Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bambyke. Se Hierapolis. - Bamff. Skotskt grefskap. Se Banff. - Bamian, ort i norra Afganistan. - Bamle (Bamble),prosteri och sorensskriveri i Bratsberg amt i Norge. - Bammako,stad i franska Sudan. - Bampur. 1. Flod - Bampur. 2. Stad - Ban,ungersk ämbetsmannatitel - Ban, Matija, sydslavisk poet och publicist. - Bana. 1. Mekaniskt. - Bana. 2. Järnvägsterm. - Banafdelningen,del af järnvägsadministrationen. - Banal. 1. Medeltida rättsspråk. - Banal. 2. Alldaglig m.m. - Banalisera (jfr Banal) - Banalitet, egenskapen att vara banal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bambyke. Se Hierapolis.
Bamff [ba’mf], skotskt grefskap. Se Banff.
Bamian, en ort i norra Afganistan (34° 50’ n. br.,
67° 54’ ö. lgd), 2,587 m. ö. h., 130 km. v. n. v.
om Kabul, i en fruktbar dal mellan de här
sammanstötande Hindukusj och Kuh-i-Baba. Här gå de sex
Bamianpassen öfver bergen, men af dem är endast
ett farbart för större fordon, näml. Hadjigak (14
km. långt, 2 km. bredt, 3,715 m. ö. h.). Det är
omgifvet af ända till 1,000 m. höga bergväggar och
är hufvudväg för trafiken mellan östra Afganistan
och Turan. Genom det skola Alexander, Djingis
kan och Timur hafva fört sina härar. I de
omgifvande klippväggarna finnes en mängd buddistiska
minnesmärken, på ena sidan i en oafbruten rad af
11 km. längd, bl. a. två i sten uthuggna
Buddhabilder af 32 och 48 m. höjd. Hela dalen är för
öfrigt fylld med ruiner af grafvårdar, moskéer och
andra byggnader, som äro kvarlefvor af den af
Djingis kan förstörda staden Ghulghuleh.
J. F. N.
Bamle (Bamble), prosteri och sorenskriveri i
Bratsberg amt, Norge. Det förra omfattar socknarna
Drangedal, Sannikedal, Skaatö och Bamle samt
köpstaden Kragerö och lastageplatserna Langesund och
Stathelle, det senare tingslagen Bamle, Langesund,
Eidanger och köpstaden Brevik. Innan fogderiet
upphäfdes enligt lagen af 21 juli 1894, hörde under
Bamle fögderi häraderna Drangedal, Sannikedal,
Skaatö, Bamle, Eidanger, Slemdal och Gjerpen samt
lastageplatserna Langesund och Stathelle. I äldsta
tid hörde B. till Grenland, som utgjorde en del af
den senare medeltida landsdelen Skiðusýsla,
Skienssyssel, som existerade till framemot
reformationstiden.
O. A. Ö.
Bammako, stad i franska Sudan, vid Niger, 12°
25’ n. br. Omkr. 800 inv. B. är omgifvet af murar,
har citadell och drifver liflig handel.
Bampur. 1. Flod, som från ö. flyter till den
afloppslösa insjön Djas Morian i persiska prov.
Kirman. – 2. Stad vid den liknämnda floden, 550
m. ö. h. Orten är befäst, men består för öfrigt
endast af vid pass 500 halmkojor med 6,000–7,000
inv. B. är omgifvet af urskog och bebodt af
sunnitiska halfnomader af nästan negerartad typ.
Ban (af ovisst ursprung, men sannolikt ej
identiskt med slav. pan, herre) var den forna
ämbetstiteln för befälhafvarna i Ungerns östra gränsdistrikt
och ungefär liktydigt med markgrefve. Banens makt
var mycket vidsträckt, alldenstund han i politiska,
juridiska och militära angelägenheter hade nästan
oinskränkt välde. Området för hans myndighet
kallades banat. De mest betydande banaten voro
Dalmatien, Kroatien, Slavonien och Bosnien. Vid
turkarnas framträngande föllo de flesta banaten i deras våld,
och de öfriga inskränktes i afseende på storleken,
hvarjämte banernas myndighet och verkningskrets
mycket förändrades genom den införda
militärförfattningen. Titeln ban bäres fortfarande af
ståthållaren i Kroatien ("banus af Kroatien, Slavonien
och Dalmatien"), hvilken står i spetsen för Kroatiens
regering, utnämnes af Ungerns konung på förslag
af ungerske ministerpresidenten, är ansvarig för
landtdagen i Agram, tager i alla gemensamma
ungersk-kroatiska angelägenheter del i ministerrådet
och är medlem af ungerska öfverhuset, men har ingen
militärisk myndighet.
Ban, Matija, sydslavisk poet och publicist,
f. 1818 i Ragusa, d. 1903 i Wien, var först lärare
i franska och italienska vid ett lyceum i
Konstantinopel och sedan informator för furst Alex.
Karagjorgjevitjs barn i Belgrad. Lifligt politiskt
intresserad, ifrade han för sammanslutning mellan
serber och kroater mot turkar, magyarer och tyskar
samt fick många politiska uppdrag af den serbiska
regeringen, som enligt beslut af skupsjtinan 1868
gaf honom en liten pension. Såsom patriotisk poet
utbildade han sig dels efter folkepiska mönster, dels
efter italienska (särskildt Alfieri och Manzoni), på
hvilket språk han äfven skref. I dramat sökte han,
ehuru med ringa framgång, likna Shakspere, och
hans många historisk-romantiska skådespel, bland
hvilka märkas Vanda (polskt ämne), Jan Hus
(tjechiskt), Tsar Lazar (serbiskt), Mejrima (bosniskt)
och Marojica Kaboga (ragusanskt), äro redan
föråldrade. – Förutom diverse politiska och
pedagogiska skrifter utgaf han 1849–53 en litterär
tidskrift, "Dubrovnik", i Ragusa.
A–d J.
Bana. 1. Mek. Den räta eller krokiga linje,
som beskrifves af en materiell punkt, när den är i
rörelse. Är en kropp i rörelse, beskrifver hvarje
punkt af densamma en särskild bana, men vanligen
förstår man med kroppens bana den, som beskrifves
af kroppens medelpunkt eller tyngdpunkt. Jordens
bana kring solen är en ellips, en kastad kropps bana
i lufttomt rum är en parabel o. s. v. Banan kan
vara absolut eller relativ, allteftersom rörelsen är
absolut eller relativ.
G. R. D.*
2. Järnv. Bana kallas å ena sidan hela det genom
byggnad åstadkomna underlag, som möjliggör
fordonens (lokomotivets och vagnarnas) framförande
utefter järnvägen, men å andra sidan äfven den "öppna
linjen" mellan stationerna till skillnad från dessa
senare, hvilkas gränser mot "banan" utgöras af
deras yttersta växlar. Spårbana af den beskaffenhet,
att nuvarande järnvägsspår kunna anses därifrån
härstamma, säges allra först hafva förekommit i
kolgrufvor i England och i malmgrufvor i Tyskland
vid nyare tidens början. Den äldsta spårbana ofvan
jord torde hafva varit en på 1600-talet anlagd från
Newcastle ned till Nordsjön, där dock hela spåret
var af trä.
H. L.
Banafdelning, järnv., den del af
järnvägsadministrationen, som det åligger att underhålla, bevaka
och vårda alla järnvägens fasta tillhörigheter,
sålunda själfva banan med dess öfver- och
underbyggnad (spår och banvall), broar och andra
vattengenomlopp, husbyggnader, bangårdsmaskinerier,
signaler, telegrafer och säkerhetsanordningar, stängsel,
planteringar m. m., hvarjämte det tillkommer denna
afdelning att utföra nödiga nybyggnader eller
förändringar af äldre sådana inom berörda områden.
Inom svenska statens järnvägsstyrelse förestås
banafdelningen af en öfverdirektör.
H. L.
Banal (af fr. ban). 1. "Stående under ett bann"
(se d. o.). "Banal" nyttjades i medeltidens rättsspråk
om något, som länsherren öfverlämnat till vasallernas
begagnande mot uppfyllandet af vissa förbindelser å
deras sida.
2. Alldaglig, lik alla andra, intresselös,
intetsägande, konventionell.
Banalisera (jfr Banal), neddraga till
hvardaglighet.
Banalitet, egenskapen att vara banal; intetsägande
yttrande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
