- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
773-774

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balfour of Burleigh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Balineser. Se Bali-stammen.

Balingsta, socken i Uppsala län, Hagunda härad.
2,146 har. 517 inv. (1903). B. utgör ett
konsistoriellt pastorat i Uppsala stift, Hagunda kontrakt.
Den gamla kyrkan, af gråsten, med kor, skepp och
apsid samt hvalfmålningar från 1400-talet, håller
nu på att förfalla. I socknen, vid Låsta-viken, ligger
den gamla sätesgården Vik.
Hs Hd.

Baliol [bei’li*l], namn på tvenne skotska konungar.
1. John B. När den skotska konungaätten 1286,
med Alexander III, utslocknade på manssidan, skulle
kronan tillfalla hans dotterdotter Margareta ("flickan
från Norge", dotter af norske konungen Erik
Magnusson), men hon afled 1290 på färden till Skottland.
Nu uppträdde ej mindre än 13 pretendenter till
skotska kronan. De mest betydande af dessa voro
John Baliol, lord af Galloway, och Robert
Bruce
, earl af Annandale, den förre dotterson till
den äldre, den senare son till den yngre dottern till
earlen af Huntingdon, konung Vilhelm lejonets
broder. Edvard I, konung af England, tog afgörandet
af trontvisten i sin hand och erkändes af skotska
parlamentet som skiljedomare. En kommission,
bestående af 24 engelsmän, utnämnda af Edvard, och
40 skottar, utsedda af Baliol och Bruce, afgjorde till
förmån för Baliol, hvilken nu svor Edvard länsed.
B. blef dock snart missnöjd med sin beroende
ställning och grep till vapen, under förhoppning om
fransk hjälp, men blef af Edvard 1296 slagen vid
Dunbar samt tillfångatagen och förd till London,
där han insattes i Towern. Efter tre år blef han
frigifven och begaf sig då till sina arfgods i
Normandie, där han dog 1315.

2. Edvard B., den förres son, fick efter Robert
Bruces död (1329) understöd af England för att
sätta sig i besittning af sin faders rike. Han landsteg
i Skottland 1332, under det earlen af Mar var
riksföreståndare därstädes, trängde med sin lilla styrka
långt in i landet, vann en afgörande seger vid Dupplin
Moor och blef krönt till konung. Men fastän han
svor länsed åt Edvard III i England, kunde han ej
behålla sig på Skottlands tron, utan nedlade 1356,
efter många olyckliga öden, kronan i sin länsherres
händer, hvilken öfverlämnade den åt David Bruce.
Edvard B. dog 1363 i Doncaster såsom den siste
af sin ätt. Jfr Lang, "History of Scotland", I
(1900).
(H. A–n.)

Bali-språket. Se Bali-stammen.

Bali-stammen l. Balineserna (af bali, hjälte),
en af omkr. 300,000 personer på ön Bali och 20,000
på ön Lombok bestående folkstam, som tillhör
malajiska rasen och i seder och odlingsgrad ansluter sig
på det närmaste till sina västra grannar, madureser
och javaner. Särskildt äro balineserna berömda såsom
skickliga i jordbruk, färgning och bearbetning af
metaller (guld, silfver, järn och stål). Men i
religiöst hänseende skilja de sig helt och hållet från
sina stamfränder, i det de ännu icke öfvergått från
bramaism till islam och i allmänhet med långt
större trohet fasthållit de fornjavanska traditionerna.
Bali-språket bildar jämte javanska,
sundanesiska och maduriska den trängre javanska gruppen
inom den större malajo-javanska (se Malajiska
språk
). Det delar sig i tre former: "högspråket",
nästan ren javanska, "lågspråket", mer likt
sundanesiska och malajiska, samt "skriftspråket", kavi,
för den klassiska litteraturen (om dennas arter se
Kavi-språket). – Litt.: Friedrich: "An account
of the island Bali" (i "Journ. of the Royal asiatic
society", ny följd, bd 8–10), en högst värdefull
och utförlig framställning af religion, seder, språk
och litteratur; Cool, "With the Dutch in the east.
An outline of the milit. oper. in Lombock 1894 ...
native characteristics, architecture ... agriculture,
folklore, relig. customs and history of ... islamism
and hinduism in the island" (1897); Van Eck,
"Beknoopte handleid. bij de beoefening van de
balineesche taal" (1876), van der Tuuk,
"Kawi-Balineesch-Nederlandsch wordenboek" (3 bd 1897–1901),
Sohr-Berghaus, "Übersichtskarte v. Niederl.-Indien,
mit specialk. v. Lombok u. Bali" (1894).
H. A.

Balistes, zool. Se Hornfiskar.

Balistidæ, zool. Se Hornfiskar.

Balize [bäli’s]. Se Belize.

Balja (Ärtbalja, Fröbalja), lat. legumen,
bot., är en vid mognaden torr, enrummig, vanligen
flerfröig frukt, med ett
fröfäste, som löper
längs fruktens s. k.
buksöm och som, då
baljan vid mognandet
öppnar sig i sina båda
hälfter (valvler), delas
i två strängar. Baljan
skiljer sig från
baljkapseln, därigenom
att den (se fig. 1)
öppnar sig icke blott vid
fogen mellan
fruktbladets sammanvuxna
kanter ("buksömmen"),
utan äfven vid sin
motsatta kant
("ryggsömmen"), hvaremot
baljkapseln (t. ex. hos
aklejan, stormhatten

illustration placeholder
Fig. 1.
illustration placeholder
Fig. 2.

m. fl.) endast öppnar sig i buksömmen. Baljan
är uppkommen af ett fruktblad. Den
förekommer uteslutande hos de s. k. ärtväxterna (nat.
fam. Leguminosæ). Hos släktet Astragalus är genom
ryggsömmens invikning baljan skenbarligen delad i
2 rum. Jfr Baljkapsel. – Ledbalja kallas
baljan, då den på tvären är genom falska skiljeväggar
delad i leder, som vid mognaden affalla oöppnade
(se fig. 2).
G. L–m.

Baljkapsel, bot., en torr, flerfröig, enrummig frukt,
bildad af ett fruktblad, hvars kanter sammanvuxit
och som öppna sig endast vid fogen mellan dessa
kanter. Vanligen sitta flere dylika baljkapslar
tillsammans i ring eller i spiral, t. ex. hos aklejan,
stormhatten, kabblekan m. fl., i synnerhet hos vissa
afdelningar af nat. fam. Ranunculaceæ.
O. T. S.*

Baljmont, Konstantin Dmitrievitj, rysk
lyriker, f. 16 juni 1867 på sitt fädernegods i guv.
Vladimir. Efter att en tid ha varit relegerad från
gymnasiet i Vladimir blef B. 1886 student i Moskva,
häktades för deltagande i studentoroligheter och
förvisades till sin hembygd på ett år. En ihållande
nervsjukdom tvang honom snart att lämna studiebanan
för alltid. Hans första diktsamling utkom 1890,
snart följd af ett par nya samt af öfversättningar,
särskildt från Shelley (äfven Ibsen). B. begynte
såsom äkta romantiker, med romantisk dyrkan af
kärleken och romantisk opposition mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free