- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
807-808

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baltzer, Johann Baptista, tysk katolsk teolog. - Baltzer,Wilhelm Eduard, tysk präst och skriftställare. - Baltzer, Heinrich Richard, tysk matematiker. - Baluba - Balucki, Michal, polsk författare (pseud. Elpidon). - Baluster - Balusterdocka. Se Baluster. - Balusträd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1 okt. 1871, förebyggdes den fortsatta utvecklingen
af konflikterna. Bland B:s skrifter märkas vidare:
Das christliche seligkeitsdogma nach kathol. u.
protest. bekentnisse
(1844), Theologische briefe an
Ant. Günther
(s. å.), Neue theologiske briefe (1853)
och Die biblische schöpfungsgeschichte (1867–72).
Se E. Melzer, "Baltzers leben, wirken u. wissensch.
bedeutung" (1877).
J. Hdr.

Baltzer, Wilhelm Eduard, tysk präst och
skriftställare, f. 1814, d. 1887, gjorde sig känd
genom sin lifliga verksamhet för bildandet af fria
församlingar i Tyskland och grundade 1847 den fria
församlingen i Nordhausen, hvilken han förestod till
1881. Bland hans många religionsvetenskapliga
skrifter må nämnas Gott, welt und mensch,
grundlinien der religionswissenschaft
(1869, 2:a uppl.
1879). B. var äfven en ifrig förkämpe för
vegetarianismen, bildade 1868 i Nordhausen en "förening
af vänner till ett naturligt lefnadssätt" och utgaf
Die natürliche lebensweise (4 bd, 1867–72) samt
en vegetariansk kokbok, som 1900 utkom i sin 14:e
upplaga.

Baltzer, Heinrich Richard, tysk
matematiker, f. 1818 i Meissen, d. 1887 i Giessen, sedan
1869 professor därstädes, var en framstående
läroboksförfattare, mest känd genom sitt arbete Theorie
und anwendung der determinanten
(1857, 5:e uppl.
1881), som länge betraktats som ett på sitt område
klassiskt verk.
H. v. K.

Baluba, negerfolk i Central-Afrika, synes från
Moëro-sjön och Kassongos rike småningom hafva
utbredt sig mot n. v. och bosatt sig i Kongostaten,
vid mellersta Lulua och Sankuru (bifloder till Kassai).
De äro ett af de vackraste och kraftigaste negerfolk,
muskulösa och bredbröstade. En stam af dem,
bassongo, lärde Wissmann 1881 känna mellan Sankuru
och Lubefu och förvånades öfver att där finna ett
folk, som utan att hafva kommit i beröring med
arabisk eller europeisk kultur kunde åstadkomma så
väl arbetade metallföremål, väfnader och lergods
och hade ett så utveckladt jordbruk. Deras
bysamhällen, bestående af fyrkantiga hus, omgifna
af trädgårdar, hade en befolkning af ända till
15,000 pers. Genom blandning med urbefolkningen
har uppstått en svagare ras, basjilange (se
d. o.).
(H. S.)

Balucki [-u’tski], Michal, polsk författare
(pseud. Elpidon), f. 1837 i Krakau, d. 1901
genom själfmord. Från 1863 skref han dikter och
sensationella romaner med satirisk tendens samt efter
1867 för scenen i Krakau åtskilliga lustspel och
dramer.
A–d J.

Baluster (fr. balustre, af lat. balaustium,
granatblomma), Balusterdocka eller endast Docka,

illustration placeholder


benämning på de mer eller mindre kolonnartade stöd,
som uppbära bröstläningen (täckplattan) på ett
bröstvärn eller öfverstycket på ett skrank. Dockan
hade under medeltiden och den tidiga renässansen
formen af en liten kolonn, A, med bas och kapitäl.
Sedermera utbildades den dock med andra former,
dels symmetriskt, B, uppåt och nedåt från midten,
dels uppväxande nedifrån, C, D, E, med en
fyrkantig plint, a, bas, b, ett delvis starkt utsvällande,
delvis sig sammandragande lif, c (flaskformigt), samt
kapitäl, d, med fyrkantig platta, e (abak). Dockorna
göras fyrkantiga, mångkantiga, runda, af sten, trä
eller järn, af de båda senare materialen väsentligt
smalare än af sten.

Högrenässansens och barockens akademiker
uppställde vissa skönhetsregler för utbildandet af denna
visserligen lilla, ehuru icke oviktiga arkitektoniska
detalj. Så skulle t. ex. plinten och utsvällningen
hafva samma bredd, u, = 2/5 h, dockans hals och
basens smalaste parti skulle hafva samma mått,
i, = 1/5 h; abakens bredd = 1/3 h. Dockorna skulle
sättas så nära hvarandra, att af ståndet mellan
utbuktningarna blef = i. Man fick icke sätta mer
än 13 och ej mindre än 5 dockor i svit, utan afbrott
af bredare rektangulära stöd eller af
piedestaler.
I. G. C.

Balusterdocka. Se Baluster.

Balustrad, ett oftast genombrutet bröstvärn,
anbragt som skydd vid kanten af terrasser, trappor,

illustration placeholder
Balustrader från Sofia-kyrkan i Konstantinopel, 500-talet.

illustration placeholder
Gotiska balustrader. A balustrad från Notre Dame i
Paris, 1200-talet, B från katedralen i Carcassonne,
1300-talet.

illustration placeholder
Balustrad från slottet S:t Germain, 1500-talet.

broar, altaner, balkonger, gallerier, läktare o. s. v.
eller såsom afskrankning i ett rum, en kyrka,
domsal o. s. v. Ursprungligen betecknades med detta
ord endast sådana bröstvärn, hvars täckplatta bars
af balustrar (se Baluster); småningom har
emellertid benämningen balustrad kommit att gifvas äfven
åt bröstvärn af helt andra former, såsom närstående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free