- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
947-948

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barnave, Antoine Pierre joseph Marie, framstående fransk talare - Barnavård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Barnave [barnav], Antoine Pierre Joseph
Marie
, framstående fransk talare, föddes i Grenoble
i Dauphiné 1761. Han blef 1783 advokat vid
parlamentet i Grenoble och valdes 1789 till medlem af
riksständerna. I nationalförsamlingen var han en
af yttersta vänsterns ledare. Ehuru en passionerad
frihetsvän, afskydde B. alla våldsamheter. Näst
Mirabeau var han nationalförsamlingens mest lysande
talare. Han försvarade konungens suspensiva veto,
systemet med två kamrar och införandet af
juryrannsakning i civila mål. Efter konungens och den
kungliga familjens olyckliga flykt och
tillfångatagande vid Varennes (juni 1791) var han en af de
tre kommissarier, som af nationalförsamlingen sändes
att återföra dem till Paris. Rörd af de kungliges
öde, bistod han dem från denna tid med råd och dåd.
Efter den konstituerande församlingens upplösning
återvände han till Grenoble. Hans sympatier för den
kungliga familjen ådrogo honom det terroristiska
partiets misstankar, hvarför han i slutet af aug. 1792
blef arresterad. Han fördes till Paris, ställdes inför
revolutionstribunalet, försvarade sig med mycken
vältalighet och kraft, men dömdes till döden och
giljotinerades 29 nov. 1793. Femtio år efter hans död
utgåfvos hans efterlämnade skrifter och memoarer af
Bérenger de la Drôme (Paris 1843).
E. W.

Barnavård. Sjukligheten och dödligheten hos barn
bero under första året vida mer än under de följande
på den vård barnet åtnjuter. Särskildt äro
sjukdomar i matsmältningsorganen betydligt vanligare
hos det med konst uppfödda barnet, hvarför hvarje
moder är moraliskt skyldig att gifva sitt barn di,
om ej sjukdom gör det omöjligt. Om mjölkafsöndringen
ej genast vid barnets födelse kommer i gång, bör
man ej förr än nödvändigt är gifva barnet annan
näring (åtminstone ej ur sugflaska), ty ett kraftigt
diande är det bästa medel att framkalla
mjölkafsöndring. Måltiderna böra gifvas ungefär hvar
tredje timme i början, sedan sparsammare.
Nattmålen böra så tidigt som möjligt borttagas.
Afvänjningen, som lämpligen företages vid 8:e–10:e
månaden (ej under varma årstiden), bör ej ske på
kortare tid än 2–4 veckor och tillgå så, att man
utsätter det ena bröstmålet efter det andra och i
stället ger barnet lämpligen utspädd, kokt mjölk.

Bästa ersättningen för modersmjölken är mjölken
från en god amma. På grund af svårigheten att finna
en dylik (sjukdomar, moraliska lyten) och skyldig
hänsyn till ammans eget barn, bör man dock som regel
tillgripa konstgjord föda, om barnet fördrar den.
Därvid kommer komjölken nästan uteslutande till
användning. De viktigaste svårigheterna med
densamma bero på bakteriehalten och sammansättningen,
som är såväl kvantitativt som kvalitativt ej obetydligt
olik modersmjölkens. Bakterier, som komma dels från
sjuka kor, dels vid mjölkens behandling (smuts, sjuka
personer), kunna sönderdela mjölken och bemänga den
med bakteriegifter eller på barnet öfverföra
smittosamma sjukdomar. Den betydligt växlande
sammansättningen är, uttryckt i procent, för kvinnomjölken:
ägghvita 1, fett 3,5, socker 7, salter 0,2 och vatten
88,3, samt för komjölken: ägghvita 3, fett 3,4, socker
4,5, salter 0,7 och vatten 88,4. Af dessa ämnen
består ägghvitan i komjölken till väsentlig del af ett
ostämne, som i magsäcken utfaller i större, mer
svårsmälta klumpar, hvaremot ostämnet i kvinnomjölken
utfaller i fina luckra flockar.

En mängd försök ha gjorts att i möjligaste mån
utjämna de gröfre olikheterna mellan de bägge
mjölksorterna. Den i Sverige nu alltmera använda metoden
("Medins gräddblandning") utmärkes genom en efter
barnets ålder afpassad utspädning af mjölken och
en med utspädningen ökad tillsats af grädde och
(mjölk-)socker. Den fortfarande mest använda
mjölkblandningen, som beredes genom tillsättande af socker
och vatten i växlande mängd, är enklare och billigare,
men barnet tvingas förtära oskäligt stor mängd för
att erhålla tillräcklig näring. Mjölk- (eller grädd-)
blandningen bör snarast möjligt efter mjölkningen,
innan bakterierna hunnit utveckla sig för rikligt,
fördelas på lika många flaskor som barnet får måltider,
kokas (för dödandet af smittoförande bakterier) och
afkylas till begagnandet, då den värmes till
kroppstemperatur. Härvid bör dock ihågkommas, att barn,
som efter första halfåret lefva enbart på kokt föda,
emellanåt få en svårartad, skörbjuggliknande sjukdom
(den s. k. Barlows sjukdom), hvarför man då med
vissa försiktighetsregler
bör gifva barnet äfven okokt,
smittofri mjölk. Under de sista månaderna af första
året fördraga barnen förutom ospädd mjölk lättsmälta
ämnen ur växt- och djurriket, hvilka naturligtvis först
småningom och med stor försiktighet få påökas. De
otaligt många i handeln förekommande
näringspreparaten kunna, äfven när de för öfrigt äro af fullgod
beskaffenhet, blott tillfälligtvis användas i stället för
komjölken, och deras dyrhet minskar betydligt deras
användbarhet jämte densamma.

Den nyfödde är synnerligen känslig för afkylning.
Baden, som i början lämpligen tagas dagligen och
efter kroppstillståndet vid 35°–37° C., böra
småningom och med hänsyn till barnets befinnande tagas
sparsammare och vid lägre temperatur. Emellan dem
böra svalare tvättningar gifvas, då så behöfves. Under
första vintern böra barnen ej vistas utomhus; undantag
kan dock göras för äldre, kraftigare barn vid lämpligt
väder. Mera ofta än barnen skadas af för stark
afkylning, torde dock deras välbefinnande lida af för
stark värme i rummet eller för tjocka kläder; ej
sällan förorsakas häraf oro och sömnlöshet. Rummet
bör vara fuktfritt, väl vädradt, ljust, helst soligt –
barnet är vida mer än den fullvuxne beroende häraf.
Ur sömnen får barnet aldrig väckas för måltider eller
dylikt, och allt, som kan rubba nervsystemet ur dess
jämvikt, bör sorgfälligt undvikas.

I början af andra åldersskedet (se Barn 1) bör
mjölkmaten fortfarande vara förhärskande. Barnet
fördrar illa fastare, sur, cellulosarik mat och större
mängder af mjöl- och sockerhaltiga ämnen samt kött.
Okokt frukt bör undvikas, särskildt under den varmare
årstiden. Först när barnet kommer in i tredje
åldersskedet, bör dieten närma sig den fullvuxnes. Alkohol,
kaffe och tobak böra helt förbjudas under
uppväxtåren.

Mycket viktig är munnens vård. Det är ej nog
med att hindra den komma i direkt beröring med
kjolar, mattor och golf, hvilka särskildt i städerna
pläga vara rikligt bemängda med smittämnen, utan
man bör äfven hindra den komma i beröring med
andra föremål, som lätt besmutsas.

Mjölktänderna böra vårdas lika sorgfälligt som de
kvarblifvande tänderna genom sköljning och borstning
samt undvikande af för kall eller het föda; med
lämpliga mellantider böra de – särskildt under
tandömsningstiden – besiktigas af tandläkare för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free