- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
935-936

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barlèria, växtsläkte - Barletta, italiensk stad - Barley-corn, engelskt längdmått - Barlingbo, socken i Gottlands län - Barlow, Joel, aerikansk författare - Barlow, sir George Hilaro, anglo-indisk ämbetsman - Barlows hjul - Barlows sjukdom, en skörbjuggliknande sjukdom - Bar Lut (Bahr Lut) arabiskt namn på Döda hafvet - Barläst, gottländsk lastningsplats - Barmakider (Barmekider)förnäm persisk släkt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egenskaper. De asiatiska arterna odlas ej sällan i
växthus.
O. T. S. (G. L–m.)

Barletta, stad i italienska prov. Bari, vid
Adriatiska hafvet. 41,969 inv. (1901). På den stora
piazzan står en berömd bronsstaty af en romersk
kejsare (Heraclius?). Omkr. 7 km. v. om B. stod
slaget vid Cannæ 216 f. Kr.

Barley-corn [ba’likån], eng. (egentl. bjuggkorn),
ett engelskt längdmått, = 1/3 inch (tum).
Barley-corn påstås vara ursprunget till engelska längdmåttet,
i det att tre bjuggkorn lagda efter hvarandra bildade
en inch.

Barlingbo, socken i Gottlands län, Norra häradet.
1,695 har. 452 inv. (1903). B. bildar med Ekeby
ett konsistoriellt pastorat i Visby stift, Norra
kontraktet. – Kyrkan är mycket märklig. Det
kvadratiska korutsprånget, något för de gottländska kyrkorna
högst ovanligt, finnes, utom i B., endast i Kräklingbo
kyrka. I kyrkan förvaras en märklig dopfunt med
bilder af de fyra evangelisterna, hvilkas namn äro
angifna med runor.
Hs Hd.

Barlow [ba’låu], Joel, amerikansk författare och
politiker, f. 1754 i Connecticut, deltog i
frihetskriget 1780–83, hvarunder han eldade trupperna
genom predikningar och sånger. Ryktbar genom sin
frihetsglödande dikt Vision of Columbus (1787) och
revolutionära ströskrifter, begaf han sig till
Frankrike, där han trädde i förbindelse med
revolutionsmännen och erhöll medborgarrätt. 1805 återvände
han till Amerika, där han lefde i landtlig
tillbakadragenhet, tills han 1811 utnämndes till sändebud
i Paris. På resa till en konferens med Napoleon I
dog han i Polen 1812.

Barlow [ba’låu], sir George Hilaro,
anglo-indisk ämbetsman, f. 1762, d. 1847, tillträdde redan
1779 en civil ämbetsmannabefattning i Bengalen och
förvärfvade sig där snart anseende som god
administrator och skicklig finansman. Som undersekreterare
i inkomstdepartementet under generalguvernören lord
Cornwallis genomförde B. den af Cornwallis och
rådsmedlemmen Shore (sedermera lord Teignemouth)
planerade ryktbara grundskattefixeringen i Bengalen
(the permanent settlement; se därom Indien,
historia). Shore, som blef Cornwallis’ efterträdare
som generalguvernör, gjorde B. till den indiska
regeringens förste sekreterare (1796), och 1801 blef B.
medlem af "högsta rådet" samt var äfven en af
Wellesleys förnämste medhjälpare vid den inre
förvaltningen. Som t. f. generalguvernör styrde B.
brittiska Ostindien under de båda kritiska år, som
förflöto mellan lord Cornwallis’ död 1805 och hans
efterträdare lord Mintos ankomst 1807. Hans
förnämsta ögonmärke härvid var att upprätthålla freden
och göra besparingar, hvaremot han förbisåg den
från maratterna alltjämt hotande faran, som snart
nödgade regeringen till en kraftigare politik. B. blef
1807 guvernör öfver presidentskapet Madras, men
råkade där genom sträf högdragenhet i häftiga
tvister med sina underlydande och framkallade t. o. m.
genom sparsamhetsåtgärder i fråga om de koloniala
truppernas underhåll ett farligt myteri, som han
emellertid med fast hand undertryckte. De missnöjde
officerarna genomdrefvo dock genom agitation i
England B:s återkallande (1812), hvarefter han helt drog
sig tillbaka till privatlifvet.
V. S–g.

Barlows hjul, fys., en apparat, som visar
inverkan af en magnet på en ledare, i hvilken går en
elektrisk ström. Ett med djupa tänder försedt hjul af
koppar roterar kring en horisontal axel, så att
tänderna successivt nedgå i en med kvicksilfver fylld
ränna, hvilken står i förbindelse med den ena polen af
en galvanisk stapel. Den andra polen kommunicerar
med hjulets axel. En hästskomagnet är fäst på
apparatens fotställning, så att dess poler ligga på
ömse sidor om de i kvicksilfverrännan nedgående
tänderna. När strömmen sättes i gång, börjar hjulet
att rotera. Dess rotationsriktning bestämmes af den
elektriska strömmens riktning i förhållande till
magnetens poler. Omkastas strömmen, så hejdas
hjulets rörelse och öfvergår till en rotation i
motsatt led. Apparaten är uppkallad efter Peter Barlow
[ba’låu], f. 1776 i Norwich, d. 1862 i London,
professor i matematik vid krigshögskolan i
Woolwich.
R. R.*

Barlows sjukdom [ba’låus], en skörbjuggliknande
sjukdom, som vanligen uppträder hos barn under
senare hälften af det första samt under det andra
lefnadsåret, i följd af en till beskaffenheten olämplig
föda, såsom ensidig användning af kokt mjölk eller
konstgjorda näringsämnen. Barnen blifva bleka och
jämra sig vid beröring. Blödningar inträffa lätt och
utan påvisbar orsak, särskildt i vissa (lår- och sken-)
ben samt från det i allmänhet svällda och uppluckrade
tandköttet. Sjukdomen, som med lämplig behandling
snart plägar gå till hälsa, drager i annat fall ut
under veckor och månader och kan äfven sluta med
döden.
Avn.

Bar Lut (rättare Bahr Lut), arabiska namnet
Döda hafvet.

Barläst, lastningsplats på Gottlands nordöstra
kust, i Lärbro socken, inne i Slite-viken och snedt
emot Slite. Kalkbruk.

Barmakider (Barmekider), förnäm persisk
släkt, hvars medlemmar voro ättlingar af Barmak,
en till islam omvänd präst vid eldsdyrkartemplet i
Balk. Barmakiderna spelade en betydande roll under
de förste abbasidiske kaliferna. Sedan den
omajjadiska dynastien i Damaskus fallit genom de anstolta
syriska stammarnas inbördes strid om företräde och
politisk makt, blef det abbasidernas och framför allt
den kraftige och statskloke El-mansurs uppgift att
administrativt befästa det nya af ännu mer motsatta
element, de segrande, men råe semitiske araberna
och de besegrade, men mer bildade ariske perserna,
sammanfogade statsväldet i Bagdad. Det gällde att
finna en förmedlande politik och en centraliserad
förvaltning, där de bägge elementen kunde samverka,
och vid denna svåra uppgift visade barmakiderna en
eminent duglighet, då de under en tid af mer än
50 år hufvudsakligen ledde statens styrelse och gåfvo
denna en med den gamla persiska författningen
öfverensstämmande organisation. Barmaks son Chalid
beklädde under El-mansur flera viktiga ämbeten.
Chalids son Jahja var El-máhdis sekreterare och
guvernör för hans son Harun-er-rasjid samt
sedermera dennes vesir, under hvilken tid Jahjas fyra
söner innehade de förnämsta förvaltningsposterna.
Barmakidernas fall berodde nog egentligen på den
som regent tämligen oduglige Haruns växande afund
och rädsla för deras makt, men den närmaste
anledningen berättas vara den, att Jahjas yngste son och
Haruns oskiljaktige vän Dsjáfar, som blifvit förmäld

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free