- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
899-900

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barbasco l. Tingui, giftig växt i Syd-Amerika. - Barbastellsläktet. Se Flädermöss. - Barbastro, spansk stad - Barbauld, Anna Lætitia, f. Aikin 1743, engelsk författarinna. - Barbe, urspr. Barbara, natruskön klippö i Saône, nära Lyon. - Barbedienne, Ferdinand, fransk konstindustriell fabrikant. - Barben-kolera. Se Fiskgift. - Barbera, raka. - Barberare, person, som håller rakstuga. Se Badmästare och Fältskär. - Barberini, romersk furstesläkt. - Barberini-vasen. Se Portlandvasen. - Barbetonr, stad vid Transvaals östra gräns. - Barbès, Armand, fransk revolitionsman, f. 1809 på ön Guadeloupe.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Barbasco l. Tingui, bot., i Syd-Amerika
benämning på arter af sapindacé-släktena Serjania,
Paullinia
och Magonia, som innehålla en giftig saft.
De användas vid fiske på så sätt, att växten kastas
i vattnet, hvarvid saften utflyter och bedöfvar fiskarna,
som flyta upp och med lätthet fångas.
G. L–m.

Barbastellsläktet, zool. Se Flädermöss.

Barbastro, stad i spanska prov. Huesca
(Aragonien), vid floden Vero. 7,033 inv. (1900).
Biskopssäte.

Barbauld [ba’båld], Anna Lætitia, född
Aikin, engelsk författarinna, f. 1743, d. 1825.
Jämte sin make, som var präst och föreståndare för
en läroanstalt, egnade hon sig åt barnundervisning
och skref Hymns in prose for children (1781;
öfversatta på många språk, "Lofsånger i obunden stil för
barn" 1858) samt Early lessons m. m. Ett urval af
B:s skrifter utgafs 1811 under titeln The female
speaker
. – På svenska föreligger äfven "Läsebok
för mindre barn"
(1872).

Barbe [barb], urspr. Barbara (så kallad för
sin vildhets skull), naturskön klippö i Saône, nära
Lyon, i franska depart. Rhône. Karl den store,
hänförd af öns skönhet, lät på densamma bygga en
borg, i hvilken han bl. a. inrymde ett ryktbart
bibliotek, det s. k. "librairie de Charlemagne".
Borgen och biblioteket jämte ett på ön anlagdt kloster
uppbrändes 1562 af calvinisterna; under
revolutionsstriden fulländades förstörelsen (1793).

Barbedienne [barbdiä’nn], Ferdinand, fransk
konstindustriell fabrikant, f. 1810 i Normandie, d.
1892 i Paris, öppnade 1838 en fabrik för
reproduktion i brons och i förminskad skala af
bildhuggarkonstens mästerverk. Förfaringssättet (matematisk
reduktion) var uppfunnet af hans bolagsman
Achille Collas. Fabriken sysselsatte under
B:s sista år omkr. 600 artister och arbetare. B.
tillverkade äfven i stor skala bronsornament samt
hvarjehanda bruks- och lyxföremål, utmärkta genom
stilens renhet samt gjutningens och ciseleringens
förträfflighet. B. förbättrade äfven emaljtekniken samt
bidrog att sprida smaken för kinesiska och japanska
prydnadsföremål.

Barben-kolera. Se Fiskgift.

Barbera (af lat. barba, skägg), raka.

Barberare (af lat. barba, skägg), person, som
håller rakstuga. Se Badarmästare och
Fältskär.

Barberini, en romersk furstesläkt, som
ursprungligen hette Tafani och sedan tog namn efter staden
Barberino, i Elsa-dalen i Toscana. – Släktens makt
och anseende grundades af Maffeo B., f. 1568,
d. 1644, som 1623 blef påfve under namn af Urban
VIII. Denne bortslösade rikedomar och äreställen på
sina släktingar, i synnerhet sin broder Carlos’ tre
söner, Francesco, Taddeo och Antonio. För Urbans
efterträdare och personlige fiende, Innocentius X,
måste dock de tre bröderna fly till Frankrike.
Taddeo, som förut varit prefekt i Rom, afled i
Paris 1647, men Francesco och Antonio
försonade sig efter någon tid med påfven och
återvände till Italien. Den förre, hvilken 1623 blifvit
kardinal, dog 1679 såsom kardinalkollegiets dekan.
Den senare, kardinal 1628, vid 20 års ålder, blef
1631 hertig af Urbino och under landsflykten i
Frankrike först biskop i Portiers, sedan ärkebiskop i Reims.
1661 blef han ärkebiskop i Palestrina och dog 1671.
Ätten utslocknade på manssidan 1738. – En ättling
af Taddeo, Cornelia B., blef 1728 gift med
Giulio Cesare Colonna, som därigenom fick alla de
barberinska familjegodsen, mot villkor att foga
släktens namn och vapen (tre bin) till sitt eget. Från
deras båda söner härstammade de romerska släkterna
Colonna di Sciarra och Barberini-Colonna, af hvilka
den senare 1889 utslocknade på svärdssidan med
Enrico B. Colonna. Hans måg Luigi
Sacchetti
, furste af Palestrina, har dock med kunglig
tillåtelse upptagit namnet B.

Släkten gjorde sig känd såsom gynnare af konst
och vitterhet. Urban och Antonio voro själfva
diktare. Francesco stiftade barberinska biblioteket,
som ännu i dag är det på handskrifter rikaste i Rom.
På nordvästra sluttningen af Kvirinalen byggdes af
Carlo Maderna, Borromini och Bernini

illustration placeholder
Palazzo Barberini. Hufvudfasad och grundplan.


Palazzo Barberini, det största palats i Rom, näst
Vatikanen, och residens för släkten Barberini-Colonna
samt ännu rikt på konstverk (Rafaels Fornarina
m. fl.), ehuru många sådana blifvit sålda till
utlandet, såsom barberinske faunen (i München) och
Portlandvasen (i British museum). Till uppförande
af detta palats lär hafva användts mycket af Roms
antika monument och byggnader, och detta gaf
anledning till den bekanta romerska kvickheten: "Quod
non fecerunt barbari, fecere Barbarini" (Hvad
barbarerna icke gjorde, det gjorde Barberinerna). Jfr
Reumont, "Beiträge zur italienischen geschichte"
(bd 5, 1857).

Barberini-vasen. Se Portlandvasen.

Barberton[ba’b*tn], en 1884 grundlagd stad i
bergsbruksdistriktet vid Transvaals östra gräns ("De
kaap-goldfelder"). Omkr. 4,000 inv. Har 2 börser,
4 banker, ett hospital, en teater.

Barbès [barbä], Armand, fransk
revolutionsman, f. 1809 på ön Guadeloupe. Han kom 1830


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free