Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnabiter, munkorden - Barnaboken. Se Månsson (Peder). - Barnaby, sir Nathaniel, engelsk mariningenjör - Barnafostrare - Barnamord - Barn-arbete - Barnard, Henry, nordamerikansk skolreformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dock öfverflyglades den snart i makt och framgång
af jesuiterna.
(T. H–r.)
Barnaboken. Se Månsson (Peder).
Barnaby [ba’n*bi], sir Nathaniel, engelsk
mariningenjör, f. 1829 i Chatham, utbildade sig vid
skeppsbyggnadsskolan i Portsmouth och var 1855
–85 anställd vid amiralitetets ritbyrå, där han
erhöll rang af direktör. Han gjorde engelska
örlogsflottan stora tjänster, i det att han hade sin hand med
vid byggandet af nästan alla dess fartyg, som vid
hans afskedstagande voro i sjön eller under byggnad.
B. gaf uppslaget till den betydelsefulla öfvergången
från järn till stål såsom fartygsmaterial. Han var en
bland de fyra stiftarna af "Institution of naval
architects" (1860), till hvars märkliga "Transactions"
han skrifvit många bidrag. Öfriga alster af hans
penna äro Marine propellers (1885), Naval review:
british, french, italian, german war ships (1886),
artiklarna "Navy" och "Shipbuilding" i 9:e uppl.
af "Encyclopædia britannica" m. m.
Barnafostrare kallas i lagen om fosterbarns vård
af 6 juni 1902 sådan person, som mottagit barn
under sju år för vård och fostran i enskild bostad,
samt, då fråga är om barn, som intagits i särskild
anstalt, där fosterbarnsvård utöfvas, anstaltens
innehafvare eller dess föreståndare, om sådan finnes.
Jfr Fosterbarnsvård. Se vidare Emil
Sundberg, "Lagstiftningen om barnavård" (1903).
Barnamord, jur., uppsåtligt dödande af ett
nyfödt, oäkta barn, då gärningen föröfvas af barnets
moder. Det abnorma tillstånd, hvari en ogift
barnaföderska antages vara försatt, ej endast i fysiskt
hänseende, utan äfven i psykiskt, föranledt af
fruktan för vanära och bekymmer för barnets
framtid, och under hvilket tillstånd tanken på att
beröfva fostret lifvet lätteligen kan hos henne
uppkomma och öfvergå i handling, är orsaken till att
barnamord inom alla nyare lagstiftningar belägges
med mildare straff än annat uppsåtligt dödande.
Den svenska strafflagen stadgar straffarbete från och
med 2 till och med 6 år, hvilket straff dock vid
synnerligen försvårande omständigheter kan förhöjas
intill 10 år. Af ofvan anförda grund till
straffmildringen följer, att någon mildring ej bör ega rum,
då kvinnan föröfvat gärningen så långt efter barnets
födelse, att hon må antagas hafva haft rådrum och
förmåga till besinning. Några lagstiftningar hafva
bestämt en viss tidslängd – vanligtvis 24 timmar
efter födseln – såsom den termin, hvarefter
gärningen ej mera kan hänföras under kategorien af
barnamord i juridisk bemärkelse. Andra åter, och
däribland Sveriges nu gällande strafflag, öfverlämna
bestämmandet däraf i hvarje särskildt fall åt domarens
pröfning och uppställa såsom villkor endast att
gärningen begåtts "vid födseln eller därefter".
K.*
De flesta nutida kulturfolk hafva under en
tidigare period i sin utveckling betraktat mord å
nyfödda barn såsom en tillåten handling. Många af
nutidens halfciviliserade eller af civilisationen ännu
helt och hållet oberörda folkslag utöfva mord å
nyfödda icke blott såsom en i enstaka fall tillåten
handling, utan t. o. m. såsom en fullt utbildad
plägsed. De motiv, som varit och fortfarande äro
bestämmande för en dylik uppfattning af föräldrars
rätt öfver ett nyfödt barns lif, äro långt ifrån
enahanda, utan visa fastmer ganska växlande psykologiskt
innehåll. Det vanligaste motivet torde vara fruktan
för det existensförsvårande, som en stor barnaskara
anses medföra; i många fall spela religiösa
föreställningssätt en viktig roll, vare sig att man vill
betyga gudarna sin största vördnad genom att offra
det käraste man eger, eller att man – såsom
polynesierna och invånarna i vissa trakter af Kina –
tillskrifver barnasjälen en framstående förmedlarroll
hos gudarna; i andra fall åter är rätten till mord
å nyfödda inskränkt till vissa särskilda fall, såsom
när det nyfödda barnet är missbildadt eller svagt
utveckladt eller är frukten af en kvinnas förbindelse
med en man af annan ras o. s. v.; hos många folk
är det företrädesvis flickebarn, som afdagatagas,
emedan de som vuxna icke äro användbara i strid.
Flera nutidens vilda folkslag utöfva mord å nyfödda
i den oerhörda utsträckning, att man med skäl kan
påstå, att denna plägsed är en viktig faktor bland
orsakerna till deras hastigt fortgående utdöende.
G. H.
Barn-arbete, barns användande i förvärfs- eller
lönearbete. "Barnarbetet" i denna särskilda
bemärkelse får naturligtvis icke förväxlas med sådana
arbeten, som föreläggas barn i ändamål att främja
deras kroppsliga, intellektuella och sedliga utveckling.
I motsats till dessa har barnens tidiga indragande
i förvärfsarbetet visat sig medföra ytterst svåra faror
för nämnda utveckling och på grund häraf först i
England och sedan inom flera andra länder föranledt
en lagstadgad begränsning af rätten att använda
"minderåriga arbetare" (jfr Minderårig). I
Sverige har detta skett genom förordningen af 18
nov. 1881 ang. minderårigas användande i fabrik,
handtverk eller annan handtering samt genom lagen
af 17 okt. 1900 ang. minderårigas (och kvinnors)
användande till arbete i industriellt yrke. Jfr
Arbetarfrågan, Arbetarlagstiftning
och Arbetarskyddskonferens.
Frv Brg.
Barnard [ba’n*d], Henry, nordamerikansk
skolreformator, f. 1811 i Hartford, staten Connecticut,
studerade vid Yale College, blef lärare och företog
1835–36 pedagogiska resor i Europa. Såsom medlem
af Connecticuts lagstiftande församling, 1837–40,
förordade han fängelsereformer och asyler för
sinnessjuka samt genomdref en grundlig ombildning af
det offentliga skolväsendet i nämnda stat. Hans
system innefattade ändamålsenligare
skolhusbyggnader, inrättande af högre läroverk och seminarier samt
tillämpande af nya lärometoder. Han lyckades
utsträcka dessa reformer till flera stater i unionen.
1838–42 var han sekreterare i Connecticuts
nyinrättade undervisningsstyrelse, 1843–49 inspektör
öfver Rhode islands statsskolor och 1850–54 öfver
Connecticuts samt därjämte föreståndare för denna
stats seminarium. B. grundade 1855 i Hartford
tidskriften "American journal of education" samt
utgaf ett storartadt bibliotek af uppfostringsskrifter.
Såsom chef för Förenta staternas nyinrättade
undervisningsbyrå, 1867–70, införde han sina gagnande
reformer i hela unionen. Han har på detta område
förvärfvat sig ett namn vid sidan af Horace Mann
och utöfvat ett betydligt inflytande, bland annat
äfven på Sveriges folkskoleväsen genom sin vän
P. A. Siljeström. Bland B:s många utgifna arbeten
må nämnas School architecture (1839; svensk
bearbetning af P. A. Siljeström 1856), Education and
employment of children in factories (1842), Normal
schools in the United states and Europe (1851), det
högeligen innehållsrika verket National education
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
