Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bambyke. Se Hierapolis. - Bamff. Skotskt grefskap. Se Banff. - Bamian, ort i norra Afganistan. - Bamle (Bamble),prosteri och sorensskriveri i Bratsberg amt i Norge. - Bammako,stad i franska Sudan. - Bampur. 1. Flod - Bampur. 2. Stad - Ban,ungersk ämbetsmannatitel - Ban, Matija, sydslavisk poet och publicist. - Bana. 1. Mekaniskt. - Bana. 2. Järnvägsterm. - Banafdelningen,del af järnvägsadministrationen. - Banal. 1. Medeltida rättsspråk. - Banal. 2. Alldaglig m.m. - Banalisera (jfr Banal) - Banalitet, egenskapen att vara banal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bambyke. Se Hierapolis. Bamff [ba'mf], skotskt grefskap. Se Banff. Bamian, en ort i norra Afganistan (34° 50' n. br., 67° 54' ö. lgd), 2,587 m. ö. h., 130 km. v. n. v. om Kabul, i en fruktbar dal mellan de här sammanstötande Hindukusj och Kuh-i-Baba. Här gå de sex Bamianpassen öfver bergen, men af dem är endast ett farbart för större fordon, näml. Hadjigak (14 km. långt, 2 km. bredt, 3,715 m. ö. h.). Det är omgifvet af ända till 1,000 m. höga bergväggar och är hufvudväg för trafiken mellan östra Afganistan och Turan. Genom det skola Alexander, Djingis kan och Timur hafva fört sina härar. I de omgifvande klippväggarna finnes en mängd buddistiska minnesmärken, på ena sidan i en oafbruten rad af 11 km. längd, bl. a. två i sten uthuggna Buddhabilder af 32 och 48 m. höjd. Hela dalen är för öfrigt fylld med ruiner af grafvårdar, moskéer och andra byggnader, som äro kvarlefvor af den af Djingis kan förstörda staden Ghulghuleh. J. F. N. Bamle (Bamble), prosteri och sorenskriveri i Bratsberg amt, Norge. Det förra omfattar socknarna Drangedal, Sannikedal, Skaatö och Bamle samt köpstaden Kragerö och lastageplatserna Langesund och Stathelle, det senare tingslagen Bamle, Langesund, Eidanger och köpstaden Brevik. Innan fogderiet upphäfdes enligt lagen af 21 juli 1894, hörde under Bamle fögderi häraderna Drangedal, Sannikedal, Skaatö, Bamle, Eidanger, Slemdal och Gjerpen samt lastageplatserna Langesund och Stathelle. I äldsta tid hörde B. till Grenland, som utgjorde en del af den senare medeltida landsdelen Skiðusýsla, Skienssyssel, som existerade till framemot reformationstiden. O. A. Ö. Bammako, stad i franska Sudan, vid Niger, 12° 25' n. br. Omkr. 800 inv. B. är omgifvet af murar, har citadell och drifver liflig handel. Bampur. 1. Flod, som från ö. flyter till den afloppslösa insjön Djas Morian i persiska prov. Kirman. -- 2. Stad vid den liknämnda floden, 550 m. ö. h. Orten är befäst, men består för öfrigt endast af vid pass 500 halmkojor med 6,000--7,000 inv. B. är omgifvet af urskog och bebodt af sunnitiska halfnomader af nästan negerartad typ. Ban (af ovisst ursprung, men sannolikt ej identiskt med slav. pan, herre) var den forna ämbetstiteln för befälhafvarna i Ungerns östra gränsdistrikt och ungefär liktydigt med markgrefve. Banens makt var mycket vidsträckt, alldenstund han i politiska, juridiska och militära angelägenheter hade nästan oinskränkt välde. Området för hans myndighet kallades banat. De mest betydande banaten voro Dalmatien, Kroatien, Slavonien och Bosnien. Vid turkarnas framträngande föllo de flesta banaten i deras våld, och de öfriga inskränktes i afseende på storleken, hvarjämte banernas myndighet och verkningskrets mycket förändrades genom den införda militärförfattningen. Titeln ban bäres fortfarande af ståthållaren i Kroatien ("banus af Kroatien, Slavonien och Dalmatien"), hvilken står i spetsen för Kroatiens regering, utnämnes af Ungerns konung på förslag af ungerske ministerpresidenten, är ansvarig för landtdagen i Agram, tager i alla gemensamma ungersk-kroatiska angelägenheter del i ministerrådet och är medlem af ungerska öfverhuset, men har ingen militärisk myndighet. Ban, Matija, sydslavisk poet och publicist, f. 1818 i Ragusa, d. 1903 i Wien, var först lärare i franska och italienska vid ett lyceum i Konstantinopel och sedan informator för furst Alex. Karagjorgjevitjs barn i Belgrad. Lifligt politiskt intresserad, ifrade han för sammanslutning mellan serber och kroater mot turkar, magyarer och tyskar samt fick många politiska uppdrag af den serbiska regeringen, som enligt beslut af skupsjtinan 1868 gaf honom en liten pension. Såsom patriotisk poet utbildade han sig dels efter folkepiska mönster, dels efter italienska (särskildt Alfieri och Manzoni), på hvilket språk han äfven skref. I dramat sökte han, ehuru med ringa framgång, likna Shakspere, och hans många historisk-romantiska skådespel, bland hvilka märkas Vanda (polskt ämne), Jan Hus (tjechiskt), Tsar Lazar (serbiskt), Mejrima (bosniskt) och Marojica Kaboga (ragusanskt), äro redan föråldrade. -- Förutom diverse politiska och pedagogiska skrifter utgaf han 1849--53 en litterär tidskrift, "Dubrovnik", i Ragusa. A--d J. Bana. 1. Mek. Den räta eller krokiga linje, som beskrifves af en materiell punkt, när den är i rörelse. Är en kropp i rörelse, beskrifver hvarje punkt af densamma en särskild bana, men vanligen förstår man med kroppens bana den, som beskrifves af kroppens medelpunkt eller tyngdpunkt. Jordens bana kring solen är en ellips, en kastad kropps bana i lufttomt rum är en parabel o. s. v. Banan kan vara absolut eller relativ, allteftersom rörelsen är absolut eller relativ. G. R. D.* 2. Järnv. Bana kallas å ena sidan hela det genom byggnad åstadkomna underlag, som möjliggör fordonens (lokomotivets och vagnarnas) framförande utefter järnvägen, men å andra sidan äfven den "öppna linjen" mellan stationerna till skillnad från dessa senare, hvilkas gränser mot "banan" utgöras af deras yttersta växlar. Spårbana af den beskaffenhet, att nuvarande järnvägsspår kunna anses därifrån härstamma, säges allra först hafva förekommit i kolgrufvor i England och i malmgrufvor i Tyskland vid nyare tidens början. Den äldsta spårbana ofvan jord torde hafva varit en på 1600-talet anlagd från Newcastle ned till Nordsjön, där dock hela spåret var af trä. H. L. Banafdelning, järnv., den del af järnvägsadministrationen, som det åligger att underhålla, bevaka och vårda alla järnvägens fasta tillhörigheter, sålunda själfva banan med dess öfver- och underbyggnad (spår och banvall), broar och andra vattengenomlopp, husbyggnader, bangårdsmaskinerier, signaler, telegrafer och säkerhetsanordningar, stängsel, planteringar m. m., hvarjämte det tillkommer denna afdelning att utföra nödiga nybyggnader eller förändringar af äldre sådana inom berörda områden. Inom svenska statens järnvägsstyrelse förestås banafdelningen af en öfverdirektör. H. L. Banal (af fr. ban). 1. "Stående under ett bann" (se d. o.). "Banal" nyttjades i medeltidens rättsspråk om något, som länsherren öfverlämnat till vasallernas begagnande mot uppfyllandet af vissa förbindelser å deras sida. 2. Alldaglig, lik alla andra, intresselös, intetsägande, konventionell. Banalisera (jfr Banal), neddraga till hvardaglighet. Banalitet, egenskapen att vara banal; intetsägande yttrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
