- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
827-828

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bandini, Angiolo Maria. Italiensk bibliograf. - Bandirektör - Bandit - Band-jaspis. Se Jaspis. - Bandjermasin (Bandjermassin, Banjermassin). Stat eller stad på Borneo. - Bandkedja - Bandknif - Bandlampa - Bandland - Bandlära - Bandmaskar - Bandmaskmedel. Se Maskfördrivande medel. - Bandola, tio-strängat musikinstrument - Bandoler. Se Bantlär. - Bandolin, hårtoalettmedel - Bandolär. Se Bantlär. - Bandon. Irländsk flod eller stad. - Bandon-Bridge. Se Bandon. - Bandpil - Bandpipa - Bandsko - Bandspektrum. Se Spektrum. - Bandsåg - Bandtke, Georg Samuel, polsk historieskrifvare, språkforskare och bibliograf samt hans yngre bror Johan Vincens B.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och filolog, f. 1726 i Florens, d. 1803 som
bibliotekarie vid det laurentinska biblioteket därstädes,
utgaf flera viktiga bibliografiska arbeten, bl. a.
Catalogus codicum manuscriptorum bibliothecæ
mediceæ laurentianæ
(1764–93) och De Juntarum
typographia
(1791), samt upplagor af de grekiske
klassikerna.

Bandirektör, den högre tekniske järnvägstjänsteman,
som – vid statens järnvägar inom ett distrikt,
eljest vid järnvägen i fråga – förestår och leder
banafdelningens angelägenheter. Inom ett
statsbanedistrikt är bandirektören ledamot af
distriktsförvaltningen och föredrager där banafdelningens
ärenden.
H. L.

Bandit (it. bandito, eg. bannlyst, landsförvisad),
förbrytare, som lefver utanför samhället; stråtröfvare,
bof.

Band-jaspis, miner. Se Jaspis.

Bandjermasin (Bandjermassin,
Banjermassi
n). 1. Förr stat på sydöstra Borneo (15,400
kvkm.), med hufvudstaden Martapoera. Först indisk
vasallstat, blef B. i slutet af 1400-talet själfständigt
och regerades sedan 1600-talet af muhammedanska
sultaner. Holländarna lyckades 1787 göra sultanen
Batu till sin vasall och fråntaga honom en del af
hans rike, hvarpå, sedan sultansläkten 1857
utslocknat, de intogo hela landet. B. är nu ett
nederländskt residentskap med 53,541 inv. (1895). –
2. Hufvudstad i södra och östra afdelningarna af
Borneo, vid floden Barito. 45,082 inv. (1895). B.

illustration placeholder
Pålbyggnader i Bandjermasin.

är byggdt på pålar, har två fort samt är säte
för resident och kommendant. Handeln ligger i
händerna på kineser och araber. Utförseln består
af stenkol, diamanter, rotang, byggnadsvirke, vax,
guttaperka och droger.

Bandkedja, tekn., platt, bandlik kedja af
metalltråd.

Bandknif, tekn., knif med två handtag, använd
som tunnbindar- eller snickar- (hjulmakar-)verktyg.

Bandlampa, ett slags båglampa (med ensidig
rörelse), hvars öfre kolhållare hänger i ett
kopparband.

Bandland (eg. så mycket jord, som besås med
den säd, som fås af en kärfve l. ett "band"), ett
förr brukligt ytmått i Dalarna, = 36 kv.-alnar
= 1/10 snesland (motsv. 0,13 ar).

Bandlära, anat., läran om ledgångarnas ligament
(band). Kallas äfven syndesmologi.

Bandmaskar, Cestodes, zool., en afdelning
(ordning) af plattmaskarna, hvilken innefattar
sådana former, som sakna både tarmkanal och mun,
och hvilkas kropp således är att likna vid en sluten
säck, fylld af lös väfnad. Till denna karaktär
kommer vanligen den egenheten, att dessa maskar i sitt
fullvuxna tillstånd lefva ett kolonilif, bildadt
därigenom att en sammanhängande rad (band) af
maskindivider, försedda med könsorgan, utvecklar sig
från bakre änden af en könlös individ (det s. k.
hufvudet), hvilken tjänar kolonien till fästredskap i
tarmkanalen på det djur, i hvilket den lefver. Däraf
hafva dessa maskar fått sitt namn. Alla lefva dock
icke ett sådant lif; i en grupp, fam. Caryophyllidea,
som lefver i karpfiskar, utvecklas nämligen
könsorganen i bakre änden af själfva hufvudet, eller
uppstår på detta ställe ett könsdjur, som icke
afgränsar sig från hufvudet.
F. A. S.*

Bandmaskmedel, farm. Se Maskfördrifvande
medel
.

Bandola (it. o. sp.), ett med tio metallsträngar
försedt musikinstrument, som har likhet med en luta
och anslås med en griffel af horn. Det begagnas
företrädesvis i Mexico.
A. L.

Bandoler (Bandolär). Se Bantlär.

Bandolin, ett toalettmedel, som användes till hårets
fästande och hufvudsakligen består af något klibbigt
växtslem (kvitten eller dragant), parfymeradt genom
rosenvatten, eau-de-cologne e. d.

Bandolär (Bandoler). Se Bantlär.

Bandon [bä’ndən]. 1. Flod i irländska prov.
Munster, grefsk. Cork, faller ut i Atlantiska hafvet
vid Kinsale, där den bildar en rymlig hamn. –
2. B. l. Bandon-Bridge [bä’ndən-bridʃ], irl.
Drohed, stad vid floden Bandon, i irländska grefsk.
Cork. Omkr. 4,000 inv. Bomulls- och
yllemanufakturer, viskybränneri, spannmåls-, smör- och
fiskhandel.

Bandon-Bridge [bä’ndən-bri’dʃ]. Se Bandon 2.

Bandpil, skogsv., gemensamt namn på flere
pilarter, som utmärka sig särskildt för sina långa, sega
och mycket böjliga årsskott, hvarför de allmänt
användas till korgarbeten, vidjor, tunnband m. m. Till
bandpilarna räknas korgpilen l. tyska bandpilen
(Salix viminalis L.), purpurvidet (S. purpurea L.),
rödvidet (S. rubra Huds.), som anses vara en hybrid
af de båda föregående, samt holländska videt
(S. lanceolata Fr.) m. fl.
F. L.

Bandpipa, äldre slags gevärspipa, bestående af
en på vanligt sätt svetsad, tunn pipa och en
däromkring lindad flat järnskena af 6–9 linjers bredd.

Bandsko, sko af (i hvarandra trädda) klädeslister
l. band. Sådana skoplagg brukas bl. a. i
Lappland.

Bandspektrum. Se Spektrum.

Bandsåg, maskinsåg, hvars sågklinga har formen
af ett ändlöst band.

Bandtke, Georg Samuel, polsk
historieskrifvare, språkforskare och bibliograf, f. 1768 i
Lublin, blef 1798 gymnasielärare i Breslau samt
1811 universitets-bibliotekarie och professor i
Krakau, där han afled 1835. Såsom hans bästa
arbeten nämnas: Polnisch-deutsches wörterbuch (1806),
Polnische grammatik für deutsche (1809), Dzieje
narodu polskiego
("Det polska folkets historia", 3
bd 1820–35) och Historya drukarń w Polsce
("Historia om boktryckerierna i Polen", 3 bd, 1826).
– Hans yngre bror, Johan Vincens B.,
professor i Warschau, f. 1783, d. 1846, utmärkte sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free