- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
793-794

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balleny-öarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

artilleriprojektilers rörelse. Man indelar ballistiken i
inre ballistik, som behandlar projektilens rörelse
inuti eldvapnet, och yttre ballistik, som behandlar
projektilens rörelse, sedan den lämnat mynningen.
Den inre ballistiken har hufvudsakligen till uppgift
att bestämma ett eldvapens effekt "vid mynningen"
genom att undersöka förhållandet mellan krutets
förbränning och projektilens rörelse i loppet, hvarjämte
de vid dessa undersökningar erhållna värden på
krutgasens tryck tjäna som utgångspunkt för
bestämmande af eldvapnets godstjocklek. Som de förnämste
målsmännen i studiet af den inre ballistiken må
nämnas engelsmannen Noble samt svenskarna Fab.
Wrede och A. F. Centervall. – Den yttre
ballistiken har hufvudsakligen till uppgift att studera
projektilbanans form och egenskaper äfvensom
projektilens ställning och hastighet på olika ställen i
banan. Att uppställa några formler för banan i
luften i öfverensstämmelse med de, som teoretiskt
uppställts för banan i lufttomt rum, har icke låtit
sig göra, men på grund af data från en mängd
utförda skjutningar har man på empirisk väg lyckats
att synnerligen noggrant bestämma projektilbanans
i luften egenskaper och det inbördes förhållande,
hvari begynnelsehastighetens storlek och riktning,
banans form, skottvidd, ekvation, luftmotstånd m. m.
stå till hvarandra. Genom kännedom om detta
förhållande är det möjligt att för olika eldvapen
uppgöra s. k. skjuttabeller, d. v. s. tabellariska
uppgifter öfver mot olika skottvidder svarande
elevationsvinklar, uppsättningar, nedslagsvinklar,
sluthastigheter m. m., hvilka för ett rätt användande
af vapnet äro nödvändiga att känna. Jfr
Inskjutning och Skjuttabell.
E. N.

Ballistisk, som har afseende på ballistiken.

Ballistiska koefficienten, en faktor, som ingår i
formlerna för bestämmande af en projektilbanas
egenskaper och erhålles för hvarje särskildt slag af
eldvapen empiriskt genom tabellinskjutning.
E. N.

Ballistiska kurvan. Se Projektilbana.

Ballistiska pendeln, ett instrument för mätning af
en projektils hastighet. Det består i sin enklaste
form af en pendel, försedd i sin nedre del med en
förstärkning för att uppfånga en afskjuten projektil.
Då en projektil träffar pendeln, gör denna en
svängning, och genom att mäta utslagets storlek erhålles
ett visst mått på projektilens anslagshastighet.
E. N.

Ballistisk galvanometer, elektrot., en
galvanometer, som användes för uppmätning af
elektricitetsmängder (induktionsstötar eller
kondensatorurladdningar). För att vara såsom ballistiskt användbart,
bör instrumentet hafva så stor svängningstid, att det
rörliga systemet kan anses ej hafva lämnat sitt
utgångsläge under den korta tid strömstöten varar.
Vanliga galvanometrar (nål- eller spolinstrument)
kunna oftast göras ballistiska genom påhängning af
vikter på det rörliga systemet. Elektricitetsmängden
q) beräknas af utslaget (första utslaget α), under
förutsättning af små utslagsvinklar, medelst
relationen q = Cα, där C är den s. k. ballistiska
konstanten, hvilken i sin tur kan beräknas ur formeln:

illustration placeholder


där c är den galvanometriska konstanten,
T svängningstiden
λ det logaritmiska dekrementet

och e basen i det naturliga logaritmsystemet. Om
dämpningen är liten, förenklas uttrycket till

illustration placeholder


Den ballistiska konstanten kan experimentellt
fastställas därigenom att utslaget afläses för en strömstöt,
erhållen antingen från en i ett bekant magnetfält
(t. ex. jordfältet) rörlig trådspole eller från en
kondensator med känd kapacitet och
laddningsspänning. Den ballistiska galvanornetern användes
bl. a. till undersökning af järns och ståls
magnetiska egenskaper ("ballistiska metoden"). Se i öfrigt
Galvanometer och Magnetisk
induktion
.
A. E–m.

Ballistisk konstant. Se Ballistisk
galvanometer
.

Ballistit l. Nobelkrut, ett af Alfred Nobel
1887 uppfunnet röksvagt krut, bestående
hufvudsakligen af nitroglycerin och i alkoholeter löslig
nitrocellulosa i växlande proportioner, oftast med tillsats
af kol- och väterika organiska ämnen, såsom
anilinolja, nitronaftalin och vaselin. Ballistit är ett af de
mest använda röksvaga kruten; det användes
hufvudsakligen för grofva kanoner, men äfven för mindre
eldvapen och jaktgevär. Jfr Krut.
E. S–m.

Ballon [-lå’], fr., ballong (se Luftballong);
namn på flere bergstoppar i Vogeserna: Ballon
d’Alsace m. fl. – Ballon captif, "fjättrad
ballong". Se Luftballong. – Ballon
d’essai
[-sä], "försöksballong", ett meddelande (t. ex.
i politiska frågor), som utsändes endast i afsikt att
man därigenom skall utleta hvilket mottagande en
tillämnad handling skall få, om den verkställes.
Ballon sond [så’], "undersökningsballong",
en med själfregistreringsapparater försedd, liten
ballong af oljadt papper eller kautsjuk, afsedd för
undersökningar af de högre luftlagren.

Ballon captif. Se Ballon.

Ballon d’essai. Se Ballon.

Ballong (fr. ballon, af it. ballone, stor boll). 1.
Ihåligt kärl af sfärisk eller nästan sfärisk form,
afsedt att fyllas med någon gas. Ballonger af glas
användas vid åtskilliga kemiska arbeten. Se vidare
Luftballong.
R. R.*

2. Bot. Se Melaleuca.

Ballongklyfvare, sjöv., ett större snedsegel, som
sväller starkt vid gynnsam vind och nyttjas på
kappseglingsbåtar i st. f. vanlig klyfvare och
stagfock.

Ballongpark, Ballongpost,
Ballongtelegrafi
m. m. Se Luftballong.

Ballongprick, sjömärke, som är försedt med
ballongliknande topptecken.

Ballon sond. Se Ballon.

Ballota, bot. Se Ballastväxter och
Mimusops.

Ballot act [bä’lət-äkt]. Se Ballotering.

Ballotad (fr. ballottade), sportv., hopp med sträckta
bakben (af en häst).

Ballotering (af eng. ball, kula), i allmänhet
"sluten omröstning". Sådan skedde redan i Aten
medelst kulor (däraf namnet). I särskildt invecklad
form användes ballotering under medeltiden vid
ämbetsmannavalen i några italienska städer, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free