- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
917-918

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barère de Vieuzac, Bertrand, fransk politiker. - Barestesiometer, hudtryckmätare - Baret, Euène, fransk litteraturhistoriker. - Barett, mössa - Baretta, Blanche Rose Marie Hélène, fransk skådespelerska. - Baretti, Giuseppe Marcantonio, italiensk författare - Baretun, stad. Se Marmarcia. - Barferusj, Balfrosch l. Balfrusch, persisk handelsstad. - Barfleur, liten fransk sjöstad - Barfod, JOhan Kristofer Georg, litteratör. - Barfod, Poul Frederik, dansk litteratör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begärde och erhöll B. den nya styrelsens beskydd
samt blef af denna använd såsom spion på sina
gamle vänner terroristerna. Efter Napoleons fall
1815 blef han landsförvisad för lifstiden och lefde
sedan glömd i Belgien. Efter juli-revolutionen (1830)
fick han återvända och slog sig ned i Gascogne. Han
dog i Tarbes 1841. – "Mémoires de Bertrand
Barère" utgåfvos 1842 af H. Carnot och föranledde
Macaulay att författa en skarp "essay" öfver hela
B:s lif.
E. W.

Barestesiometer (af grek. baros, tyngd,
aisthanesthai, förnimma, och metron, mått), ett af tyske
läkaren Alb. Eulenburg uppfunnet instrument för
undersökning af hudens känslighet för tryck.

Baret [-rä], Eugène, fransk litteraturhistoriker,
f. 1816 i Bergerac, d. 1887 såsom generalinspektör
öfver folkskoleundervisningen, gjorde spanska
litteraturen till sitt spccialstudium och författade
bl. a. De l’Amadis de Gaule (1853; ny uppl. 1873),
Espagne el Provence (litterära studier, 1857), Les
troubadours et leur influence sur la liltérature du
midi de l’Europe
(1857; 3:e uppl. 1867) och Histoire
de la littérature espagnole
(1863), såsom komplement
till hvilket arbete han utgaf en "Anthologie
espagnole" (1884). B. öfversatte Lope de Vegas dramer
(1869–70).

Barett (fr. barrette, senlat, barretum, af lat.
birrus, öfverrock, mantel), en platt, rund eller

illustration placeholder
Fig. 1.

Fig. 2.


fyrkantig, stundom åttkantig mössa, som begagnades
redan i 11:e årh. och under 1500-talets tre första
årtionden var nästan den enda hufvudbonad för män
och kvinnor (fig. 1 och 3), men därefter blef

illustration placeholder
Fig. 3.

Fig. 4.


hufvudsakligen inskränkt till präster, lärde, domare och
advokater, hvilka ännu i vissa länder bära den.
1500-talets landsknektar och sprättar buro breda
baretter med öfverdådig fjäderprydnad (fig. 2
och 4).

Baretta, Blanche Rose Marie Hélène,
fransk skådespelerska, f. 1855 i Avignon, genomgick
1868–72 konservatoriet i Paris. Hennes framgång
såsom Agnès i "L’école des femmes" å Odéonteatern
1873 ledde till engagemang vid Théâtre français,
hvarest hon ryckte upp till societär 1876. M:lle B.
trädde 1883 i äktenskap med skådespelaren G. Worms
vid samma scen. Med smidig talang och mycket
behag har hon fyllt sådana roller som Suzanne,
i Beaumarchais’ "Le mariage de Figaro", och
Antigone.

Baretti, Giuseppe Marcantonio,
italiensk författare, f. 1719, d. 1789, utgaf 1763–65
"Frusta letteraria" (litterärt gissel), en epokgörande
tidskrift, hvari han dristigt uppträdde mot
herdemaneret och gallicismen inom den italienska
vitterheten. Detta uppväckte en sådan förbittring, att
han nödgades lämna Italien. Han begaf sig då till
London, där han utgaf en engelsk-italiensk och en
spansk-engelsk ordbok samt en beskrifning öfver
Italiens seder och bruk. Hans Opere italiane
utkommo i Milano 1838. Jfr uppsats af V. E. Lidforss
i Nord. tidskr. 1893.

Baretun, stad. Se Marmarica.

Barferusj, Balfrosch l. Balfrusch (eg.
barfurusch, marknadsplats), handelsstad i den persiska
prov. Masanderan, 22 km. från Kaspiska hafvet,
vid den segelbara Babul. Omkr. 60,000 inv. B. är
den förnämsta stapelorten för handeln mellan
Ryssland och Persien. Utförseln består hufvudsakligen af
trä, olivolja, tobak, bomull, socker och silke,
införseln af järn och nafta. B:s hamn är Mesjhed-i-ser.

Barfleur [barflör], liten sjöstad i franska depart.
Manche, ö. om Cherbourg. 1,060 inv. (1901). Det
var på normannernas tid en ansenlig handelsstad.
Vilhelm eröfraren förberedde där sin expedition till
England (1066).

Barfod, Johan Kristofer Georg,
litteratör, f. i Skåne 1753, d. i Finland 1829. Efter
en kort vistelse vid universitetet i Lund begaf han
sig till Stockholm, där han en tid var medarbetare
i Leopolds tidning "Extraposten". För att få "laga
försvar" inskrefs han i kommerskollegium, men
satte aldrig sin fot dit. B. lefde "ett fritt
litteratör-lif" och tog dagen som den kom. Hans förnämsta
verk, Märkvärdigheter rörande skånska adeln (1847),
rikt på kulturbilder och anekdoter, samt
Märkvärdigheter rörande Sveriges förhållanden 1788–1791
(1846; båda arbetena utg. af Hyltén-Cavallius), till
en del grundadt på uppgifter af Gustaf III:s
gunstling Ehrenström, lågo länge skrinlagda i k.
biblioteket. Under 1788 års finska krig försåg B. sin
gynnare Ehrenström med underrättelser om
ställningar och förhållanden i Stockholm. Gustaf III,
som regelbundet fick del af B:s rapporter, kallade
honom "Ehrenströms polismästare".

Barfod, Poul Frederik, dansk litteratör, f.
7 apr. 1811, tog redan i unga år del i sin tids
politiska och nationella rörelser. Han har i synnerhet
trofast och nitiskt arbetat för den nordiska
enhetstanken. För att främja den litterära förbindelsen
mellan Nordens folk utgaf han 1839–41 tidskriften
"Brage og Idun". Under åren 1848–69 hade B.
nästan oafbrutet plats i riksdagen, där han
försvarade frihetens och folklighetens sak och uppträdde
som en af grundtvigianismens bäste representanter.
Af hans många skrifter, hvaribland flere biografiska,
hafva hans Fortællinger af fædrelandets hislorie,
genom fosterländsk anda och liflig framställning
vunnit mycket bifall och stor spridning (1:a uppl.
1853, 4:e 1874). Senare utgaf han Danmarks historie
fra 1319 til 1536
(2 bd, 1885) och Danmarks historie

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free