Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bakteriologi, läran om bakterierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motståndskraft hindras i sin utveckling och eventuellt bringas
till afdöende, hvilket förhållande utgör grundvalen
för tuberkulosens behandling, särskildt vid s. k.
sanatorier, där man genom lämplig allmän
behandling söker höja organismens motståndskraft. De
sjukliga förändringar, som bacillerna alstra, förorsakas af
lokal inverkan på väfnaderna af de af bacillerna
åstadkomna toxinerna; resorptionen af dessa
åstadkommer också allmän inverkan på organismen i
form af feber, aptitlöshet, kraftnedsättning m. m.
B. lepræ, spetälskebacillen, är en bacill, som till
utseende och färgreaktioner i hög grad liknar
tuberkelbacillen, och som konstant förekommer i
spetälskans karakteristiska sjukliga förändringar. Dessa
utgöras hufvudsakligen af tumörer i och under huden
i ansiktet och på lemmarna; under sjukdomens förlopp
uppträda förändringarna också i inre organ.
Sjukdomen är ytterst kronisk och leder till döden; den
har kunnat öfverföras på människor, men bacillernas
öfverförande på djur har hittills ej lämnat säkert
positiva resultat.
B. syphilis, syfilisbacillen, förekommer i de
karakteristiska syfilitiska förändringarna och kan genom
bestämda skiljetecken skiljas från andra baciller.
Dess öfverförande på djur har hittills icke lämnat
positiva resultat. Bacillerna förekomma i de
sjukliga förändringarna vid sjukdomens alla olika stadier.
B. mallei, rotsbacillen, är en mycket liten bacill,
som förekommer konstant i de sjukliga förändringar,
som karakterisera rotsen. Bacillen kan med lätthet
renodlas, och öfverförd på hästar och åsnor
åstadkommer den typisk rots. Rotsnybildningarna
förekomma mest i näsan och angränsande kaviteter, men
äfven i huden och sätta ofta metastaser i inre
organ. De sönderfalla lätt, och i
sönderfallsprodukterna, som förmedla smittans spridning, finnas
bacillerna. Rotsen kan öfvergå på människor och
åstadkommer hos dem väsentligt samma förändringar
som hos djuren; bland dessa äro hästar och åsnor
mest mottagliga.
B. rhinoscleromæ, rinoskleromets bacill, är en
kort, i ändarna afrundad bacill, som konstant
förekommer i de sjukliga förändringarna vid
rinoskleromet, en hufvudsakligen i Österrike och sydvästra
Ryssland förekommande kronisk sjukdom, som utgöres
af tumörer och diffusa förtjockningar i näsans,
gommens och svalgets slemhinnor.
B. actinomyces, strålsvampbacillen, förekommer
konstant i de sjukliga förändringar, som karakterisera
aktinomykos. Den bildar kolonier, i hvilka bacillen
strålformigt växer ut från en gemensam bas. Den
kan renodlas och har med positivt resultat
öfverförts på djur. Den är orsaken till
strålsvamp-sjukdomen hos djur, hufvudsakligen nötboskapen, och
hos människor; de sjukliga förändringarna bestå i
tumörbildningar i käkarna, men äfven i inre organ
kunna nybildningarna uppträda. Infektionen sker
antagligen med foder, som varit bärare af svampen.
Äfven hos människan sker infektionen oftast från
munhålan, men kan äfven ske på annat sätt, t. ex.
genom tarmkanalen eller respirationsapparaten.
Nybildningarna innehålla äfven hos människan konstant
svampen; de sönderfalla lätt varigt, utbreda sig på
kringliggande organ och kunna metastasera till
aflägsna organ medelst blodvägarna.
Vidare må nämnas de viktigaste patogena baciller,
hvilka så godt som uteslutande äro patogena för djur.
Rauschbrandens bacill åstadkommer hos kalfvar
och lamm en hastigt till döden förlöpande sjukdom,
hvilken kallats rauschbrand eller charbon
symptomatique. Bacillerna kunna renodlas, och
öfverförda på mottagliga djur åstadkomma de den
typiska sjukdomen. Detsamma gäller de baciller,
hvilka konstant förekomma i de sjukliga
förändringarna vid svinens rödsjuka. En annan
svinsjukdom, svinpesten, swineplague eller
hog-cholera, orsakas också af en bacill, som renodlats
och som med positivt resultat i renodling öfverförts
på djur. Detsamma gäller de baciller, som vid
hönskoleran konstant förekomma i de sjukligt förändrade
organen.
Bland spirillerna finnes en mängd saprogena
bakterier, af hvilka de flesta ännu föga undersökts;
särdeles ofta förekommer i munkaviteten spirochæte
buccalis l. denticola; den synes icke ega någon
patogen betydelse.
Bland patogena spiriller är den viktigaste den af
Koch år 1884 upptäckta spirillum choleræ asiaticæ
(fig. 23), hvilken bildar en liten kommaliknande
böjd staf, hvarför den också till en början af
sin upptäckare benämndes kommabacillen. Den
upptäcktes i uttömningarna från kolerasjuka, hvarest
den i oerhörda massor förekommer i den sjukdom,
som benämnes asiatisk kolera. Spirillen odlas
med lätthet på en mängd olika näringssubstrat,
såväl flytande som fasta, och
alstrar därvid ytterst
verksamma toxiner. Den kan i sina
odlingar på fast näringssubstrat
skiljas från andra
spirill-kulturer genom särskilda
kännemärken. Den förekommer i
allmänhet i kulturerna som böjda,
rörliga, sporfria stafvar, men
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
