
Dôme. 1,866 inv. (1900). Betydande mineralbad.
Romerska fornlämningar. – 2. B. en Vosges,
äfven kalladt B. les B. i depart. Vosges. 1,529 inv.
(1901). Flera varma mineralkällor. – 3. B. de
la Reine, badort i Algeriet, 3 km. från Oran.
B. hade under medeltiden stort anseende bland
araberna. Under spanjorernas herravälde besöktes det
mycket af adeln och fick sitt namn efter Johanna,
dotter till Isabella den katolska.

Baipur [baipo’*]. Se Beypur.

Bairakdar l. Beirakdar (pers.-turk.),
"fanbärare". – Mustafa B., Mahmud II:s energiske
storvesir (1808–09).

Bairam (pers.-turk. beiram, "fest") betecknar i
Turkiet förnämligast det muhammedanska årets två

Bairam-fest i Bagdad.

stora fester: kütsjük beirám, "lilla beiram" l.
Ramazán beiram-í och bujúk beiram, "stora beiram",
l. kurban beiramí, "offer-beiram". Lilla
beiram firas omedelbart efter fastemånaden Ramadan
(se d. o.) under de 3 första dagarna af Sjauwal
(årets 10:e månad). Vid denna fest, som liknar de
kristnes jul och nyår, kläda sig alla i nya kläder
(äfven den fattigaste skaffar sig något litet nytt
plagg), vänner och bekanta mötas i hemmen och
moskéer, på gator och kaféer med lyckönskningar
och kyssar; gåfvor och välfägnad (kakor och frukter)
kringskickas, äfven tjänare erhålla gåfvor och besöka
forna husbönder i samma ändamål, och nästan alla
bodar (utom för mat- och dryckesvaror) äro stängda.
Många, i synnerhet kvinnorna, besöka aflidna
anförvanters grafvar och smycka dem med kvistar af
palm och basilikeört. De förmögne sätta upp tält
kring grafven, där de mottaga visiter med allsköns
undfägnad och därunder låta fattiga skollärare
recitera delar af koranen. Den egentliga betydelsen af
"lilla beiram" är dock att vara en "allmosans fest",
då efter rikliga allmosors utdelande åt de fattige på
första dagen en särskild predikan hålles i moskén,
hvarefter hela församlingen lyfter upp händerna och
beder "för syndernas förlåtelse, sjukas tillfrisknande,
god årsväxt och bevarande från allt ondt och skuld".
– Stora beiram, som firas 10–14 i
Su-l-Hidsje (årets 12:e månad), är egentligen
mekkapilgrimernas "slaktoffersfest" på den dag (den 10:e),
då de anträda sin färd till minne af att Abraham
offrade sin son Ismael på ett berg vid Mekka
(muhammedansk uppfattning af legenden om Isaks offer
på Moria berg), hvadan hvarje husfader samma dag
"offrar" (d. v. s. slaktar) ett lamm eller en get och
därmed tillreder en festmåltid. För öfrigt firas denna
"muhammedanernas påsk" på ungefär samma sätt
som "lilla beiram", men i mindre omfång och med
mindre feststämning.
H. A.

Baird [bä*’d], Spencer Fullerton,
nordamerikansk zoolog, f. 1823 i Pennsylvanien, d. 1887,
blef 1855 vice sekreterare och 1878 förste sekreterare
vid "Smithsonian institution" i Washington. B. är en
bland dem, som kraftigast bidragit till kännedomen
om Nord-Amerikas vertebrat-fauna, särskildt genom
bearbetning och anordning af det rika material, som
blef samladt under de resor och undersökningar,
hvilka föregingo anläggningen af järnvägarna, mellan
de östra och västra staterna i Nord-Amerika.
F. A. S.*

Baireuth l. Bayreuth [ba’jröjt], hufvudstad
i bajerska regeringsområdet Ober-Franken, 340 m.
ö. h. 29,387 inv. (1900), inklusive garnison; däraf
5,255 katoliker och 386 judar. Det eger ett kungligt
slott, flere kyrkor, däribland en protestantisk i
spetsbågsstil, synagoga, operahus m. fl. märkliga
byggnader, bland hvilka det af Richard Wagner byggda

Wagner-teatern i Baireuth.

"Bühnenfestspielhaus" för uppförande af hans
stycken, hvilket invigdes aug. 1876 med "Ring der
Nibelungen". Wagner är begrafven i sin villa
Wahnfried därstädes. Skalden Jean Paul (Richter)
tillbragte en stor del af sin lefnad i B., där han
dog 1825, och där hans staty (af Schwanthaler)
blef upprest 1841. – B. som först omtalas 1194,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>