- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
939-940

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barn. 1. Fysiologiskt - Barn. 2. Juridiskt - Barnabas, hebr. hugsvalelsens son, eg. Joses - Barnabas-brefvet (Barnabas' epistel). Se Apostoliska fäder och Barnabas. - Barnabiter, munkorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i början af andra kvartalet, antydningar till ett
verkligt språk vid slutet af första året, ordet jag i
tredje året. Försöken att gå bruka begynna vid
första årets slut. Det perifera nervsystemets
retbarhet, som under de första veckorna är vida mindre
än hos den fullvuxne, ökas alltmer till midten af
första året, då den tvärtom är ganska betydlig,
hvarigenom af de mest växlande anledningar,
särskildt vid sjukdom, ej sällan t. o. m. krampanfall
("tandslag") uppträda.

Om barnets utveckling under de bägge följande
skedena är här ej mycket att säga. Under andra
året växer barnet 10, under det tredje 7 och därpå
5 cm. årligen. Viktökningen utgör till midten af
det tredje skedet i genomsnitt bortåt 2 kg. årligen,
hvarefter den ökar till vid pass 4 kg. Vid 15 år,
då manbarhetsutvecklingen plägar börja, är gossen
i medeltal 151 cm. lång och väger 41 kg.; flickan
är 149 cm. lång och väger 40 kg. Se vidare
Barnavård.
Avn.

2. Jur. Som juridisk term betecknar uttrycket
barn dels person af lägre ålder, dels afkomling
i första led utan åldersbegränsning. I sin förra
bemärkelse saknar dock i svenskt rättsspråk "barn"
en fast terminologisk användning, till skillnad
från hvad som är förhållandet i de moderna
länder, hvilka jämlikt romersk rätt frånkänt personer
alltintill åldern af sju år (lat. infantia) förmåga
att genom rättshandel förändra sitt läge, vare sig
förvärfva rätt eller ikläda sig förbindelse. – I den
äldre, ännu för handtverk gällande kungl.
förordningen af 18 nov. 1881 ang. minderårigas
användande i yrkesarbete räknas till aderton år person
såsom minderårig, till fjorton såsom barn samt i
åldern mellan fjorton och aderton såsom "yngre
person". Senare lagstiftning i ämnet, nämligen den
särskildt industriell rörelse afseende lagen af 17
okt. 1900, talar åter allenast om minderåriga och
begagnar sig af årsbestämningar för att skilja mellan
de särskilda åldersklasserna under aderton år. Eljes
möta visserligen alltsomoftast föreskrifter om barn,
än med och än utan förklarande åldersbestämmelse.
Såframt fråga ej är om förhållandet till föräldrar
eller om andra liknande förvantskaps- eller
vårdnadsförhållanden, sker dock så icke för dem, som
öfverskridit femton år. Därintill, men ej heller längre,
lär därför ock enligt svenskt rättsspråk barnaåldern
få i tveksamma fall anses sträcka sig. Ifrågavarande
lagstiftning om barn är att söka dels i den allmänna
strafflagen och dels i en mängd administrativa
förordningar. Det är lagbud rörande förbrytelse och
skada af barn, deras utsättande, bortförande samt
förledande till brott eller otukt, svikligt tillegnande
af hvad de innehafva, åtgärder vid vanart och
sedligt försummande af barn samt bettlande från
deras sida, öfvervakande tillsyn öfver dem, som
uttingats mot fosterlega, skoltvång och religiös
uppfostran samt barns begagnande vid offentliga
förevisningar eller till försäljning nattetid. – I sitt
förhållande till föräldrar hafva åter barn en ganska
olika rättsställning, allteftersom de äro äkta eller
oäkta, äkta i och med aflelsen eller genom
legitimation, omyndiga eller myndiga, i föräldrarnas bröd
eller af egen försörjningsförmåga, hemmavarande
eller i besittning af bostad utom föräldrahemmet.
Legitimation verkar ej heller alltid lika, i det
att delvis skillnad är att göra mellan dem, som
legitimerats före, och dem, som legitimerats efter
födelsen. Stundom lyder föreskriften helt allmänt
på barn, fastän tydligen det afses allenast visst slag.
"Barn" i 1734 års lagbok betecknar sålunda
särskildt äkta barn. Än vidare får föräldrars i
allmänhet erkända rätt att aga barn anses utesluten,
då det nått myndig ålder eller grundlagt en
själfständig ekonomisk existens. I betraktande däraf att,
då det rör föräldrar, åldersbegränsning ej inlägges
i uttrycket barn, talar fattigvårdsförordningen om
minderåriga barn och förstår då därmed barn under
femton år. Det är dock föreskrifter ej allenast om en
föräldrarnas skärpta understödsplikt och om barnens
delaktighet i föräldrarnas hemort, utan äfven om
påföljder af bettlande, som personer i nämnda ålder
låta komma sig till last. I sammansättningarna
fosterbarn, styfbarn och svärbarn har "barn" ej
heller någon bibestämning af viss lägre ålder
Tilläggas må att, om än för den närvarande tiden
"barn" i sin senast omhandlade bemärkelse särskildt
utmärker afkomlingar i första led, det icke alltid
varit så. Ännu i 1734 års lag begagnar
giftermålsbalken "barn" liktydigt med bröstarfvingar och
alltså för att angifva afkomlingar i allmänhet,
medan åter ärfdabalken visserligen härutinnan gör
vederbörlig åtskillnad. Se Minderårig,
Myndighetsålder, Oäkta barn
och
Öfvermage. – Litt.: Winroth, "Svensk civilrätt"
III (1901, s. 1–171) och IV (1903 och 1904, s.
543–554).
A. W.

Om det i forntidens samhällen ganska vanligt
förekommande "utsättandet" af barn se
Utsättande.

Barnabas (hebr., "hugsvalelsens son"), egentl.
Joses, enligt sägnen en af Jesu 70 lärjungar, var
bördig från Cypern och tillhörde Levi stam. I
Jerusalem införde han Paulus hos Petrus och Jakob samt
tog honom med sig till Antiokia, då han skulle
befästa den unga kristna församlingen därstädes. B.
var Paulus’ följeslagare på dennes första
missionsresa, och under apostlamötet i Jerusalem talade han,
likasom Paulus, för de hedne-kristnes befrielse från
att följa den mosaiska lagens föreskrifter. En tvist
mellan B. och Paulus om Johannes Marcus kom dem
att skiljas, och då Paulus företog sin andra
missionsresa, begaf sig B. till Cypern. Om hans lif efter
denna tid har bibeln intet att förmäla. Legenden
gör honom till den förste biskopen i Milano, liksom
ock till grundläggare af den kristna kyrkan på
Cypern, där han skall ha lidit martyrdöden. En
"epistel", enligt uppgift författad af Barnabas,
ansågs af många i den gamla kristna kyrkan för kanonisk
och finnes upptagen i "codex sinaiticus". Viktiga skäl
tala dock mot B:s författarskap.
(J. P.)

Barnabas-brefvet (Barnabas’ epistel). Se
Apostoliska fäder och Barnabas.

Barnabiter, först kallade Paulaner, en
munkorden, stiftad 1530 af Antonio Maria
Zaccaria
(d. 1539) i Milano och bekräftad 1533 af
påfven Klemens VII. Barnabiterna egna sig åt
barmhärtighetsverk, ungdomens undervisning,
predikan och mission bland kättare. Utom de vanliga
klosterlöftena afgifva de äfven det löftet att icke
mottaga några kyrkliga värdigheter. Orden hugnades
vid sin stiftelse med många förmåner och vann stark
tillväxt både i Italien och andra katolska länder,
särskildt Österrike, där orden ännu finnes kvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbb/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free