- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
755-756

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balanskonto ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På Karlberg idkade han med stor ifver gymnastik-
och fäktöfningar samt var under fyra år
"gymnastikprimarie". B. vardt 1866
underlöjtnant vid Närkes
regemente och befordrades
där till förste löjtnant
1875 och kapten 1884.
Han utnämndes 1885 till
lärare och 1887 till
öfverlärare i militärgymnastik
och fäktning vid
gymnastiska centralinstitutet samt
erhöll 1894 rang af major,
1900 af öfverstelöjtnant
och 1904 af öfverste i
armén. – B. hade 1866–
68 genomgått fullständig

illustration placeholder


pedagogisk, militär och medicinsk kurs vid
gymnastiska centralinstitutet. Dessa studier fortsattes
1868–70, hvarunder han tjänstgjorde såsom
biträdande extra lärare vid centralinstitutet och å
Karlberg. 1870–72 var han gymnastiklärare vid
kavalleriets ridskola å Strömsholm. Sedan hösten
1872 har B. oafbrutet verkat vid gymnastiska
centralinstitutet. Han har därjämte tjänstgjort såsom
gymnastiklärare vid flere af hufvudstadens större läroverk
samt en tid äfven egnat sig åt sjukgymnastik.

Inseende att den frivilliga utöfningen af gymnastik
och idrott var föga utvecklad i Sverige, i jämförelse
med förhållandet i andra länder, arbetade B. redan
tidigt för gymnastikens spridning äfven utanför skolans
område och stiftade i sådant syfte 1875 Stockholms
gymnastikförening samt 1878 Stockholms gymnastik-
och fäktklubb, i hvilka han fortfarande är ordförande.
Han har sedermera tagit initiativet till eller medverkat
vid stiftandet af flere bland hufvudstadens mera
lifskraftiga idrottsföreningar, bl. a. Stockholms
roddförening, Stockholms allmänna skridskoklubb,
Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige,
Sällskapet för befrämjande af skolungdomens fria lekar,
Skandinaviska gymnastikläraresällskapet. Såsom
styrelsemedlem tillhör han äfven Svenska
turistföreningen, Föreningen för skolungdomens
vapenöfningar m. fl. Inom sistnämnda förening har B.
under 28 år anordnat de hvarje höst återkommande
täflingsskjutningarna mellan Stockholms skolungdom.
Slutligen har han äfven arbetat i Svenska gymnastik-
och idrottsförbundet samt för stiftandet af det s. k.
Riksförbundet och anordnandet af de storartade
nordiska spelen.

B. har framgångsrikt anordnat gymnastikuppvisningar
och gymnastikfester samt med Stockholms
gymnastikförening deltagit i sådana inom landet.
Dessutom har han tillvunnit den svenska gymnastiken
stort erkännande i utlandet, när han uppträdt i
spetsen för sina väl öfvade afdelningar vid
gymnastikfester i Bruxelles (1877 och 1880), London (1880
och 1889), Köpenhamn (1880), Paris (1889 och
1900). Han har valts till ordförande i internationella
skridskoförbundet samt till ledamot af olympiska
spelens internationella kommitté. Äfven på det
litterära området har B. varit verksam. 1874 gaf han
uppslag till "Tidskrift i gymnastik" (se d. o.),
hvars redaktion han tillhörde i flere år. 1881
uppsatte han "Tidning för idrott" (se d. o.), hvilken
han redigerade, tills den 1897 ombildades till "Ny
tidning för idrott", hvars redaktion han oafbrutet
tillhört. Under medverkan af flere bland landets
förnämste idrottsmän utgaf han 1886–88 Illustrerad
idrottsbok
(3 bd). Han har varit ordförande i
kommittéer för utarbetande af militära reglementen för
sabel- och bajonettfäktning samt gymnastik. – B:s
betydelsefullaste gärning är att hafva i vida kretsar
väckt lusten för härdande kroppsöfningar i det fria.
Oegennyttigt och i patriotiskt syftemål har han verkat
för fostrande af ett kraftigare släkte. Också hyllades
han på sin 60-årsdag 1904 såsom svenska idrottens
organisatör genom en nationell fest på Skansen,
hvarvid till honom öfverlämnades en insamlad stor
penningsumma med åtföljande gåfvobref på tomt till
en villa vid Nynäs.

Balck, William, preussisk officer och
militärförfattare, af svensk härkomst (samma släkt som
Viktor B.), f. 19 okt. 1858, blef 1877 officer vid
78:e infanteriregementet, 1892 kapten därstädes och
något senare lärare vid krigsskolan i Danzig, senare
i Engers, flyttades 1899 såsom kompanichef till 56:e
infanteriregementet samt blef 1900 major vid
generalstaben och lärare vid krigsakademien i Berlin. B.
har utgifvit Taktik (2 dlr, 1897–98, 3:e uppl.
1903), ett omfattande och mycket berömdt verk,
samt några smärre taktiska arbeten.
C. O. N.

Balcon [balkå’], fr., bygnk. Se Balkong.

Baldakin, urspr. ett fordom
användt dyrbart tyg från
Baldak (västerländskt namn på
Bagdad); af tyg förfärdigad
prakthimmel öfver en tron, en
predikstol, ett altare, en graf,
en säng o. s. v.; ett af
konsoler eller pelare buret litet
tak öfver en predikstol, ett
altare, en staty.
illustration placeholder
Baldakin från ett buddisttempel i Kina.

Baldamus, August Karl
Edvard
, ornitolog, f. 1812
i Giersleben vid Aschersleben,
d. 1893 i Wolfenbüttel, var
gymnasielärare och pastor, men
sysslade väsentligen med
ornitologiska forskningar, tog
initiativet till bildandet af ett ornitologiskt sällskap,
hvars sekreterare han var i många år, samt
skref både vetenskapliga och populära arbeten om
fåglar och fågelvård. Af dessa arbeten ha
Vogelmärchen (1876; "Fågelsagor", 1886) och Handbuch
der federviehzucht
(1876–78; "Handledning i
fjäderfäskötseln" af G. Möller efter Baldamus m. fl.)
utkommit i svensk bearbetning.

Balde, Jakob, tysk latinsk skald, f. i Elsass
1604, d. i Neuburg 1668, var professor i retorik vid
universiteten i Ingolstadt och Innsbruck samt
innehade äfven flera prästerliga tjänster. Hans Opera
omnia
utgåfvos 1729 i 8 band. Under det att hans
tyska dikter äro svaga, visa de latinska stor
skaldebegåfning och ha inverkat på Pegnitzorden.

Baldegger-sjön, i Schweiz. Se Hallwil.

Balder, nord. myt., en af asagudarna, son af Oden
och Frigg. Om B. berättas på olika sätt i de isländska
källorna och i Saxos "Historia danica". Af de
isländska källorna har Snorres Edda den utförligaste
framställningen och skildrar Balder sålunda: "Om
honom är endast godt att säga; han är den bäste
och honom lofva alla. Han är så fager till utseendet
och så skinande, att det lyser af honom, och en ört

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:54:39 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free